Visar alla blogginlägg med kategorin:
Språkutveckling

Berätta med ord, bild och ljud

Redan i årskurs 1 ska eleverna skapa och bearbeta texter där ord och bild samspelar. I årskurs 4- 6 ska även ljud användas. På Pedagogiskt cafés senaste träff,  Får jag berätta på mitt sätt?  presenterade Kia, Toura, Katrin och Elisabet från  Medioteket ett arbetssätt där eleverna får kombinera val av bok, skriftligt berättande, animering och göra film i en skapande helhet. Det blev så bra att det nu finns möjlighet att anmäla sig till en studiedag med ett fördjupat innehåll.

Bildens betydelse för en bok

kia

Kia Knutsson Norberg lyfte fram bildens betydelse för en berättelse. När jobbade du med bilderna i en bok senast?  Pratar du och dina elever på samma sätt om bilder som om texter?

Är bilden stämningsskapande, symbolisk?  Tillför bilden unik information? Samspelar bilden med texten och gör boken roligare? Läskigare? Eller lever den ett eget liv med en alldeles egen berättelse? 

En bilderbok är som ett tvåstämmigt musikstycke. Två röster i ett unikt samarbete som tar sig olika ut beroende på syfte. I en del böcker kompletterar bilden texten och ger en fördjupad information till texten. Ibland är det tvärtom och bilden säger något annat en texten. För elever som inte läser så bra än tar bilden dem igenom lager av språkliga svårigheter.

hugo cabret

Böcker som ingår i studiedagen 

En del av de böcker som Kia pratade om kommer även att vara med under studiedagen: Gatans prins av Dominique Mwankuni, Det röda trädet av Shaun Tan,  Om detta talar man endast med kaniner av Anna Höglund  och Det är inte min hatt av Jon Klasse. Alla  uppräknade böckerna finns att låna i gruppuppsättning till lärare i Stockholms skolor hos Cirkulationsbiblioteket.

Att bearbeta, nyansera och bygga ut en text

acafe4

Toura Hägnesten var med och skapade upplägget Berätta med ord, bild och ljud för att möta de kunskapskrav som finns i kursplanen för svenska och svenska som andra språk. Toura arbetar med kompetensutveckling  inom Stockholms stads språk och lässatsning. Du har säkert läst hennes blogg på samma tema. Toura fokuserar på två formuleringar som återfinns i Skolverkets Bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling:

  • I den fortsatta undervisningen kan läraren uppmuntra eleven att utveckla innehållet mer i sina texter. (berättande text)
  • I undervisningen behöver läraren ta upp hur man bygger ut ett innehåll. (beskrivande text)

Att det behövs stöd för att vi måste skriva mer om att kombinera bild och text  blir tydligt i en sökning på nätet. Söder du på läroplanen på viktiga termer får du följande resultat: Språk – 297 träffar, Uppbyggnad – 92 träffar, Text – 31 träffar, Bearbeta texter – 14 träffar, Textuppbyggnad – 2 träffar, Kombinerar ord, bild och ljud – 6 träffar. Men bara 5 träffar på Ord och bild samspelar och 4 träffar på Ord, bild och ljud samspelar.

Som en del av en tänkt helhet med bild-text-animering-film tar sig Toura an hur vi kan lärare kan stödja eleverna i att utveckla en text.  Vi fick pröva att utveckla meningen ”jag hade planerat utflykter” och lägga upp texterna på den padlet som Toura skapat för kvällen. Vill du läsa mer om hur du kan använda Padlet i undervisningen för att involvera kollegor och elever rekommender vi Mikael Bruérs  blogginlägg .

Vi blev mycket kreativa som ni ser på bilden med våra förslag. Under den kommande studiedagen kommer vi också få exempel på innebörden i textutvecklande och textförstärkande arbete. Vad händer med en text när vi bearbetar den? Bygg ut, utveckla, dra ifrån och nyansera texten. Det är innehållet som är viktigt, inte verktyget.

Animera texten

katrin padlet

Tänk om du kunde påverka slutet i boken eller ändra den där scenen i mitten? Vad hade hänt om figuren i boken hamnade någon annanstans, om du själv var med i berättelsen. Katrin Jäverbring, it-pedagog på Medioteket visade appen Puppet Pals. Med den kan eleverna skapa egna animerade berättelser enkelt och snabbt med karaktärer och miljöer som finns i appen.

 Puppet Pals är gratis men om du och eleverna tycker att det är ett roligt sätt att arbeta kan du köpa till  Director´s cut . Då får du fler bakgrunder och karaktärer att välja bland och framförallt, du kan lägga in egna bilder. Ta ett kort och rita av konturen på det/den du vill lägga in i filmen. I bilden med bron ser du en scen där Katrin lagt  in ett foto på vår kollega Linda och två bokillustrationer . När eleverna har gjort sina filmer kan ni ladda upp dem på Youtube och ordna filmfestival med popcorn.

linda2

I filmen har våra kollegor från Malmö låtit barn testa de möjligheter som finns i Puppet Pals. 

Vad vill du förmedla med filmen?

jonsved

Mediotekets filmpedagog Elisabet Jonsved slår ett slag för filmtrailers. Vad händer med berättelsen när vi gör om den till en kort film? Filmtrailers på iMovie är en berättarform med snabba klipp och musik. Det finns färdiga mallar med olika genrer som skräck, romantik ……Bilder och musik är det viktigaste i trailern, du får inte med mycket text.

Pröva hur texten påverkas av att de olika mallarna som finns att välja på. Börja med att skriva en storyboard, ta bilder med iPadens kamera och välj sedan trailers i iMovie. iPaden har ett färdigt dramaturgipaket som du inte kan påverka . Välj bilder och lägg in korta meningar. I iPaden är det musiken som påverkar hur du upplever texten. Att göra en trailer är kul och eleverna hinner med det under ett lektionspass.

Vill du prova på upplägget?

Nu finns chansen att boka platser till dig eller ett arbetslag måndagen den 28/11 då vi testkör studiedagen Berätta med ord, bild och film. Läs mer i vår inbjudan Berätta med ord bild och ljud 28 nov Testdagen är kostnadsfri och det är ett begränsat antal platser. Först till kvarn, välkomna med er anmälan  https://websurvey.textalk.se/se/answer/survey.php?surveyID=100883 

Elisabeth Söder, medlem i Mediotekets Pedagogiska cafégrupp

Inbjudan, Våra mångkulturella klassrum

sprint 1 hässelby sprint 2

Program

  • Undervisa nyanlända och elever med svenska som andra språk, Sanna Rimmerfors, Lotta Lindström och Maria Möller från Skarpatorpsskolan berättar hur de arbetar. De har också utlovat att hålla i en kort workshop. Alla lärare i skolan är involverade i elevernas språkutveckling, även de praktiskt estetiska lärarna/ämnena.
  • Göra estetiska projekt med nyanlända, Alexandra Ljungkvist Sjölin och Aziz Ali, lärare på Sprintgymnasiet inspirerar och visar.
  • Birgitta Thorander från Språkforskningsinstitutet informerar om nätverket för lärare som undervisar nyanlända. Birgitta berättar också om olika typer av stöd som ni kan få när det gäller nyanlända elever.
  • Medioteket  tipsar om Skolbio och filmer på nätet.
  • Mediotekets Cirkulationsbibliotek berättar om Mångspråksbiblioteket.
  • En Ipad är flerspråkig, Skoldatateket visar digitala resurser i språkinlärningen, bland annat ett flerspråkigt tangentbord, dikteringsfunktion och möjlighet att översätta mellan olika språk i iPad.

Tid: 3 februari, 17.00-20.00. I pausen serveras persisk mat
Kostnad: kostnadsfritt för pedagoger i Stockholm
Plats: Avdelningen för uppdrag kring lärande och elevhälsa, Trekantsvägen 3 Liljeholmen
Anmälan

Välkomna!

pcafe3

Gilla Pedagogiskt cafe på facebook  så missar du inga erbjudanden

Berättarverkstad – ett sätt att utveckla barns berättande

Barn har fantastiska berättelser inom sig. Men hur tar man tillvara kreativiteten hos elever som ännu inte har fått kläm på alfabetet eller behärskar skrivtekniker och berättarmönster?

Genom att arbeta med gemensamt berättande, där pedagogen ställer frågor och är berättarröst åt barnens fantasier och påhitt, växer fantasifulla sagor fram. På så vis får även de barn som kämpar med stavning och litet ordförråd uppleva glädjen i att höra och se sina idéer ta plats i sagan.

Författaren Kerstin Lundberg Hahn var en av gästföreläsarna på Pedagogiskt Café med temat Läsa. Hon hade berättarverkstad med kvällens deltagare och delade med sig av magin och hantverket i berättandet och hur man därmed kan väcka läslusten hos barn.

Pedagogen styr ganska hårt och upprepar hela tiden de förslag som barnen kommer med. Du som pedagog ska försöka att lyssna efter saker som gör berättelsen litterär och gestaltande. För att komma igång behövs endast:

  • En karaktärP1000462
  • En plats
  • En idé

Därefter gäller det att ställa två kategorier av frågor:

  • Framåtfrågor - Vad hände sen då?
  • Fördjuparfrågor – Vad såg, vad hörde, vad kände, vad tänkte …?

Det gäller också att hela tiden upprepa det som barnen lägger till i sagan, du börjar om på nytt och bygger på, börjar från start återigen och väver in de nya händelserna som barnen föreslår, om och om igen. På så sätt upprepas sagan gång på gång.
2_berättarverkstad.jpg

Det är svårt att förklara med få ord här i bloggen men om du vill veta mer så har Kerstin gett ut en metodbok som heter Berättarverkstad med barn. I den får man konkret handledning i tillvägagångssättet hon använt sig av med sex- till åttaåringar och som vi fick pröva på under cafékvällen.

Det brukar ta omkring 15 minuter att göra en saga. Kerstin avslutar då med att säga
- Kan jag inte få berätta hela nu så får vi se om ni får några bilder i huvudet?

Jag tror verkligen att det här är en bra och kreativ metod att använda för att utveckla barnens språk. Efter det att den gemensamma sagan har vuxit fram och är muntligt berättad sätter barnen igång och illustrerar berättelsen.

Ett bra tips är att säga till eleverna att de ska rita den bit av sagan som de tyckte bäst om. Då hjälper vi dem med att fokusera på en händelse och uppgiften blir därmed lättare att genomföra.

Kerstin skriver sen ner sagan som kan läsas om och om igen av eleverna.

- Det var en gång …

Följ även Pedagogiskt Café på Face Book.

/Carola Rehn Lindberg

Varför talas det så ofta om mat på föräldramöten och aldrig om skolbibliotek och vad barn läser?

kjersen

Hur samtalar vi om böcker?

Vår andra gäst, Lena Kjersén Edman tycker att barnböcker är underskattat som litteratur. För litterturvetare är det också härligt överblickbart. Det går att ha koll på årets svenska utgivning och bakåt. Det som är knepigt är, hur samtalar vi om böcker? Alla lärare vet att bokrecensioner är ett effektivt sätt att ta död på litteratursamtalet. Det hör möjligtvis hemma i ett moment inom genrepedagogiken. Så hur får vi till ett samtal i klassen?

Lena är en varm förespråkare för lokala litteraturlistor/kanon i skolan. I många skolor har eleverna olika referenser och erfarenheter. Hur hittar vi då ett samtal där vi kan jämföra och referera till andra böcker ? I Västra Skogås fick Lena förmånen att tillsammans med lärare och skolbibliotekarier utforma en litteraturkanon för skolor i området. Parallellt tog gruppen också upp några böcker som fanns på barnens modersmål. De strävade efter att i möjligaste mån ta med böcker som fanns på svenska och var översatta till andra språk, till exempel Alfons och odjuret som också var översatt till arabiska. Eftersom många av elevernas föräldrar talade arabiska hemma blev det också ett sätt att involvera familjen i läsprojektet.

Många av böckerna som gruppen valde ut finns så klart också att låna i gruppuppsättningar från Mediotekets Cirkulationsbibliotek. Ett klassuppsättningsbibliotek med utvald skönlitteratur för barn och ungdomar. Böckerna passar skolans olika ämnesområden och de lånas ut till lärare i Stockholms skolor.
De tipsar också om böckerna på Cirkbloggen.

Västra Skogås gruppen bestämde också att:

  • Eleverna skulle ha med sig en dikt från varje årskurs. Dikter skulle också läsas i kanon. Upp till 11 år har vi lättar för att lära oss texter innantill . En förmåga som är viktig för hjärnans utveckling och arbetsminnet vi så väl behöver.
  • Varje år fick också ett tema som återkom i val av litteratur och samtal.
  • Viktigt att varje årskurs få återkomma till några favoriter med många bottnar som exempelvis Snorre säl, låta eleverna uppleva att de läser och tar till sig böckerna på olika sätt.
  • Använda bilderböcker även när barnen var bra läsare. Genom bilderböckerna kommer eleverna i kontakt med några av våra största bildkonstnärer. Gittan och Gråvargarna exempelvis, perfekt för en sexåring och sextonåring.

P1000468

Några förslag på titlar och ingångar från Västra Skogås litteraturkanon

I första klass:
Folksagor: Hans och Greta, Askungen, Törnrosa, Dummerjöns och Snövit (romantik, genus, skräck och fantasy)
Lindgren, Nils Karlsson Pyssling ( den ensamme pojken, författarbiografi)
Klinting,  Den höjdrädda örnen ( klassiskt tema- jfr folksaga)
Lind, Sandvargen (filosofi)

Fantasi-tema, gemensam vers av Lennart Hellsing  ex. Annabell Olsson/Krakel Spektakel.

I andra klass:
H C Andersen, Kejsarens nya kläder ( vad skulle det vara idag?)
Grähs, Nussekudden
Lindgren, Sagan om den lille farbrorn ( Sofokles: Kung Oidipus, anslag, presentation)

Vänskaps-tema, gemensam vers: Den blomstertid nu kommer

I tredje klass:
Saelen, Snorre säl ( krig , Amnesty)
Kirkgaard, Gummi -Tarzan (ondska)
Lindgren: Loranga, Loranga ( vad är humor, nonsenshumor)
Nilsson, Flickan jag älskar heter Milena ( kärlek, litterära knep, författarpresentation)
Swift, Gullivers resor ( kikare, förstoringsglas och upplysningstid)

Tema- förr i tiden, Hellsing, Trollringen ( Förr i tiden tema)

I fjärde klass
Gardiner, Spring Fanny spring, ( USA, indianer, vad innebär det att vinna?)
Gripe, Glasblåsarnas barn ( romantik, identitet, nordisk mytologi)
Shemin, De små ryttarna ( krig, ockupation, onda system)

Vi och världen tema, gemensam vers, Ur I denna vida värld

images kruse

I femte klass
Dahl, Häxorna ( text/bild, språklig stil)
Defoe, Robinson Cruose ( ensamhet, rasism, upplysningstid) . Enligt Lena måste vi låta elever som er från annan kontinent läsa boken. Vi är ju som Robinson, vi längtar efter sällskap men när vi träffar någon blir vi rädd. Svensk mentalitet och beteende i ett nötskal?
Lewis, Häxan och lejonet ( romantik, kristendom, olika sorters fantasy)
Twain, Tom Sawyer ( USA, genrediskusiiner, humor)
Lindgren, Bröderna Lejonhjärta (äventyret, lojaliteten, döden)
Fitinghoff, Barnen från Frostmofjället. Berätta och samtal om svenska historia

Deckar-tema, gemensam vers: ur antologin Barnens versbok

I sjätte klass

Cooper, Ovan hav, under sten ( romantik, magisk realism, Arthur-sagan)
Stark, Dårfinkar och dönickar ( Vem duger?, genus)
Saga från Tusen och en natt LL, ( folksagor som är annorlunda än Grimm-sagor)

Fantasy- tema, gemensam vers, Fröding Ett gammalt bergatroll

I sjunde klass
Gripe, Skuggan över stenbäcken ( romantik, realism, Tintomara, Titanic, pappalängtan, genus)
London, Varghunden (ensam/tillsammans, klassiker)
Mankell, Eldens hemlighet ( Afrika, minor, okuvlighet)

Reality -tema vers, Ferlin dikt kanske?

I åttonde klass
Anne Franks dagbok LL (sanning, dagbok, krig, författare)
Marsden, I  morgon när kriget  kom ( Blyton, krig, dö, döda)
Hearn, Över näktergalens golv ( romantik, Japan, feodalism, pappalängtan)
Pohl, Jag saknar dig, jag saknar dig ( skola, syskon, sorg)Alternativt Thydell, Jägerfeld, Nilsson
Verne, En världsomsegling under havet ( klassiker, SF)
Dostojevskij, Brott och straff LL (moral, prostitution, straff)

Meningen med livet-tema, Vers: ur Kärlek och uppror

I nionde klass

Författare från det egna landskapet,
Lagerlöf, Herr Arnes penningar ( medeltid, solidaritet)
Shelly, Frankenstein LL ( romantik, Låt den rätte komma in)
Collins, Hungerspelen
Strandberg, Cirkeln,
Wahl, Vinterviken ( Goethe: den unga Werther)
Förr, nu, framtids- tema, vers Ur antologin Orden brinner i hjärnan samt RAP.

Behövs det en litteraturkanon i skolan?

Lena, som är litteraturpedagog, har skrivit flera böcker om dessa ämnen. Till exempel ”Tala om böcker. Boksamtal på nätet, i skola och på bibliotek”, ”Barn- och ungdomsböcker genom tiderna” och ”Fantasy & Reality. Unga böcker”.

Vilka böcker tycker skulle finnas i din lokala litteraturkanon?

Västra Skogås litteraturkanon har några år på nacken. Har du förslag på titlar som borde finnas med i en litteraturkanon för din klass/skola? Vi tar tacksamt emot förslag och delar vidare på vår blogg.

Nästa blogginlägg från Pedagogiskt café Att läsa

Tema läsning 2, vi fortsätter med att dela av oss från det Lena berättade. Det blir konkreta tips för hur du kan arbeta med boksamtal.

Följ Pedagogiskt café på Facebook och twitter

Ett café med wowfaktor

Förra veckan hade vi  vårens första Pedagogiska Café , en kväll kring litteracitet – att läsa på olika sätt. Tre olika pedagoger från olika skolor och olika  åldersgrupper stod för kvällens program – och det blev en kväll med Wov-faktor!

Jag tror att vi alla var fulla av inspiration, beundran och beslutsamhet när vi gick hem – det här vill och kan vi jobba med!

Skolbibliotek som stöd i språk- och läsutveckling
Anne-Marie Roos skolbibliotekarie från Björkhagsskolan visade med bilder, glädje och engagemang hur hon  inspirerar, skapar förutsättningar och lockar elever till läsning. Ta del av Anne-Maries presentation här Skapa läslust 2

Vi har också kulor i hjärtat
Maria Åfeldt, lärare i svenska berättade om hur hon, med en kollega, jobbat med högstadieeleverna på  Årstaskolan kring det estetiska berättandet – sambandet mellan text och bild.
De har utgått från boken Kulor i hjärtat och utifrån den diskuterat, skrivit
texter och skapat filmer med hjälp av sina ipads. Filmer som finns upplagda på Årstaskolans Kunskapshubben. Ett väldokumenterat och
välstrukturerat arbetssätt där man verkligen gått på djupet, som Maria kunde
både visa och berätta så att vi alla kände ”Ja! Ja så här kan man göra!” Här kan du ser hur lärare och elever arbetade:   FETT_20131

 

Pekböcker på gymnasiet?
Efter matpausen var det Katarina Lyckens Ruters tur och hon höll oss trollbundna ända fram till slutet av kvällen. Hon berättade med stort engagemang om tre olika projekt hon jobbat med i sin gymnasieklass på Östra Real :

Om att läsa e-böcker med eleverna och jämföra med läsandet
av pappersböcker – fördelar och nackdelar med bägge.

Om hur de jobbat med att definiera vad som är en moderna
klassiker, vad som gör en bok till en klassiker och vilka böcker eleverna tror
blir moderna klassiker av det som skrivits idag. Hur elevernas arbete med att läsa och funder kring uppgiften moderna klassiker kan du följa i deras blogg .

Om det nya projektet som görs i samarbete med Hjulsta
grundskola kring alla ALMA-pristagare, webbplatsen Världens Alma  .
Läsa de olika författarna och lära och inspireras av de organisationer som fått priset. Bl.a. illustrerade Katarina  hur man med hjälp av en pekbok av Isol  ( pristagare 2013) kan lära gymnasieelever att verkligen förstå det där med berättarperspektiv och förförståelsens betydelse  för hur man tolkar en text eller bild. Här är Katarinas presentation

 

Vi avslutade kvällen med en kort presentation av
Cirkulationsbibliotekets blogg – en hjälp för Stockholms pedagoger att få tag
på de böcker man behöver och vill ha i sitt litteracitetsarbete.

När klockan slagit åtta tömdes Medioteket och femtio nöjda
pedagoger kunde ta sig hem med en mängd nya tankar och exempel för framtiden.

Tänk att vi har så häftiga och kunniga människor i Stockholms
skolor! Från de första skolåren och upp till gymnasiet.

Inlägget har skrivits av Kia Knutsson-Norberg från Pedagogiskt Café gruppen och Mediotekets Cirkulationsbibliotek.

 

Vill du läsa mer om kvällen och få tips har vi samlat presentationer och länkar från kvällen på Caféewikin  . Pedagogiskt café finns även på facebook  

/Elisabeth