Visar alla blogginlägg med kategorin:
Svenska

Sant, falskt eller mittemellan?

Har du någonsin åkt på en nit på internet? Delat något du trodde var sant som sedan visade sig vara en bluff? Det har vi nog alla gjort någon gång. Det är inte alltid så lätt att bedöma texters trovärdighet och källa. Dessutom kommunicerar vi ju mer och mer med bilder- hur är man källkritisk då?

På Mediotekets Pedagogiska café den 15 februari ger mediepedagogerna Elisabet Jonsved, Elin Jönsson och skolbibliotekarien och IT-pedagogen Linda Spolen   konkreta lektionstips på hur du kan prata filterbubblor, bildspråklig propaganda och annat viktigt i informationsdjungeln med dina elever.

https://stockholmskallan.stockholm.se/post/24836 Jonathan Lindström bok Stockholm från början

Visuell läsning, bildanalys

jonsved

 

Mediepedagogerna Elisabet Jonsved och mediepedagogen Elin Jönsson visar hur en kan vinkla och ljuga med bilder. De två husen på bilden är samma hus. Men genom kameravinkel, vad som syns i bild, vilka färgtoner bilderna har, vilka texter Elisabeth lagt till och vilka typsnitt texterna har signalerar bilderna olika saker. Elisabet och mediepedagogen Elin Jönsson presenterar under kvällen ett material om Bilder och propaganda de tagit fram åt Statens medieråd. Bild och propaganda finns fritt nedladdningsbara som lärarhandledningar och elevhäften

Filterbubblor, sökbubblor

Under 2016 blev filterbubbla något som många talade om. Ordet  kom till och med in i Svenska akademins nyordslista. Alla som är aktiva på sociala medier har väl märkt att facebooks algoritmer tipsar företag om vad vi söker efter. Men att de dessutom filtrerar bort det som inte överensstämmer med det som inte överensstämmer med våra åsikter och värderingar är inte lika uppenbart.

Under den amerikanska valkampanjen var filterbubblan mycket på tapeten för att förklara hur det kom sig att Donalds Trumps väljare inte påverkades av alla faktafel i Trumps kampanj. Det var också en av orsakerna till att vi i Sverige togs på sängen av valresultatet eftersom de flesta svenskar levde i Hillerys och Obamas bubbla. Linda Spolen, it-pedagog och skolbibliotekarie från Medioteket berättar mer om filterbubblor och vikten av att göra medvetna val när du söker information. 

Flera journalister har tagit upp filterbubblan i artiklar efter valet. Bland annat Anders Wallner, miljöpartist i krönikan  ”Vem är Sveriges svar på Trump i din filterbubbla? Sverige är inte ett dugg bättre än USA. Även den svenska valrörelsen ska ”väcka känslor” snarare än att fokusera på sakpolitik, statistik och fakta. Infrastruktur för att en extremist ska kunna göra anspråk på statsministerposten finns också här. Vem det blir? Det beror på vilken filterbubbla du befinner dig.”

Riktigt sant

borsholm Medvetet falsk webbsida, från webbplatsen Riktigt sant

Årstaskolan har gjort en bra webbplats, Riktigt sant . På sidan finns trovärdiga sidor med påhittat innehåll som eleverna själva skapat och genom det också lärt sig att vara källkritiska. Skärmbilden med Borsholm är ett av de exempel som finns på sidan. På webbplatsen finns också olika uppdrag som eleverna fått inför webbpubliceringen. Uppdrag som du lätt kan låta dina elever göra även om du inte tänker låta dem göra falska webbsidor. Projektet drivs av Josef Sahlin, lärare och skolbibliotekarie på Årstaskolan i Stockholm. Här kan du lyssna på en pod om webbplatsen Riktigt sant.

En systerstad till Borsholm är Åsneryd som fick stadsrättigheter 2003. Sidan besöks varje år av cirka 7000 elever.

Bildbank och digital publicering

bildsten

Sten Canewall, lärare i bild på Lillholmsskolan har en i mitt tycke heltäckande webbsida om bilder, Bildakademin. Bilden ovan med en kinesisk student som stoppar tanks har jag hämtat därifrån under rubriken Fotografier som förändrade världen   På sidan finns elevarbeten, uppgifter och information om hur bildpublicering. Sten har haft fler uppmärksammade utställningar med elevarbeten där eleverna manipulerat bilder, bland annat utställningen Kliv in i konsten på Nationalmuseet där eleverna fått välja en favorittavla och gått in i bilden.

canew http://lillholmsbild.weebly.com/pressmaterial-kliv-in-i-konsten.html

Utbildning i källkritik

  • Skolverkets lärportal tar upp informationssökning på nätet, sökkritik och algoritmers betydelse, källkritik på nätet och källkritik i nya publiceringsformer.
  • Statens medieråds sida MIK för mig med lektionsuppslag och färdiga övningar : vinklade budskap, anonymitet, kränkningar och civilkurage på nätet.
  • Statens medieråds sida Propaganda och bilders makt där för övrigt vår mediepedagog Elisabet Jonsved medverkar.
  • Myndigheten för samhällsskydd och beredskap tar på sidan källkritik upp viktiga aspekter att tänka på i samhällskunskap.
  • Teskedsordens lärarguide Nätets mörka sidor, kostnadsfritt lärarmaterial om källkritik och rasism. I guiden finns också övningar

Google och makten över informationen


Film från Malmö stadsbibliotek,  Gunilla Fors. Det är gratis att söka i Google men vi betalar genom att de får tillgång till vårt sökmönster. Gunilla berättar om annonslänkar och hur Google bedömer webbsidors relevans och varför vissa kommer högst upp i sökresultatet. Sökalgoritmen tar hänsyn till över 200 faktorer  som bestämmer placeringen. En viktig affärshemlighet.
Sökningarna blir därför anpassad efter vem som söker. Det kan du lätt själv undersöka genom att se vilka sökresultat du får upp när du söker på en dator du inte sökt på tidigare och jämföra resultaten.    


Förstå kunskapskraven om källkritik

Film av UR, ”Resonera om källans trovärdighet och relevans i svenska”

När var och hur?

Målgrupp: alla intresserade i Stockholms kommunala skolor
Datum: 15 februari klockan 17-20.00Plats : Medioteket, Trekantsvägen 3 Liljeholmen
Pris: kostnadsfritt. Anmälan är bindande, Meddela oss vid förhinder
Här anmäler du dig:

Varmt välkomna!
Elisabeth Söder för Pedagogiskt cafe gruppen

Pedagogiskt café i sociala medier

Följ oss gärna på facebook så missar du inga träffar. Där tipsar vi också om blogginlägg i anslutning till Pedagogiskt café

Världen genom litteraturen

För en vecka sedan hade vi på Pedagogiskt café en pedagogträff med temat Världen in i klassrummet. Cilla Dahlen berättade om hur Hjulstaskolan arbetade med Almapriset vilket vi skrivit om i ett tidigare blogginlägg. Vår arbetskollega Kia Knutsson Norberg som arbetar med Cirkulationsbiblioteket berättade om vikten av att läsa böcker från hela världen, både för läsupplevelsen i sig och för att få en sannare, mer mångfacetterad  bild av världen.

Kia7

Bild är lika viktigt som text och ibland tillför bilden mer än texten som i Shaun Tans böcker. Bilden ovan är från Det röda trädet och Kia har skrivit ett blogginlägg för Cirkbloggen. Boken går att låna i gruppuppsättningar från Cirkulationsbiblioteket, vilket alla gäller alla böcker som nämns blogginlägget.

Barn och böcker

Kia berättade om Barn och böcker som syftar till att stimulera barns språkutveckling, läslust och kreativitet. Aktiviteten består av tre delar: tävlingen En bok i världen, workshops för lärare och final med utställning av tävlingsbidragen på Skansen i maj. Målgrupp elever mellan f – 6.  Barn och böcker vill också locka barn att läsa författare med ett utomeuropeiskt perspektiv. I det här blogginlägget tipsar Kia Norberg om böcker inför tävlingen En bok i världen. Böckerna går att låna i gruppuppsättning från Cirkulationsbiblioteket om du arbetar på en kommunal skola i Stockholm.

 

 Vikten  av att byta perspektiv 

Kia6

Om vi enbart är hänvisade till källor via sociala medier är risken stor att vi lever i vår egen lilla filterbubbla och har en stereotyp världsbild. Frågar vi barn om
vad de känner till om Syrien tänker de flesta bara på sönderbombade städer, inte på Syrien som ett rikt kulturland. Berättar vi i skolan om Marco Polo , men glömmer en av arbabvärdens stora upptäckare, Ibn Batutta? Inte så konstigt, eftersom den delen av världen inte tilldelats så stor plats i våra läromedel. Men genom skönlitteratur från hela världen får vi en chans att upptäcka våra luckor och komplettera vår världsbild. Genom Cirkulationsbiblioteket kan du låna boken om Ibn Batutta av Fatima Sharafeddine. Bilden är från ett uppslag i boken. För 700 år sedan var Ibn en av världens största upptäcksresande och reste i Asien, Afrika och Europa.

Populärkultur har vi gemensamt

Att be elever sjunga eller dansa något typiskt från sina hemländer förekom på den tiden jag var lärare. Det var inte populärt bland de som blev tillfrågade eftersom det var underförstått att det skulle vara folkloristisk dans eller musik, inte deras val av musik och dans. Det var också något som bidrog till att exotisera elevernas bakgrund.

Numera har världens befolkning gemensamma kulturupplevelser genom media. Idol-TV exempelvis finns i hela världen. På bilden ser du själva miss Bambi Chaka Chaka som är med i African Idol stega in i en frisersalong i Kapstaden. Bilden kommer från boken Kwela Jamela får en sång, författare är Niki Daly. Ingalill har skrivet om boken i Cirkbloggen.

kia1

Bilden av andra kontinenter

Fortfarande har många av oss en bild av Afrika som är förknippad med jordbruk, enkla hyddor och att maten lagas över öppen eld. I media är det inte mycket som tyder på att Afrika genomgår en omfattande urbanisering. Det är något som Cirkulationsbiblioteket medvetet försöker rätta till genom att också välja böcker som utspelar sig i städer, hyreshus och med föräldrar som arbetar som tjänstemän och liknande. Sida har gett ut en rapport, Bilden av Afrika 2013 om bilden av Afrika som kan vara intressant att ta upp i skolan.

Illustrationerna nedan:
Kvinnorna som går i öknen kommer från Lila och regnets hemlighet av David Coney, blogginlägg på Cirkbloggen av Ingalill.
Bilden från staden kommer från boken Papa Diops taxi  av Christian Epanya.
Serieformat med hemmiljö kommer från boken Katterna anfaller av Marguerite Abouet. Kia har skrivit om boken i Cirkbloggen

 

kia3

kia2

 

Kia5

Elisabeth Söder, för Mediotekets Pedagogiskt café

Det här händer i skolan när du arbetar i Astrid Lindgrens anda

I onsdag träffades vi – och delade med oss – på temat  Världen in i klassrummet. Först ut var Cilla Dalén, skolbibliotekarie från Hjulsta grundskola. Cilla berättade om glädjen som sprider sig i skolan när de arbetar med författare, bilderbokskonstnärer och läsfrämjare som verkar i Astrid Lindgrens anda med högstaaaaaa konstnärliga värde.

Cilla Fyrorna

All förändring börjar med barnen

Pedagogerna har valt att arbeta med författare som fått ALMA priset.  Ett pris instiftat för att hedra Astrid Lindgrens minne och öka intresset för barn- och ungdomslitteratur. Ett litteraturpris som kanske är finare än Nobels litteraturpris eftersom det också krävs att författaren, illustratören eller berättaren skall verka i Astrid Lindgrens anda, text och bild ska genomsyras av humanism och värna om demokratiska värderingar.

Världens Alma

För tredje året i rad genomför Hjulsta grundskola ett projekt som de kallar Världens Alma. De flesta klasslärare och ämneslärare i svenska och engelska brukar var med. På vårterminen läser de litteratur av ALMA-pristagaren och Astrid Lindgren. Böcker som lämpar sig för boksamtal a la Chambers , god litteratur öppnar sig för många tolkningar. Vi på Pedagogiskt café rekommenderar varmt webbplatsen Världens Alma, både för tips på god världslitteratur, pedagogiska upplägg och lässtrategier. Hjulsta skola har även instiftat en egen ALMA-pristävling.  Eleverna tävlar i följande kategorier: bilderbok där text och bild är lika viktigt, novell och poesisamling. Vinnarna  får fina bokpriser.

Alla Almaparistagarnas böcker kan lånas i gruppuppsättning från Cirkulationsbiblioteket. Läsguider till författarna och deras verk finns på ALMA-prisets webbsida.

Litteratur som inspirerar till  skapande

De pedagoger och klasser som vill fortsätta arbetet och inspirerats till eget skapande kan gestalta läsupplevelsen i den årligen återkommande  ALMA-utställningen i skolan.

alma 7

Kunskapsdelning är viktigt

Just nu flyr och flyttar människor mer än någonsin i världen, tillfälligt eller för livet, frivilligt eller av tvång. Därför är det viktigt att skolan också funderar på vilka färdigheter och kunskaper som är viktiga, oavsett land och nationalitet.

På Hjulsta skola har många elever anknytning till Somalia. Tänk om de flyttar tillbaka till Somalia igen. Vad får de med sig från Sverige? Om de skall vara med och bygga upp sitt land, vad behövs då? Att informera och sprida information är viktigt. Eftersom Cilla är skolbibliotekarie så ligger informationssökning henne varmt om hjärtat. I en klass med elever med somalisk  bakgrund fick hon eleverna engagerade i att informera om Astrid Lindgren, ALMA-Priset och läsfrämjarna Praensa för somaliska Wikipedia. Mer om det arbetet kan du läsa om i Cillas blogginlägg:  Vad gör de i biblioteket?

Gruppfoto_Hjulsta_grundskola

I årskurs 5 gjorde eleverna ett stort arbete i Wikimini. Eleverna lärde sig om källor och källhantering. Eftersom genrepedagogik genomsyrar skolan blev Wikimini ett ypperligt tillfälle att prata om faktatexter och vad som krävs av texten i ett uppslagsverk. Eleverna läste bilderböcker av ALMA-pristagare och lade upp information om dem i Wikiminin. Om det arbetet kan du också läsa i bloggen Vad gör de i skolbiblioteket?

wikiminibild

I skolan arbetar proffsiga pedagoger som valt att arbeta där och eleverna trivs. Men som Cilla sa ” Vi är lite perifera i förorten, eleverna kan känna att de är lite ute och fråga skolans personal varför de arbetar i skolan, fick du inget annat jobb?” Därför är det viktigt med besök utifrån med hög status som ALMA pristagare. På bilderna ser du Meg Rossof på besök i Hjulsta grundskola. Vem som står på skolans scenen i vår, tillsammans med skolbibliotekarien  och dragspelaren Cilla, får vi reda på den 4 april då Kulturrådet berättar vem 2017 års ALMA-pristagare är.

Cilla Allsång . Cilla Vildsvinen MetroklänningFör Pedagogiskt cafégruppen, Elisabeth Söder. Nästa inlägg handlar om Kias presentation om En bok i världen  

Världen in i klassrummet den 23 november

Aldrig har världen varit så lätt att nå men svår att förstå. Välkommen till en kväll med många inspirerande förslag på hur du som pedagog kan ta in världen i klassrum och skolbibliotek.

Upplev ditt nya hem med virtuell teknik

burundi 2

Plan International  visar sitt upplevelsematerial med lärarhandledning för skolan – Mitt nya hem som de skapat med hjälp av VR-teknik. Res med din klass och besök ett flyktingläger, nästan som på riktigt. I centrala Afrika pågår just nu en tyst flyktingkris. Tusentals barn flyr från våldsamheter i Burundi till Tanzania, och många gör den långa resan helt på egen hand. Ett av världens största flyktingläger blir deras nya hem. Nu kan du med VR-teknik hälsa på. Kan vi använda VR-tekniken för att bli mer empatiska? I Dagens nyheter artikeln Virtuell verklighet kan bli en empatimaskin tar de upp exempel där VR-tekniken har påverkat dem som tagit del av upplevelsen. Men det innebär också att tekniken kan missbrukas och i fel händer kan ”manipuleringen missbrukas.

bigOriginal

Världen in i klassrummet men också klassrummet ut i världen

Cilla Allsång

 Cilla Dalen skolbibliotekarie på Hjulsta grundskola berättar om arbetet med Världens ALMA. På Världens Alma kan du följa hur barn, unga och vuxna arbetar med Astrid Lindgren Memorial Award, Almapriset på många olika sätt. Syftet med webbplatsen är att visa varandra och andra intresserade vad som händer i klassrum och bibliotek. Vad lär vi oss om ALMA-pristagarna? Hur läser vi böckerna och vilka tolkningar gör vi? Hur lägger vi upp vårt arbete?  Mycket av elevernas arbeten med Alma pristagarna finns på webbplatsen Världens ALMA och på ALMA-prisets internationella blogg 

På bilden ser du Cilla spela Sjörövarfabbe på dragspel tillsammans med elever för att hälsa Almapristagaren Meg Rosoff välkommen till skolan.

En bok i världen

barn kia visar

Om du vill läsa dig runt i världen med dina elever – vad läser du då? Kia Knutsson Norberg från Medioteket berättar om Barn och böcker som syftar till att stimulera barns språkutveckling, läslust och kreativitet. Aktiviteten består av tre delar: tävlingen En bok i världen, workshops för lärare och final med utställning av tävlingsbidragen på Skansen i maj. Målgrupp elever mellan f – 6.  Barn och böcker vill också locka barn att läsa författare med ett utomeuropeiskt perspektiv. I det här blogginlägget tipsar Kia Norberg om böcker inför tävlingen En bok i världen. Böckerna går att låna i gruppuppsättning från Cirkulationsbiblioteket om du arbetar på en kommunal skola i Stockholm.

Välkommen till min plats

hässelby

Webbplatsen Välkommen till min plats tar avstamp i elevernas närområde kring skolan och lyfter frågor som; Hur ser det ut idag på platsen? Hur såg det ut förr och hur kommer det se ut i framtiden? Genom att eleverna delar sina berättelser på Wikimini och platsr.se kan vem som helst, var som helst läsa deras texter. Sara Mörtsell från Wikimedia och Sofia Dahlquist från Medioteket visar hur vi kan använda resursen och möjligheten i klassrummet.

Stockholmskällan

sthlm

Stockholmskällan – din historia rakt in i klassrummet! Ofta skildras historia i generella termer och utifrån övergripande perspektiv som globalisering, industrialisering och nationsbyggande. Frida Starck Lindfors, Stockholms-källan, visar på fördelarna med att vända på perspektivet och utgå ifrån det som är aktuellt och bekant. Undersök din närgeografiska historia med eleverna – vad hände för 100 år sedan på den plats där skolan ligger idag?

Välkommen!

Tid: Onsdag den 23 november klockan 17.00–20.00 Lättare förtäring serveras i pausen
Plats: MedioteketTrekantsvägen 3, plan 5, Liljeholmen
Kostnad: Kostnadsfritt för pedagoger i Stockholm. Anmälan är obligatorisk och bindande. Meddela oss vid förhinder.

Här anmäler du dig: https://websurvey.textalk.se/start.php?ID=96939

Elisabeth Söder för Mediotekets pedagogiska cafégrupp

Berätta med ord, bild och ljud

Redan i årskurs 1 ska eleverna skapa och bearbeta texter där ord och bild samspelar. I årskurs 4- 6 ska även ljud användas. På Pedagogiskt cafés senaste träff,  Får jag berätta på mitt sätt?  presenterade Kia, Toura, Katrin och Elisabet från  Medioteket ett arbetssätt där eleverna får kombinera val av bok, skriftligt berättande, animering och göra film i en skapande helhet. Det blev så bra att det nu finns möjlighet att anmäla sig till en studiedag med ett fördjupat innehåll.

Bildens betydelse för en bok

kia

Kia Knutsson Norberg lyfte fram bildens betydelse för en berättelse. När jobbade du med bilderna i en bok senast?  Pratar du och dina elever på samma sätt om bilder som om texter?

Är bilden stämningsskapande, symbolisk?  Tillför bilden unik information? Samspelar bilden med texten och gör boken roligare? Läskigare? Eller lever den ett eget liv med en alldeles egen berättelse? 

En bilderbok är som ett tvåstämmigt musikstycke. Två röster i ett unikt samarbete som tar sig olika ut beroende på syfte. I en del böcker kompletterar bilden texten och ger en fördjupad information till texten. Ibland är det tvärtom och bilden säger något annat en texten. För elever som inte läser så bra än tar bilden dem igenom lager av språkliga svårigheter.

hugo cabret

Böcker som ingår i studiedagen 

En del av de böcker som Kia pratade om kommer även att vara med under studiedagen: Gatans prins av Dominique Mwankuni, Det röda trädet av Shaun Tan,  Om detta talar man endast med kaniner av Anna Höglund  och Det är inte min hatt av Jon Klasse. Alla  uppräknade böckerna finns att låna i gruppuppsättning till lärare i Stockholms skolor hos Cirkulationsbiblioteket.

Att bearbeta, nyansera och bygga ut en text

acafe4

Toura Hägnesten var med och skapade upplägget Berätta med ord, bild och ljud för att möta de kunskapskrav som finns i kursplanen för svenska och svenska som andra språk. Toura arbetar med kompetensutveckling  inom Stockholms stads språk och lässatsning. Du har säkert läst hennes blogg på samma tema. Toura fokuserar på två formuleringar som återfinns i Skolverkets Bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling:

  • I den fortsatta undervisningen kan läraren uppmuntra eleven att utveckla innehållet mer i sina texter. (berättande text)
  • I undervisningen behöver läraren ta upp hur man bygger ut ett innehåll. (beskrivande text)

Att det behövs stöd för att vi måste skriva mer om att kombinera bild och text  blir tydligt i en sökning på nätet. Söder du på läroplanen på viktiga termer får du följande resultat: Språk – 297 träffar, Uppbyggnad – 92 träffar, Text – 31 träffar, Bearbeta texter – 14 träffar, Textuppbyggnad – 2 träffar, Kombinerar ord, bild och ljud – 6 träffar. Men bara 5 träffar på Ord och bild samspelar och 4 träffar på Ord, bild och ljud samspelar.

Som en del av en tänkt helhet med bild-text-animering-film tar sig Toura an hur vi kan lärare kan stödja eleverna i att utveckla en text.  Vi fick pröva att utveckla meningen ”jag hade planerat utflykter” och lägga upp texterna på den padlet som Toura skapat för kvällen. Vill du läsa mer om hur du kan använda Padlet i undervisningen för att involvera kollegor och elever rekommender vi Mikael Bruérs  blogginlägg .

Vi blev mycket kreativa som ni ser på bilden med våra förslag. Under den kommande studiedagen kommer vi också få exempel på innebörden i textutvecklande och textförstärkande arbete. Vad händer med en text när vi bearbetar den? Bygg ut, utveckla, dra ifrån och nyansera texten. Det är innehållet som är viktigt, inte verktyget.

Animera texten

katrin padlet

Tänk om du kunde påverka slutet i boken eller ändra den där scenen i mitten? Vad hade hänt om figuren i boken hamnade någon annanstans, om du själv var med i berättelsen. Katrin Jäverbring, it-pedagog på Medioteket visade appen Puppet Pals. Med den kan eleverna skapa egna animerade berättelser enkelt och snabbt med karaktärer och miljöer som finns i appen.

 Puppet Pals är gratis men om du och eleverna tycker att det är ett roligt sätt att arbeta kan du köpa till  Director´s cut . Då får du fler bakgrunder och karaktärer att välja bland och framförallt, du kan lägga in egna bilder. Ta ett kort och rita av konturen på det/den du vill lägga in i filmen. I bilden med bron ser du en scen där Katrin lagt  in ett foto på vår kollega Linda och två bokillustrationer . När eleverna har gjort sina filmer kan ni ladda upp dem på Youtube och ordna filmfestival med popcorn.

linda2

I filmen har våra kollegor från Malmö låtit barn testa de möjligheter som finns i Puppet Pals. 

Vad vill du förmedla med filmen?

jonsved

Mediotekets filmpedagog Elisabet Jonsved slår ett slag för filmtrailers. Vad händer med berättelsen när vi gör om den till en kort film? Filmtrailers på iMovie är en berättarform med snabba klipp och musik. Det finns färdiga mallar med olika genrer som skräck, romantik ……Bilder och musik är det viktigaste i trailern, du får inte med mycket text.

Pröva hur texten påverkas av att de olika mallarna som finns att välja på. Börja med att skriva en storyboard, ta bilder med iPadens kamera och välj sedan trailers i iMovie. iPaden har ett färdigt dramaturgipaket som du inte kan påverka . Välj bilder och lägg in korta meningar. I iPaden är det musiken som påverkar hur du upplever texten. Att göra en trailer är kul och eleverna hinner med det under ett lektionspass.

Vill du prova på upplägget?

Nu finns chansen att boka platser till dig eller ett arbetslag måndagen den 28/11 då vi testkör studiedagen Berätta med ord, bild och film. Läs mer i vår inbjudan Berätta med ord bild och ljud 28 nov Testdagen är kostnadsfri och det är ett begränsat antal platser. Först till kvarn, välkomna med er anmälan  https://websurvey.textalk.se/se/answer/survey.php?surveyID=100883 

Elisabeth Söder, medlem i Mediotekets Pedagogiska cafégrupp

Berättarverkstad – ett sätt att utveckla barns berättande

Barn har fantastiska berättelser inom sig. Men hur tar man tillvara kreativiteten hos elever som ännu inte har fått kläm på alfabetet eller behärskar skrivtekniker och berättarmönster?

Genom att arbeta med gemensamt berättande, där pedagogen ställer frågor och är berättarröst åt barnens fantasier och påhitt, växer fantasifulla sagor fram. På så vis får även de barn som kämpar med stavning och litet ordförråd uppleva glädjen i att höra och se sina idéer ta plats i sagan.

Författaren Kerstin Lundberg Hahn var en av gästföreläsarna på Pedagogiskt Café med temat Läsa. Hon hade berättarverkstad med kvällens deltagare och delade med sig av magin och hantverket i berättandet och hur man därmed kan väcka läslusten hos barn.

Pedagogen styr ganska hårt och upprepar hela tiden de förslag som barnen kommer med. Du som pedagog ska försöka att lyssna efter saker som gör berättelsen litterär och gestaltande. För att komma igång behövs endast:

  • En karaktärP1000462
  • En plats
  • En idé

Därefter gäller det att ställa två kategorier av frågor:

  • Framåtfrågor - Vad hände sen då?
  • Fördjuparfrågor – Vad såg, vad hörde, vad kände, vad tänkte …?

Det gäller också att hela tiden upprepa det som barnen lägger till i sagan, du börjar om på nytt och bygger på, börjar från start återigen och väver in de nya händelserna som barnen föreslår, om och om igen. På så sätt upprepas sagan gång på gång.
2_berättarverkstad.jpg

Det är svårt att förklara med få ord här i bloggen men om du vill veta mer så har Kerstin gett ut en metodbok som heter Berättarverkstad med barn. I den får man konkret handledning i tillvägagångssättet hon använt sig av med sex- till åttaåringar och som vi fick pröva på under cafékvällen.

Det brukar ta omkring 15 minuter att göra en saga. Kerstin avslutar då med att säga
- Kan jag inte få berätta hela nu så får vi se om ni får några bilder i huvudet?

Jag tror verkligen att det här är en bra och kreativ metod att använda för att utveckla barnens språk. Efter det att den gemensamma sagan har vuxit fram och är muntligt berättad sätter barnen igång och illustrerar berättelsen.

Ett bra tips är att säga till eleverna att de ska rita den bit av sagan som de tyckte bäst om. Då hjälper vi dem med att fokusera på en händelse och uppgiften blir därmed lättare att genomföra.

Kerstin skriver sen ner sagan som kan läsas om och om igen av eleverna.

- Det var en gång …

Följ även Pedagogiskt Café på Face Book.

/Carola Rehn Lindberg

Lena Kjersén Edman tipsar om litteratursamtal

P1000468

Lena har skrivit många handfasta böcker på temat, både om lässamtal och omvärldsorientering i olika litterära gengrer. Vi som var med under Pedagogiskt cafékvällen fick förslag på hur vi kan variera samtal om litteratur. Lena har varit med länge och har hur många tips som helst att dela med sig av. Några av förslagen:

  • Gör en rollförteckning till boken, på teatern får man ett program men till skönlitteratur får man nästan aldrig det. En rollförteckning ger förförståelse och hjälper elever att inte tappa tråden.
  • Brevväxling, skriva till huvudpersonen, eller valfri person. Lärare svarar.
  • Istället för att fråga om vad boken handlade om, låt eleverna möta en av bokens karaktärer. Gestalta en karaktär, miljö eller ta hjälp av filmscen.
  • Tänk ut en trailer, gör en film eller iscensätt en scen. Knacka på i en annan klass och spela upp boken för annan klass.
  • Bilda läsgrupper över klassgränser. Det finns musik och idrottsgrupper men sällan läsgrupper.
  • Introducera FanFiction, läs en bok, tänk på hur det skall gå sen eller vad som hände innan. Finns säkert elever i klassen som skriver FanFiction. Det är också en utmärkt tillfälle att arbeta med engelskan.  Twilight serien har många ungdomar engagerat sig i och skrivit fortsättningar på . Elever som skriver i dessa forum blir lästa och får feedback  av hela världen.

I förra inlägget från Pedagogiskt cafekvällen hade vi med Västra Skogås förslag på på itterär kanon. Bokförlaget Nordstedts har så klart också en lista, Tusen Klassiker .En av de som kommenterat den listan är höjdhopparen Stefan Holm. Lena berättade om ett urvalskriterium som Stefan hade, han läste ingen bok som inte hade 240 sidor. Jag är inte idrottsintresserad så det tog en stund innan jag kläckte den gåtan.  Hur väljer dina elever sina böcker?

Förra blogginlägget med Lena Kjersen Edman hade rubriken ”Varför pratar det alltid så mycket om mat på föräldramöten, varför talas inte om skolbibliotek och vad barnen läser? ” Kan inte undanhålla er Lenas träffsäkra kommentar efter den retoriska frågan,   ”Mat bajsar man ju bara ut.”

Nästa inlägg från vår cafékväll med lästema bygger på Kerstin Lundberg Hahns  berättarverkstäder.

PedagogisktCafé_April blogg

Följ Pedagogiskt café på Facebook och twitter

/Elisabeth

Varför talas det så ofta om mat på föräldramöten och aldrig om skolbibliotek och vad barn läser?

kjersen

Hur samtalar vi om böcker?

Vår andra gäst, Lena Kjersén Edman tycker att barnböcker är underskattat som litteratur. För litterturvetare är det också härligt överblickbart. Det går att ha koll på årets svenska utgivning och bakåt. Det som är knepigt är, hur samtalar vi om böcker? Alla lärare vet att bokrecensioner är ett effektivt sätt att ta död på litteratursamtalet. Det hör möjligtvis hemma i ett moment inom genrepedagogiken. Så hur får vi till ett samtal i klassen?

Lena är en varm förespråkare för lokala litteraturlistor/kanon i skolan. I många skolor har eleverna olika referenser och erfarenheter. Hur hittar vi då ett samtal där vi kan jämföra och referera till andra böcker ? I Västra Skogås fick Lena förmånen att tillsammans med lärare och skolbibliotekarier utforma en litteraturkanon för skolor i området. Parallellt tog gruppen också upp några böcker som fanns på barnens modersmål. De strävade efter att i möjligaste mån ta med böcker som fanns på svenska och var översatta till andra språk, till exempel Alfons och odjuret som också var översatt till arabiska. Eftersom många av elevernas föräldrar talade arabiska hemma blev det också ett sätt att involvera familjen i läsprojektet.

Många av böckerna som gruppen valde ut finns så klart också att låna i gruppuppsättningar från Mediotekets Cirkulationsbibliotek. Ett klassuppsättningsbibliotek med utvald skönlitteratur för barn och ungdomar. Böckerna passar skolans olika ämnesområden och de lånas ut till lärare i Stockholms skolor.
De tipsar också om böckerna på Cirkbloggen.

Västra Skogås gruppen bestämde också att:

  • Eleverna skulle ha med sig en dikt från varje årskurs. Dikter skulle också läsas i kanon. Upp till 11 år har vi lättar för att lära oss texter innantill . En förmåga som är viktig för hjärnans utveckling och arbetsminnet vi så väl behöver.
  • Varje år fick också ett tema som återkom i val av litteratur och samtal.
  • Viktigt att varje årskurs få återkomma till några favoriter med många bottnar som exempelvis Snorre säl, låta eleverna uppleva att de läser och tar till sig böckerna på olika sätt.
  • Använda bilderböcker även när barnen var bra läsare. Genom bilderböckerna kommer eleverna i kontakt med några av våra största bildkonstnärer. Gittan och Gråvargarna exempelvis, perfekt för en sexåring och sextonåring.

P1000468

Några förslag på titlar och ingångar från Västra Skogås litteraturkanon

I första klass:
Folksagor: Hans och Greta, Askungen, Törnrosa, Dummerjöns och Snövit (romantik, genus, skräck och fantasy)
Lindgren, Nils Karlsson Pyssling ( den ensamme pojken, författarbiografi)
Klinting,  Den höjdrädda örnen ( klassiskt tema- jfr folksaga)
Lind, Sandvargen (filosofi)

Fantasi-tema, gemensam vers av Lennart Hellsing  ex. Annabell Olsson/Krakel Spektakel.

I andra klass:
H C Andersen, Kejsarens nya kläder ( vad skulle det vara idag?)
Grähs, Nussekudden
Lindgren, Sagan om den lille farbrorn ( Sofokles: Kung Oidipus, anslag, presentation)

Vänskaps-tema, gemensam vers: Den blomstertid nu kommer

I tredje klass:
Saelen, Snorre säl ( krig , Amnesty)
Kirkgaard, Gummi -Tarzan (ondska)
Lindgren: Loranga, Loranga ( vad är humor, nonsenshumor)
Nilsson, Flickan jag älskar heter Milena ( kärlek, litterära knep, författarpresentation)
Swift, Gullivers resor ( kikare, förstoringsglas och upplysningstid)

Tema- förr i tiden, Hellsing, Trollringen ( Förr i tiden tema)

I fjärde klass
Gardiner, Spring Fanny spring, ( USA, indianer, vad innebär det att vinna?)
Gripe, Glasblåsarnas barn ( romantik, identitet, nordisk mytologi)
Shemin, De små ryttarna ( krig, ockupation, onda system)

Vi och världen tema, gemensam vers, Ur I denna vida värld

images kruse

I femte klass
Dahl, Häxorna ( text/bild, språklig stil)
Defoe, Robinson Cruose ( ensamhet, rasism, upplysningstid) . Enligt Lena måste vi låta elever som er från annan kontinent läsa boken. Vi är ju som Robinson, vi längtar efter sällskap men när vi träffar någon blir vi rädd. Svensk mentalitet och beteende i ett nötskal?
Lewis, Häxan och lejonet ( romantik, kristendom, olika sorters fantasy)
Twain, Tom Sawyer ( USA, genrediskusiiner, humor)
Lindgren, Bröderna Lejonhjärta (äventyret, lojaliteten, döden)
Fitinghoff, Barnen från Frostmofjället. Berätta och samtal om svenska historia

Deckar-tema, gemensam vers: ur antologin Barnens versbok

I sjätte klass

Cooper, Ovan hav, under sten ( romantik, magisk realism, Arthur-sagan)
Stark, Dårfinkar och dönickar ( Vem duger?, genus)
Saga från Tusen och en natt LL, ( folksagor som är annorlunda än Grimm-sagor)

Fantasy- tema, gemensam vers, Fröding Ett gammalt bergatroll

I sjunde klass
Gripe, Skuggan över stenbäcken ( romantik, realism, Tintomara, Titanic, pappalängtan, genus)
London, Varghunden (ensam/tillsammans, klassiker)
Mankell, Eldens hemlighet ( Afrika, minor, okuvlighet)

Reality -tema vers, Ferlin dikt kanske?

I åttonde klass
Anne Franks dagbok LL (sanning, dagbok, krig, författare)
Marsden, I  morgon när kriget  kom ( Blyton, krig, dö, döda)
Hearn, Över näktergalens golv ( romantik, Japan, feodalism, pappalängtan)
Pohl, Jag saknar dig, jag saknar dig ( skola, syskon, sorg)Alternativt Thydell, Jägerfeld, Nilsson
Verne, En världsomsegling under havet ( klassiker, SF)
Dostojevskij, Brott och straff LL (moral, prostitution, straff)

Meningen med livet-tema, Vers: ur Kärlek och uppror

I nionde klass

Författare från det egna landskapet,
Lagerlöf, Herr Arnes penningar ( medeltid, solidaritet)
Shelly, Frankenstein LL ( romantik, Låt den rätte komma in)
Collins, Hungerspelen
Strandberg, Cirkeln,
Wahl, Vinterviken ( Goethe: den unga Werther)
Förr, nu, framtids- tema, vers Ur antologin Orden brinner i hjärnan samt RAP.

Behövs det en litteraturkanon i skolan?

Lena, som är litteraturpedagog, har skrivit flera böcker om dessa ämnen. Till exempel ”Tala om böcker. Boksamtal på nätet, i skola och på bibliotek”, ”Barn- och ungdomsböcker genom tiderna” och ”Fantasy & Reality. Unga böcker”.

Vilka böcker tycker skulle finnas i din lokala litteraturkanon?

Västra Skogås litteraturkanon har några år på nacken. Har du förslag på titlar som borde finnas med i en litteraturkanon för din klass/skola? Vi tar tacksamt emot förslag och delar vidare på vår blogg.

Nästa blogginlägg från Pedagogiskt café Att läsa

Tema läsning 2, vi fortsätter med att dela av oss från det Lena berättade. Det blir konkreta tips för hur du kan arbeta med boksamtal.

Följ Pedagogiskt café på Facebook och twitter

Morgonstund har guld i mun om jag får lyssna på en bok

Vårens sista Pedagogiska café inföll dagen innan Världsboksdagen så det är klart att vi hade planerat in ett lästema. Fem gästföreläsare som alla pratade om läsning, men utifrån sitt perspektiv och erfarenhet vilket innebar att vi fick höra fem sinsemellan olika föreläsningar. Ulla Sporrner, lärare från Hjulsta grundskola inledde kvällen med att sjunga högläsningens lov.

sporrner

Högläsning

Varje skoldag inleds med att Ulla läser högt för sina elever . Det kan vara en bok som passar in i ett pågående tema, upplevelseläsning eller ett avsnitt från en faktabok. Kollegerna varnade henne när hon berättade om sin tanke med högläsning på morgnarna  ”Det går inte att starta varje morgon med helklass”. ”Elever är inte vana att lyssna så länge ”…. Och eleverna hade svårt att stilla under hela högläsningsstunden till att börja med. Men efter några månader hade klassen kommit in i rytmen och högläsningen blev en bra bas att bygga vidare på och nu är det helt otänkbart  för klassen att börja dagen på annat sätt.

Ringar på vattnet

En författare som Ulla varmt rekommenderade som högläsningsbok och som också passar bra nu med KUL1415 och Mitt Stockholm temat är Martin Olzak med Jack-serien, Jakten på Jack, Trolldom i Gamla stan för att ta några titlar ( illustratör är Anna Sandler).  Böckerna är spännande med häxor och troll samtidigt som de ger en bild av Stockholms historiska epoker. Jack rör sig runt i Stockholm och eleverna blir omvärldsorienterade. Många elever som bor i Hjulstaorådet är inte bekanta och trygga med Stockholms innerstad så böckerna har gjort nytta på flera sätt. Böckerna har hjälpt till med att öka intresset för Stockholm. Klassen är mycket förväntansfulla inför nästa bok av Martin som de vet heter Demoner i stadshuset . För att göra väntan mindre lång och ge förförståelse inför högläsningen har Ulla tagit med eleverna på en guidad tur i stadshuset.

Det har funnits häxor !!!!!!!!!!!!!!!!

Flera av böckerna utspelar sig på medeltiden så det är passande att koppla samman historieintresset som väcks av litteraturen med historieämnet. ”Det har funnits häxor !!!!!!!!!!!” ropade några killar upphetsat efter att ha läst om det i faktaböcker. Innan dess trodde de att det var påhittat och bara fanns i Martin Olzaks fantasi.

Han är värd Almapriset

brev från Martin

Eleverna tycker att Martin Olzak är värd Almapriset,  Astrid Lindgren Memorial Award och har därför skrivit ett nomineringsbrev till Almajuryn. Vi får se vem som får priset 2016. Kan det bli en till författare från Sverige?
De har också skrivit till författaren med frågor om böckernas innehåll, frågor som de nästan ögonblickligen fick svar på. Gladast blev de dock av att Martin berättade att han varit i Hjulstaskolan och att hans mormor hade bott i Hjulsta.

Utställning av Jackböcker

jackböckerna

Av bokförlaget fick eleverna veta att Sturebiblioteket hade en utställning av Jackböckerna med originallitografier så det blev så klart en utflykt dit. På hemväg frågar en elev Ulla om inte de också skall göra en utställning av Jackböckerna och så blir det. De skrev och ritade, berättade vad de tyckte om böckerna och besökarna fick till och med känna på äkta varulvshår

Ingen slump att eleverna skrev till Almaprisjuryn

Hjulsta grundskola har under många år arbetat och läst Almapristagarnas böcker. Hur de har arbetat kan du följa i deras blogg, Världens bästa Alma . Så här skriver de på om sidan till bloggen, Här på Världens ALMA kan ni kunna följa barn, ungdomar och vuxna på Hjulsta grundskola som arbetar med ALMA-priset på olika sätt. Syftet med webbplatsen är att visa varandra och andra intresserade vad som händer i klassrum och bibliotek. Vad lär vi oss om ALMA-pristagarna? Hur läser vi böckerna och vilka tolkningar gör vi? Hur lägger vi upp vårt arbete?

Vi vill också med webbplatsen hjälpa till att sprida den litteratur som ALMA-priset uppmärksammat. Utöver Astrid Lindgrens eget  författarskap så finns här fina författare och bilderbokskonstnärer från olika delar av världen. ”

PedagogisktCafé_April blogg Nästa blogginlägg handlar om lässamtal och författaren Lena Kjersen Edman

Följ Pedagogiskt café på Facebook och twitter

/Elisabeth

Första dagen på SETT mässan

P1000317 skorsten

Utbildningsförvaltningens monter

Vi bjöd på 12 föreläsningar i montern:  Vi vågade utmana oss själva, redigera med iPad, pilotprojekt med e-böcker, skolplattformen, Södermalmsskolan, film i undervisningen, Skoldatateket och digitalt stöd för elevers studie- och yrkesvägledning. den senare presenterades av tre elever i årskurs 8.

P1000320 arbetsgivare 3

Eftersom det var  stort tryck på biljetter hade SETT utökat antalet föreläsningar som erbjöds vilket var lustfyllt för oss som strövade runt på mässgolvet, det var inte så knökfullt som det varit tidigare år.

Andra monteraktiviteter

PopUp-butiker har vi börjat vänja oss med i Stockholm. Men PopUpklassrum? Eftersom antalet elever i Stockholm ökar snabbare än det byggs skolor så är det kanske något att ta efter? PopUp-klassen kommer från Skara.


P1000323 popup

kakor

Årstaskolan filmade och hade samtal med inbjudna gäster under hela dagen. På bilden förbereder sig lärarna Josef Sahlin, Martin Fernström  och Lotta Bohlin för sändning.

josef

Tidigare under dagen fördes ett samtal med skolministern Gustav Fridolin. På fotografiet ser ni medieforskaren Elza Dunkels. Samtalen kan ni med största sannolikhet ta del av på Årstaskolans kunskapshubb.

P1000325 dunkels

Digital teknik och no.

mikroskåp

P1000321 vatten

Storföreläsningar

Under tisdagen var det möjligt att välja mellan 40 föreläsningar. Eftersom jag är involerad i KUL1415 valde jag att gå på föreläsningar där talarna på något sätt också är involverade i KUL1415 .

Maria Bryant som ni ser på bilden talade om multimodalt lärande och bedömning av multimodala texter, något Maria också har skrivit en lärarguide om för KUL1415 

P1000358 maria b

P1000360 kurspan i svenska

Malin Larsson pratade om ”Mitt flippade klassrum till vårt”. Och eftersom hon med den rubriken betonar elevernas ansvar för lärprocessen hade Malin så klart med sig några elever. Salen de pratade i var en av de största på Kistamässan med plats för flera hundra åhörare. Trots det var den fylld till bristningsgränsen när  eleverna började med att introducera föreläsningen och Malin.

full salong

P1000333 eleverna

”Vårt flippade klassrum ger eleverna autentiska mottagare. Mäktigt med en egen bok.”
Malins klasser har producerat tre böcker för KUL1415-

mäktigt med egen bok

”Autentiska mottagare bidrar till att eleverna arbetar hårt med kvalitén i produkten.”

P1000352 autentiska mottagare

”Vårt flippade klassrum öppnar upp vårt fysiska klassrum för omvärlden. Vi möter lärare och elever från andra skolor …” På KUL1415 dagarna i Kungsträdgården den 20 och 21 maj kommer Malins klasser tala som Ted tillsammans med elever från Årstaskolan.

P1000353 tala som Ted

Nästa Pedagogiska café

Nästa Pedagogiska café är den 22 april och handlar om läsning. Här anmäler du dig
Följ Pedagogiskt café på Facebook och twitter

/Elisabeth