Visar alla blogginlägg med kategorin:
Teknik

Pedagogiskt café – 17 oktober

digital kompetensVårens pedagogiska café kring digital kompetens blev snabbt fullbokat och vi fick många frågor om ett till på samma tema. Vi bjuder därför in till en ny uppdaterad kväll om digital kompetens!

Vad är det vi egentligen vi behöver kunna och förstå om hur vår digitaliserade värld fungerar? Vem behöver kunna vad? Hur skapar vi förståelse för eleverna? Under kvällen kommer vi att ha en inledande presentation av vad Medie- och informationskunnighet samt digital kompetens är och hur vikten av att arbeta med det återspeglas i våra nya läroplaner. Därefter blir det mingel och mat följt av valbara workshops.

Kvällens program:

17:00 Välkomna!
17:00 – 17:50 Vad är MIK och digital kompetens?
17:50 – 18:15 Mingel och mat
18:15 – 19:05 Välj mellan workshop i analog programmering, programmera med robotar eller fejka med bild.
19:10 – 20:00 Välj mellan workshop i analog programmering, programmera med robotar eller fejka med film.

Målgrupp: Förskola, förskoleklass-åk 9
Tid: 17 oktober 2018, kl. 17-20
Plats: Medioteket, Trekantsvägen 3, plan 5, Liljeholmen
Kostnad: Kostnadsfritt. Anmälan är bindande. Meddela oss vid förhinder.

Anmälan: Via anmälningsformulär https://websurvey.textalk.se/start.php?ID=114953

Varmt välkomna önskar vi på Medioteket!

LegiLexi, Alla kan skriva, Skoldatateket och libanesisk mat!

Tack till alla som gjorde gårdagens specialpedagogiska café till en rolig och inspirerande kväll! Kvällen inleddes med två parallella föreläsningar där deltagarna valde spår utifrån intresse och ålder på elever de dagligen möter.

LegiLexi

Sofia Norén berättade om LegiLexi, en icke vinstdrivande stiftelse med visionen att alla barn ska lära sig att läsa ordentligt under lågstadiet i svenska skolan. Att inte ”stanna” vid kartläggningen utan få hjälp att analysera resultaten och hitta övningar som är utformade för att komma igång med träningen av en specifik läsfärdighet är något som LegiLexi eftersträvar. LegiLexi hjälper dig alltså att anpassa din undervisning utifrån de elever just du har i ditt klassrum. Här följer ett filmklipp för dig som är intresserad av att ta del av tankarna bakom LegiLexi: http://youtu.be/R199MSGFltQ

Vägen från fonologisk medvetenhet till god läsförståelse!Sofia tipsade om E-boken Lära barn att läsa, https://www.legilexi.org/media/1462/lara-lasa_stora_komplett-webb.pdf. Vikten av högläsning lyftes och Sofia meddelade utifrån ett föräldraperspektiv att föräldrar lätt förskönar bilden av hur ofta de läser för sina barn och jämförde med vad vi svarar på frågan kring hur många glas vin vi dricker på en vecka. Sofia slog även ett slag för läslovet och hur LegiLexi inspirerar till läsning under loven, https://www.jagharlast.se.

Alla kan skriva

Martin Tiberg berättar om projektet Alla kan skriva!I ett annat rum berättade Martin Tiberg om projektet Alla kan skriva vilket är ett forsknings- och utvecklingsprojekt som bland annat utvecklar skriv- och lärverktyget Invigos. Deltagarna fick skriva en argumenterande text för och emot betyg i årskurs 4 och det var full aktivitet och bra stämning. Tangentborden spelade oss dock ett spratt och några fick skriva sin text utan å, ä, och ö. Läs mer om projektet: http://www.alla-kan-skriva.se/

På måndag den 8 oktober startar vi upp en pilot med Alla kan skriva, är du intresserad finns det platser kvar, läs mer om detta: https://skoldatateket.stockholm.se/alla-kan-skriva-delta-i-pilot

Mat och mingel

En mycket uppskattad libanesisk buffé väntade klockan 18.15 och förutom god mat så fanns tid för mingel. Flera av deltagarna knöt nya kontakter och några hittade dessutom kurskamrater sedan lång tid tillbaka!

IMG_0911 Skoldatatekets studio på Trekantsvägen 3 i Liljeholmen IMG_0951

Skoldatateket presenterar

I slutet av kvällen presenterade Skoldatateket Stockholm sin verksamhet och vi klippte bandet för att inviga studion – vår nyrenoverade kurslokal med fokus på en tillgänglig lärmiljö.QR-kod facebook Kurser blev fullbokade, lånekontrakt skrevs, bubbel dracks, VR-glasögon testades och en chokladvinst delades ut till en av deltagarna som under kvällen hade gått in och gillat vår Facebooksida. Målet vid årskiftet är 1000 gillningar, kanske blir det vinst även då så gilla gärna vår sida! :).

Fin feedback trillar nu in under pågående utvärdering med kommentarer som: – Fantastisk mat!!! – Ni är super, tack för trevlig kväll! – Proffsigt!

Tack igen till er som kom och spred god stämning och till er som inte hade möjlighet att komma – varmt välkomna en annan dag! Kursutbud, lathundar, bildstöd med mera hittar ni på vår hemsida: https://skoldatateket.stockholm.se/

Sist men inte minst vill vi flagga för nästa Pedagogiska café som äger rum den 17 oktober med tema Digital kompetens!

/Skoldatateket Stockholm, Medioteket

Nya skrivningar i läroplanen, digital kompetens

Fullsatt Pedagogiskt café på temat Digital kompetens. Vi hade deltagare både från förskola och skola! Den gemensamma nämnaren var ett sug efter att få mer kött på benen om Digital kompetens som nu skrivs in i alla läroplaner. När vi jämförde förskolans och skolans nya skrivningar kunde vi ändå se tydliga paralleller, samt vikten för förskolan att veta var kunskapsområdet tar vägen senare i skolan och omvänt; för skolan att ha insikt om vad barnen har med sig. Robotek8
Efter mat- och fikapaus laddades det för olika workshops, många hade stor vånda att välja bort pass och bara välja två… Ivern mellan passen var påtaglig och efterfrågan på en upprepning av kvällen var stor, en ville ju få möjlighet att gå på alla passen och tipsa kollegor. Kul tycker vi på Pedagogiskt café som funderar på en upprepning i höst.

Robotek9
Nedan följer glimtar från de workshoppass som erbjöds denna kväll:

Multimodal presentation

Genom att erbjuda eleven flera olika sätt att kommunicera sina kunskaper ökar vi möjligheten att visa de kunskaper som är relevanta för bedömningen. Att inte begränsas av en skrivsvårighet då det är kunskaper inom historia som ska bedömas är en positiv effekt av bruk av rätt pedagogiskt verktyg. I våra reviderade styrdokument hittar vi flera förändringar som på olika sätt behandlar digitalisering. På olika sätt beskrivs bland annat hur barn och elever ska få möjlighet att arbeta med digitala verktyg för att kommunicera och uttrycka sig och sina kunskaper. Under kvällens pass ”Multimodala verktyg” diskuterades begreppet multimodalitet och hur vi med digitala verktyg kan låta eleverna arbeta med presentationer där de använder text, tal, bild, film och ljud för att uttrycka sig.

robotek10

Efter en genomgång av begreppet och en titt på styrdokument och forskning presenterades några olika verktyg lämpade för multimodal presentation. Besökande pedagoger fick möjlighet att själva jobba multimodalt genom appen Book Creator.

robotek1

Programmera med microbit

Deltagarna fick testa att programmera med Microbit som är ett litet mikrokontrollerkort som är framtaget just för programmeringslaborationer. Microbiten har många inbyggda komponenter som går att styra som till exempel knappar, sensorer och en display. Vi pratade lite om hur den används i undervisningen, att skapa egna program utifrån olika syften och mål.

robotek2

Deltagarna fick skapa ett eget program för ett reaktionsspel som gick ut på att en knapp ska tryckas ner så snabbt som möjligt när en symbol visas på displayen, därefter visar den vem som var snabbast. Detta programmerades med hjälp av visuell programmering (blockprogrammering) i en miljö som går att använda fritt både på datorn och mobila enheter.  

robotek3

 Analog programmering – datalogisk förståelse

Här fick deltagarna grunden i att förstå programmeringens betydelse för en dator och det datalogiska sättet att ge instruktioner:  Kronologiskt, tydligt och mot ett väl formulerat mål. Vad är en algoritm? Ett kommando? En bugg? Vi prövade att legoprogrammera varandra med instruktioner.

robotek4

Vi använde en färdigritad algoritm på golvet till att sortera oss. Utdatat (resultatet) är helt beroende av att vi ger rätt indata. Mät ett värde i taget mot ett annat i flera steg och vips stod alla deltagare i bokstavsordning i slutet.robotek5

Programmering med robotar och digitala verktyg

Det här blev ett riktigt smörgåsbord! Många av deltagarna byggde nu på sin kunskap om datalogiskt tänkande från första workshoppasset med att testa digital programmering på flera olika sätt. BlueBots som behöver pilkommandon, den runda Sprk+ som rullar fram efter antingen direktstyrning, förritad instruktion, blockprogrammering eller efter textbaserad kod! Den mest kreativa stationen kan ha varit den med Makey Makey. Ikväll använde vi färdiga program på datorn  med trummor och pianotangenter som kan ersättas av egenkopplade ”tangenter”,  dvs allt som kunde få den svaga strömkretsen att slutas och signalen nå fram till programmet. Bananer, kollegans hand, ett glas vatten… Inspireras gärna av allt spännande man kan göra på Makey Makeys egen webbsida

robotek7

Mediotekets torsdaglabb har temat Makey Makey och Scratch  i maj

Anmäla er och kom!

Varmt välkomna!

Mediotekets digitalt lärande grupp, Katrin , Linda, Patrik, Jacob och Johan

Gränser synliga från rymden

Rymddrömmar och Stockholmsvisioner.

Från rymden syns inga gränser… men det finns några undantag. Inlägg 3 av totalt 7 inlägg om rymden.

Kanske har du hört att kinesiska muren syns från månen? Det är faktiskt bara en myt! Däremot kan man se vår tids mur, som syns som en orange, ringlande linje i bilden. Det är säkerhetslamporna läns gränsen mellan Pakistan och Indien – en av de få mänskliga gränserna som syns från rymden. Om än bara på natten. Ljusansamlingen i vänstra hörnet är Karachi, Pakistans största stad.

s5

14 kilometer mellan två världar

Om du står vid Gibraltar sund på Spaniens sydkust ser du över till Marocko. Det finns till och med de som simmat över sundet. Ynka 14 kilometer separerar Europa från Afrika, och ändå är det två skilda världar. Förra året flydde 360 000 personer över Medelhavet till Europa. 5 000 klarade sig aldrig över havet, utan förlorade sina liv i vågorna. Närmare 30 000 sökte asyl i Sverige. Samma år ordnade Stockholms stad tillfälliga bostäder åt 2436 personer. Karachi, Pakistans största stad.

s4

Öppet och slutet

Kan rymden hjälpa oss att se skillnaden mellan öppenhet och slutenhet? Den upplysta udden i den här nattbilden är Sydkorea och nedanför till höger ligger Japan. Överst i bilden syns Kina. Vad väcker bilden för tankar.s14

Hur upplyst är jorden egentligen?

Här ser du hur olika delar av världen är olika mycket upplysta av elektriskt ljus – från Skandinavien i norr till Sydafrika i söder. Hur kommer det sig att stora delar av Afrika saknar ljus?

s3

Den största kratern på jorden

Den här kratern i Quebec i Kanade är en av de äldsta och största på jorden. Den kom till när en steroid kraschade för 214 miljoner år sedan. De blå tonerna i bilden är is och vatten, de gula och orange tonerna är vegetation.

s26

Teman för blogginlägg

Att se jorden från rymden
Sverige från ovan
Gränser synliga från rymden
Odlingslandskap synliga från rymden
Olika förutsättningar för samhällspanering
Ökenlandskap från rymden
Miljökatastrofer från rymden

Inbjudan till lärarmingel med Christer Fuglesang den 22 november

s2

Tips på uppgifter så att eleverna känner sig som makers

Så här kan du öka intresset för teknik och konstruktion med hjälp av roliga och utmanande uppgifter i klassrummet. Under vår cafékväll den 13 september fick vi testa uppgifter som passar bra att göra med elever.

Harriet Aurell från MakerSheroes ledde en workshop i teknik och konstruktion. Mediotekets digitalt lärande grupp visade hur vi kan göra trådspel med hjälp av Micro Bits. Inlägget inleds med en film på några minuter från kvällens olika workshops och föreläsningar. Längre ned i inlägget får du tips på inköp och instruktioner.

Konstruera rörelseobjekt

Kan vi i leken föra in teknik och uppmuntra eleverna att konstruera saker som hörs, syns och rör sig så kan omgivningens bekräftelse bidra till att vi får fler konstruktörer och uppfinnare. Enminutsfilm som visar vår arbete med att konstruera rörelseobjekt. Workshopen höll Harriet Aurell i. Vill du veta mer om Harriet och varför hon har startat MakerSheroes har jag skrivit om Harriet och hennes kamp för att framförallt få fler flickor och kvinnor intresserade av teknik i ett tidigare inlägg.

Inköpslista till rörelseobjekt

Motor, finns bland annat på Hands on science, batterihållare, batterier, häftkuddar, gaffatejp, limpistol,  träplatta för att objektet skall vibrera, flertrådig kopplingstråd, tänger. Gärna sönderlekta ting från barnen, trasiga bilar, dockor, köksredskap som med fantasi och ny konstruktion kan förvandlas till oumbärliga rörelseobjekt. Gärna också pynt för att dekorera.

Instruktion till rörelseobjekt

ROBOT ALUMINIUMFOLIE
Bygg ihop den lilla vibrationskretsen som finns på bilden. Prova att fästa den på olika objekt och fundera på om det går att göra något användbart, roligt eller tokigt med hjälp av vibration.

  • Skala alla sladdändar med blå tången. Två sitter på batterihållaren men du har också tre extrasladdar. En svart och två röda. Se bild.
  • En röd och en svart sladd tejpas fast i motorns öron med Gaffa-tejpen. Anslutningarna till batterihållaren täcks också med Gaffan
  • Strömbrytaren görs med dekorgummi med häftkuddar på ändarna som sladdarna läggs på. Ovanpå läggs aluminiumfolie.
  • Nu har du en sluten krets om du viker ihop dekorgummibiten, så att de två aluminiumbitarna får kontakt med varandra.

Nu kan du börja experimentera! Harriet trre

Instruktion till trådspelet

Vad kan du göra med Micro Bits? Gruppen Lärande med digitala verktyg på Medioteket höll i en workshop där vi fick konstruera en utmaning, kommer ni ihåg Trådspelet? 

trådsepl

Workshop med Micro Bits

Harriet 7

Harriet 6

Pedagogiskt cafe 11 oktober 

Nästa cafekväll resonerar Carl Heath och Anders Thoresson över samhällets digitalisering och hur det påverkar skolan? Vi har ett begränsat antal platser så anmäl dig nu för att försäkra dig om en plats.

almedalen

Vi ses

Elisabeth för gruppen Pedagogiskt café

hariet fem

Vill du få fler flickor att bli intresserade av teknik?

Numera är det många tjejer som går tekniska utbildningar. Men vad arbetar de med när de är klara? Ja, inte som konstruktörer och uppfinnare. Kvinnor från KTH blir framförallt projektledare. 6% av alla patent är inlämnade av tjejer, en siffra som har varit relativt konstant de senaste 20 åren. Vad de tjejer som blir konstruktörer och söker patent uppfinner får du en bild av från Tekniska museets utställningskatalog Kvinnors uppfinningar

P1020948

En av våra gäster på Pedagogiskt café med makertema den 13 september är Harriet Aurell. Harriet skall prata om könsneutral teknik och hålla i en workshop som du sedan kan göra i klassrummet. För att upplägget skall vara genusneutralt är det enligt Harriet viktigt att:

  • Flickorna ska vara i fokus, teknik som passar flickor passar oftast även pojkar medan motsatsen sällan gäller
  • Framför allt rörliga saker konstrueras eftersom flickor sällan får lära sig mekanik
  • Inga tävlingar på grund av att pojkar har i regel försprång i tekniktävlingar

Orsaker till snedfördelning?

Vilka leksaker väljer vi till våra barn? Leksaksaffärernas montrar försöker vägleda oss att köpa lego till flickor som är inriktade på det social samspelet medan pojkarnas lego handlar om att bygga och konstruera. Flickornas lego är ofta hela figurer, killarnas lego är bitar som skall monteras för att bli en figur.

IMG_1664

Många flickor har svag tilltro till sin tekniska förmåga. Kan vi i leken föra in teknik och uppmuntra dem att konstruera saker som hörs, syns och rör sig så kanske omgivningens bekräftelse bidrar till att vi får fler kvinnliga konstruktörer och uppfinnare?

Har man som liten lekt exempelvis med kugghjul och sett hur ett litet kugghjul snurrar i ett större så är det inte så svårt att senare förstå hur utväxling fungerar. Har man inte med sig dessa bilder blir förståelsen svårare.

sddefault

Viktigt med mental presentation

Orsaken till att tjejer väljer att bort konstruktion menar Harriet är på grund av att de inte har någon mental presentation av de begrepp de möter i utbildningen. Hur ofta har de varit med och trimmat en motor och liknande? De måste memorera utan att ha praktisk erfarenhet. Räcker det med en bild för att få en mental presentation? Hur mycket bättre blir det med 3D? Tänk vilken skillnad det är att ha hållit och känt på objektet.

YTo2OntzOjI6ImlkIjtpOjEwMTczNjQ7czoxOiJ3IjtpOjU3NTtzOjE6ImgiO2k6MzgxO3M6MToiYyI7aTowO3M6MToicyI7aTowO3M6MToiayI7czo0MDoiZWUxMzE2ZWY0MDg5N2YzODZjNWYxNzIx

Tekniska utbildningar utformas fortfarande av män utifrån deras mentala presentationer, vad som är viktigt, roligt och har status. Studenter, kanske framförallt kvinnor som går på utbildningarna lär sig innantill utan att ha något att koppla till något de varit med om tidigare.

Vad krävs för att skolan skall bli könsneutral?

För att förskola och grundskola skall få fler tjejer att intressera sig för mekanik och konstruktion krävs att uppgiften är satt i ett sammanhang och att det finns utrymme för kreativt skapande menar Harriet. All kognitionsforskning visar att den viktigaste ingången till förståelse utgår från våra sinnen. En kurs som börjar med att förklara begrepp istället för att starta i andra änden tappar många deltagare. Vi har en tradition av att ord är finare än verkligheten och akademiska kunskaper värderas högre än praktiska kunskaper vilket gör att vi går miste om mycket osynlig kunskap.

IMG_1663

Mekaniska lösningar att börja med

Allt Harriet bygger är för att demonstrera mekaniska lösningar som: 

  • Rörelse, går att skapa på många sätt: Kugghjul,  hävstång, kammar med tryck, kan få saker att röra sig uppåt och nedåt, ex. strömbytare eller excentrisk placering, när man sätter fast något utanför centrum, bra för alla ting som du vill få att röra sig. Bilden är från Färgfabrikens utställning med Heri Dono.

3_dono_web

En utställning av Meri Dono på Färgfabriken byggde helt på den enkla principen, excentrisk placering och det är enkelt att se att Harriet inspirerats av Meri Donos figurer och rörelser.

P1020932

P1020951Petsons frustrationsmaskin är gjord för att visa hur en kan föra över kraft. Frustration eftersom man måste veva många varv . Men som tröst då och då har Harriet så finurligt rodnat att det trillar ned karameller.

13-1024x576

    • Ljus, det är bra att kunna parallell och seriekoppla. Veta vad det finns för komponenter för att få fram effekter, kunna tolka ett kretsschema.

  • Elektronik är svårt eftersom vi inte ser elektriciteten röra sig genom kretsen, vi ser bara effekten. I skolan är det bra att veta att det inte är farligt att laborera med elektricitet så länge det är batteriström. Många tänker att all el är farlig och måste överlämnas åt elektriker. Men så klart var försiktig så att det inte blir kortslutning då blir batterierna varma och i värsta fall eldsvåda. Detta gäller främst 9 voltsbatterier. Hur undvika kortslutning? Viktigt att hålla isär plus och minus. Det måste alltid finnas något som drar ström i kretsen, en belastning – motor, lysdiod etc. annars rör sig elektronerna för snabbt.

2013-11-11-20_11_15 elektronik

Harriet Aurells workshop på Pedagogiskt café

Till kvällen behöver vi trasiga leksaker, lätta ting och skräp eftersom vi skall bygga objekt som låter, rör sig och lyser.
Anmäl dig här

Några bilder som ger en förförståelse av workshopsdelen. Det du donerar blir objekt som deltagarna får ta med hem. Som tack kan vi erbjuda bilder på hur det du donerar får en ny skepnad.   

Kanske en gåmaskin?

P1020901

Eller en städrobot?

P1020895

vibrationsrobotar3

Så här arbetar MakerSheroes

IMG_5370-825x510

Harriet är engagerad i MakerSheroes ett projekt i teknik för kvinnor som skall lära ut detta till barn i socialt segregerade områden. Fokus ligger på innovation och att skapa praktisk erfarenhet av att arbeta med tekniska lösningar samt förståelse för dessa. Kvinnor och tjejer som kommer till Harriet verkstad får göra ting som väcker uppmärksamhet, det skall låta, lysa och röra sig. Då får tjejerna uppmärksamhet när de visar vad det gjort. Många av tjejerna tycker också om att lägga tid på det estetiska och därför är det viktigt att det finns pynt för att pryda tekniken.

Vad är makerkultur?

Ett ord som genomsyrar kvällens föredrag och workshops är maker. Så här skriver Carl Heath om fenomenet ” I makerkulturen är skapandet, uppfinnandet, fixandet, lagandet och experimenterandet av såväl fysiska som digitala saker ett centralt fokus. I makerörelsen finner man de som engagerar sig i skapande med allt ifrån robotik, elektronik, 3D-printing, programmering till hantverk med material som exempelvis trä, textil, plast eller lera.”

Carl Heath och Anders Thoresson gästar nästa Pedagogiska café den 11 oktober.  Då får vi lyssna på liveinspelning av podden Digitalsamtal. Kanske blir det tårta eftersom de samtidigt firar 100 avsnitt av podden.

Varmt välkomna!

Elisabeth Söder för Pedagogiskt cafégruppen

Hur får vi elever att bli intresserade av teknik och programmering?

Vi har förslag på hur du kan öka intresset med hjälp av roliga och utmanande uppgifter i klassrummet. På vår cafékväll den 13 september varvas korta föredrag med workshops.

vibrationsrobotar3

Program

  • För att få fler tjejer att intressera sig för mekanik och konstruktion krävs att uppgiften är satt i ett sammanhang och att det finns utrymme för kreativt skapande. Det menar en av kvällens inbjudna gäster, Harriet Aurell från MakerSheroes. Du får konstruera objekt som låter, lyser och rör sig och bäst av allt, du får ta med dem hem. I filmen berättar Harriet mer om MakerSheroes:

Vad kan du göra med Micro Bits? Gruppen Lärande med digitala verktyg på Medioteket håller i en workshop där du får konstruera en utmaning, kommer ni ihåg det klassiska trådspelet?

trådsepl

Alfred Grimlund från Tekniska museet berättar om museets Makertour. En buss som kan komma till din skola fylld med skapande aktiviteter kopplat till ellära , enkel programmering och problemlösning i makerrörelsens anda.

SAMSUNG CSC


Målgrupp
: Alla intresserade i Stockholms kommunala förskolor och skolor
Datum: 13 september klockan 17.00–20.00. Mat och dryck och spännande samtal i pausen.
Plats: Medioteket, Trekantsvägen 3, Liljeholmen
Pris: Kostnadsfritt. Anmälan är bindande. Meddela oss vid förhinder!​
Anmälan

Vad är makerkultur?

Ett ord som genomsyrar kvällens alla föredrag och workshops. Så här skriver Carl Heath om fenomenet ” I makerkulturen är skapandet, uppfinnandet, fixandet, lagandet och experimenterandet av såväl fysiska som digitala saker ett centralt fokus. I makerörelsen finner man de som engagerar sig i skapande med allt ifrån robotik, elektronik, 3D-printing, programmering till hantverk med material som exempelvis trä, textil, plast eller lera.”

Carl Heath och Anders Thoresson gästar nästa Pedagogiska café den 11 oktober.  Då får vi lyssna på liveinspelning av podden Digitalsamtal. Kanske blir det tårta eftersom de samtidigt firar 100 avsnitt av podden. Du kan redan nu anmäla dig för att vara säker på plats

 Vi gör teknisk kunskap till ett verktyg för skapande verksamhet för alla –  kvinnor, flickor, pojkar och män

Varmt välkomna!

Uppdateringar inför kvällen hittar hittar du på facebook, Pedagogiskt cafe och på Medioteket -Lärande med digitala verktyg

Elisabeth för Mediotekets grupp Pedagogiskt café

Vill du tonsätta musik utan att kunna noter eller något instrument?

Vi har många elever som kan hundratals musiktexter utantill. Många av dem varken läser eller skriver en rad frivilligt. Några av dem blir säkert mer intresserade av att skriva om uppgiften är att göra en låt. Men hur låter vi dem skriva musiktexter om de varken kan noter eller har tillgång till musikinstrument? Det finns teknik som hjälper dem att komma ingång, appen Score Cloude är som Google Translate för musik fast mycket bättre. Musikern och professorn vid Kungliga Musikhögskolan berättar mer i filmen.   

Sjung eller nynna en melodi i datorns mikrofon. Efter några kommandon förändras ljudfilen till en notbild på skärmen. Noter med tonart, taktstreck och  fraser. Vill du sedan lägga på musikinstrument går det också. Upptäcker du då att tonarten inte stämmer är det bara att ändra.

Andra som inte heller kan noter

Många framgångsrika musiker kan inte läsa eller skriva noter, som exempelvis Benny Andersson, Paul McCartney, John Lennon och Petter. Era elever kan säkert namnge andra yngre artister som inte heller kan noter. För de elever som blir intresserade och även vill lära sig spela på instrument och läsa  noter finns Kulturskolan .  Om de väljer att enbart spela i ensemble, orkester, rockband eller sjunga i kör kostar det bara 300 kr per termin.

Följ Pedagogiskt café på Facebook och twitter

/Elisabeth

Pedagogiskt cafe_blogg

Digital teknik som konkretiserar no-undervisningen

En av programpunkterna på vårt senaste Pedagogiska café var Gammadatas demonstration av hur digital teknik kan användas för att göra kemi och fysik mer gripbart för elever. I blogginlägget får du tips på användbar teknik och hur Programbanken kan understödja den.

 

Illustrera friktion och energiläckage

P1010157_2 P1010162_2

Genom att använda värmekameran Education kit kan du illustrera hur friktion påverkar temperaturen när ett suddgummi används för att skapa friktion mot en bordsyta.

Visa värmeutstrålning från vår hud och mycket mera. Nu när det är vinter, hur väl skyddar elevernas jackor mot kyla? Testa med värmekameran. Låt eleverna konstruera termosar och se hur väl de behåller värmen. Drar det i lektionssalen? Studera energiläckage. Beställer du värmekameran får du med en rad färdiga laborationsförslag.

Förstå grafer

graf1

På bilden visar Greger Blomqvist  Match Graph ,  ett program där eleverna kan få till uppgift att röra sig efter en given kurva i ett läge-tid diagram. På bilden ser ni att Greger lyckas ganska bra att följa kurvan eftersom bägge kurvorna ligger nära varandra. Till sin hjälp har han en ultraljudsensor som mäter avståndet och registreras i realtid i Match Graph. Programmet har många kurvor att välja bland. Grafer anser många elever är svårt även på gymnasiet men genom Match Graph och den lekfullhet och fniss som sprider sig när eleverna får pröva att ”följa John” blir det mer konkret och som du vet befäster vi kunskap om vi vi använder flera sinnen.

Fotosyntesen- mäta koldioxid och syrehalt

P1010170 grafisk fotosyntes

Även här kan du illustrera fotosyntesförloppet med hjälp av digital teknik. Programmet CAPSTONE måste finnas på datorn och till den del som syns på bilden ansluts valbara sensorer. Lägg några gröna blad på plattan. Tänd lampan så ser du tydligt i grafen att syrehalten ökar. Släcker du lampan sjunker syrehalten och kurvan går ned.

Ta med mikroskopet på fältarbete

mikropskåkameraGreger visade en digital wifi mikroskopkamera från Motic. Den kommunicerar trådlöst via WiFi och kan därför enkelt anslutas till t.ex. iPad. Kameran kan användas som på bilden, för sig själv eller anslutas till ett vanligt mikroskop. Eftersom kameran är helt trådlös kan den dessutom användas under exkursioner i fält eftersom den har ett inbyggt batteri, bilderna kan exempelvis sparas på en Ipad.

Stadens programbank tar emot dina önskemål
Programbanken finns två program som de har paketerat för PASCO:s dataloggingsutrustning. SPARK Vue och CAPSTONE. Vill du komma i kontakt med Applikationsförvaltarna, Martin Misgeld och Jonny Gullstrand,  mejla.   De tar emot önskemål om nya program och svarar på frågor kring alla program som redan är paketerade och svarar även på licensfrågor.

Till SPARK Vue  finns även en app. När sensorerna ansluts kan mätvärdena visas och behandlas i en iPad. SPARK Vue är en mjukvara som används tillsammans med Pasco Scientifics dataloggingutrustning. Till mjukvaran medföljer ett 60-tal färdiga laborationer, s k SPARK-labs. Gammadata Instrument AB är återförsäljare av Pasco’s utrustning i Sverige.

Capstone är en programvara utvecklad av Pasco Scientific. Programvaran är kompatibel med Pasco’s samtliga USB-gränssnitt inom datalogging.

Gammadata Instrument AB är exklusiv återförsäljare av Pasco’s utrustning på den svenska marknaden. Pasco’s utrustning kan användas för mätningar av storheter inom samtliga naturvetenskapliga ämnen. Exempel på storheter är pH, hastighet, kraft, koldioxid etc.

 

/Elisabeth

Tänk om vi byggde skolor utifrån det vi vet om hjärnan

Tekniska museets  utställning MEGAMIND har 2000 kvm utställningsyta som utgår från hur hjärnan fungerar. Alla vi som lyssnade på Mariana Back och Alfreds Grimlund från museet blev enormt taggade på att besöka museet med elever, barn och barnbarn. Tror ingen som var närvarande missade att anteckna sig för Tekniska museets nyhetsbrev.

Digitala lösningar som bäddar för kreativitet och forskning var temat för kvällens Pedagogiska café. Här kommer ett axplock av det som Tekniska museet presenterade . 

öra

Örat är ingången till kroppen
Mariana menade att de fick ta till andra medel än de traditionella för att locka barn och unga att intressera sig för naturvetenskap och det är ju en insikt som vi från skolan delar. En viktig skillnad är så klart de resurser som står till buds. Tänk om vi kunde bygga en ingång till ett klassrum genom ett öra. Tanken bakom utställningens öra är att det är genom örat vi har kontakt med hela kroppen. Håller du för öronen känner du pulsen. Därför är örat ingången till MEGAMIND.

dans tek

Synapsdans
Med de senaste rönen från hjärnforskning vet vi numera hur inlärning fungerar. Efter de rönen är utställningen planerad. Vi vet att i en bra inlärningsmiljö aktiveras många delar i hjärnan och att det är viktigt att förstärka koppling mellan hjärnhalvorna. I utställningen kan vi i taket se små lampor som illustrerar synapser och dansa synapsdans på golvet.

mega två

Ju fler sinnen desto fler minnen
Utställningen är tänkt att upplevas som en kreativ tankesfär där vi skall göra precis som hjärnan gör med intryck, först uppleva sedan samla, organisera och strukturera intrycken. Intrycken stimulerar våra sinnen, vi målar med ögonen, vandrar i ett mörkt rum,  upplever vibrationer, styr med tankekraft, känner, formar skulpturer i luften och springer och klättrar.  Ju fler sinnen desto fler minnen.  De har lagt ned mycket tankekraft på att få oss att vilja utforska, experimentera och ställa frågor. Allt för att hjälpa våra elever hjärnor att bli  påhittigare.

rullstol

För alla tillsammans
De har också mer än något museum jag besökt tagit fasta på FN:s barnkonvention. Tillgänglighet genomsyrar hela utställningen.
Det är samskapande och samlärande, experiment och upplevelser görs i fördel i grupp. Eleverna kan få olika kreativa uppdrag att lösa. Hur vet dörrarna i spärren när de skall öppna sig exempelvis? Genom olika experimentlådor kan eleverna testa olika lösningar och konstruera sensorer. En rolig lärdom att ta med hem. De kan visa föräldrar hur lätt det är att installera rörelsedetektorer hemma och säga upp avtalet med Securitas. På köpet har eleverna fått blodad tand och fortsätter att fundera över vilka problem de vill lösa nu och i framtiden.

kretskort

Elisabeth

Följ Pedagogiskt café på Facebook och twitter