Sverige från ovan

Rymddrömmar och Stockholmsvisioner.
I det här inlägget får du tips på frågeställningar i anslutning till några av de fotografier som visas i Kungsan fram till november 2017. Bilderna kommer från många olika platser i världen.  I det här blogginlägget handlar det om Sverige med rymdperspektiv. Inlägg 2 av totalt 7 inlägg om rymden.

Ett land med skillnader

I vårt avlånga land kan väder och temperaturer variera mycket beroende på var du befinner dig. Samtidigt som vårblommorna börjar slå ut i söder kan det vara metervis med snö i norr. Den här bilden är tagen i mars 2002, och du kan tydligt se var snögränsen går. De vita fläckarna över Öland och Skåne är inte snö, utan moln.

s21

Kan du se hösten?

Det här är norra Lappland i oktober. När dagarna blir kortare och temperaturen sjunker minskar också nivåerna av klorofyll, och träden får gula och orange löv. De gulaste delarna av bilden är björkskogar och på några av bergen syns redan snö. Visste du att de gula och orange färgerna är vanligast i norra Europa medan det i östra Asien är det de röda tonerna som dominerar?

s15

Stockholm fortsätter att växa

Det har hunnit hända mycket i Stockholm mellan åren 2003 och 2017. På de här bilderna ser du hur de norra delarna av Stockholm och delar av Solna har byggs ut under 14 år. Järvastaden har tillkommit, det har blivit fler kontor längs E4:an in mot Stockholm, Friends Arena har tillkommit och vid Karolinska sjukhuset och Norrtull byggs det också.

s22

Det har hunnit hända mycket i Stockholm mellan åren 2003 och 2017. På de här bilderna ser du hur de norra delarna av Stockholm och delar av Solna har byggs ut under 14 år. Järvastaden har tillkommit, det har blivit fler kontor längs E4:an in mot Stockholm, Friends Arena har tillkommit och vid Karolinska sjukhuset och Norrtull byggs det också.

Gotland vann

Algblomning uppstår när planktonalger bildar stora populationer på kort tid. Det har hänt i den här bilden av Östersjön, som är tagen i juli 2005. Anledningen är övergödning och fiske. Strecken på höger sida om Gotland visar båtrörelser. Den här bilden har vunnit första pris i tävlingen Earth As Art (Jorden som konst) som anordnats av NASA!

s27

Teman för blogginlägg

Att se jorden från rymden
Sverige från ovan
Gränser synliga från rymden
Odlingslandskap synliga från rymden
Olika förutsättningar för samhällspanering
Ökenlandskap från rymden
Miljökatastrofer från rymden

Inbjudan till lärarmingel med Christer Fuglesang den 22 november

Utställningen är en del av ett samarbete mellan myndigheten Rymdstyrelsen och Stockholms stad. Bilderna kommer från många olika platser i världen, var och en helt unik. Tillsammans utgör de vår planet, jorden. Utställningen pågår mellan 4 oktober och 26 november 2017. Stockholm.se/vision

s2

Gränser synliga från rymden

Rymddrömmar och Stockholmsvisioner.

Från rymden syns inga gränser… men det finns några undantag. Inlägg 3 av totalt 7 inlägg om rymden.

Kanske har du hört att kinesiska muren syns från månen? Det är faktiskt bara en myt! Däremot kan man se vår tids mur, som syns som en orange, ringlande linje i bilden. Det är säkerhetslamporna läns gränsen mellan Pakistan och Indien – en av de få mänskliga gränserna som syns från rymden. Om än bara på natten. Ljusansamlingen i vänstra hörnet är Karachi, Pakistans största stad.

s5

14 kilometer mellan två världar

Om du står vid Gibraltar sund på Spaniens sydkust ser du över till Marocko. Det finns till och med de som simmat över sundet. Ynka 14 kilometer separerar Europa från Afrika, och ändå är det två skilda världar. Förra året flydde 360 000 personer över Medelhavet till Europa. 5 000 klarade sig aldrig över havet, utan förlorade sina liv i vågorna. Närmare 30 000 sökte asyl i Sverige. Samma år ordnade Stockholms stad tillfälliga bostäder åt 2436 personer. Karachi, Pakistans största stad.

s4

Öppet och slutet

Kan rymden hjälpa oss att se skillnaden mellan öppenhet och slutenhet? Den upplysta udden i den här nattbilden är Sydkorea och nedanför till höger ligger Japan. Överst i bilden syns Kina. Vad väcker bilden för tankar.s14

Hur upplyst är jorden egentligen?

Här ser du hur olika delar av världen är olika mycket upplysta av elektriskt ljus – från Skandinavien i norr till Sydafrika i söder. Hur kommer det sig att stora delar av Afrika saknar ljus?

s3

Den största kratern på jorden

Den här kratern i Quebec i Kanade är en av de äldsta och största på jorden. Den kom till när en steroid kraschade för 214 miljoner år sedan. De blå tonerna i bilden är is och vatten, de gula och orange tonerna är vegetation.

s26

Teman för blogginlägg

Att se jorden från rymden
Sverige från ovan
Gränser synliga från rymden
Odlingslandskap synliga från rymden
Olika förutsättningar för samhällspanering
Ökenlandskap från rymden
Miljökatastrofer från rymden

Inbjudan till lärarmingel med Christer Fuglesang den 22 november

s2

Odlingslandskap från rymden

Rymddrömmar och Stockholmsvisioner.

I det här inlägget får du tips på frågeställningar i anslutning till några av de fotografier som visas i Kungsan fram till november 2017. Bilderna kommer från många olika platser i världen.  I det här blogginlägget handlar det om  olika förutsättningar för odling och hur odling påverkar miljön. Inlägg 4 av totalt 7 inlägg om rymden.

Färgglada grödor i Ryssland

Den här färgstarka bilden föreställer en av världens mest bördiga regioner. De olika färgfälten visar den mängd olika saker som odlas här. Bilden är egentligen tre sammansmälta bilder som är tagna vid tre olika tidpunkter: juni 2009, september 2009 och augusti 2010. Området heter Chernozem och ligger 40 mil söder om Moskva i Ryssland. Chernozem är ryska och betyder svart, humusrik jord. Bara 1,8 procent av jordens yta har den här jordmånen.

s13

Origami i USA

Föreställer bilden bergsklippor, skrynklat papper eller ytan på en annan planet? Nej, det är faktiskt vete- och grönsaksodlingar i nordvästra USA – vid Columbia och Washington State! Om du tittar noga kan du se både vägar och bebyggelse, och i det vänstra hörnet syns floden Touchet River. Det fårade mönstret i marken kommer från plogar.

s7

Här hålls skogen i schack

Det som ser ut som ett jättestort schackbräde är i själva verket ett område där man har ett hållbart skogsbruk. De vita rutorna är områden med yngre träd där snön syns tydligt, medan de mörkt grön-bruna rutorna är områden av tätare, intakt skog. En astronaut på den internationella rymdstationen fångade den här bilden över norra Idaho i USA strax före solnedgång. I övre vänstra hörnet slingar sig floden Priest River. Ser du bilvägen som går diagonalt mellan rutorna?

s6

Blommande fält

Varje år i slutet av april flockas turister i det här landskapet i Nederländerna, som kallas lökregionen På jorden ser man blommorna en och en men från rymden utmärker sig de röda och gula fälten från den annars bruna och gröna terrängen. Varje år planteras miljontals blomsterlökar.

s19

Går det att odla i öknen?

 Det här är inte öken-Minecraft, utan en rymdbild. Den förställer östra Sahara i Egypten, väster om Nilen. Här är det oerhört torrt. Det kommer faktiskt bara någon enstaka centimeter regn per år. Ändå har man odlat här i decennier – allt tack vare människans uppfinningsrikedom. Vid varje cirkel finns det pumpar som är kopplade till underjordiska källor. Med hjälp av dem kan grödorna vattnas och frodas, trots att de växer i en öken.

s25

Teman för blogginlägg

Att se jorden från rymden
Sverige från ovan
Gränser synliga från rymden
Odlingslandskap synliga från rymden
Olika förutsättningar för samhällspanering
Ökenlandskap från rymden
Miljökatastrofer från rymden

Inbjudan till lärarmingel med Christer Fuglesang den 22 november

s2

Olika förutsättningar för samhällsplanering

Rymddrömmar och Stockholmsvisioner.

I det här inlägget får du tips på frågeställningar i anslutning till några av de fotografier som visas i Kungsträdgården fram till november 2017. Bilderna kommer från många olika platser i världen.  I det här blogginlägget handlar det om  olika förutsättningar för samhällsplanering och tillväxt.
Inlägg 5 av totalt 7 inlägg om rymden.

Två huvudstäders likheter och olikheter

Den här bilden föreställer en plats nära Nepals huvudstad Katmandu – en stad som har många likheter med Stockholm, men också många olikheter. Katmandu är områdets affärscentrum precis som Stockholm är Nordens, och båda städerna växer snabbt. Stockholm kännetecknas av vatten och grönska. Katmandu däremot består till stor del av berg och vatten. Hur påverkas städernas stadsplanering och utveckling utifrån deras olika förutsättningar.

s11

Berlin är en grön stad – eller?

Berlin är med sina 3,5 miljoner invånare en av Tysklands mest folkrika städer – men också en av de grönaste. Visst syns det tydligt i den här bilden? Nej, vid en första anblick är det kanske inte helt solklart. Men om du föreställer dig att allt det röda i själva verket är grönt förändras bilden något. De röda ytorna markerar grönska, medan det blågröna är betong. I den nedre delen av bilden syns flygplatsen Schönefeld, som ser ut lite som ett blått H. Mitt i centrala Berlin ser du en röd yta som är den stora stadsparken Tiergarten.

s12

LED-ljuset i mörkret

Det är midnatt i Paris, och 11 miljoner människor ligger och sover, jobbar natt eller är kanske ute och dansar på någon nattklubb. Här får du en uppfattning av den mängd lampor som behövs för att lysa upp en stor stad som Paris. Visste du att en glödlampa drar lika mycket energi som fem LED-lampor? Vad tänker du om det?

s10

Stockholm fortsätter att växa

Det har hunnit hända mycket i Stockholm mellan åren 2003 och 2017. På de här bilderna ser du hur de norra delarna av Stockholm och delar av Solna har byggs ut under 14 år. Järvastaden har tillkommit, det har blivit fler kontor längs E4:an in mot Stockholm, Friends Arena har tillkommit och vid Karolinska sjukhuset och Norrtull byggs det också.

s22

Teman för blogginlägg

Att se jorden från rymden
Sverige från ovan
Gränser synliga från rymden
Odlingslandskap synliga från rymden
Olika förutsättningar för samhällspanering
Ökenlandskap från rymden
Miljökatastrofer från rymden

Inbjudan till lärarmingel med Christer Fuglesang den 22 november

s2

Ökenlandskap från rymden

Rymddrömmar och Stockholmsvisioner.

I det här inlägget får du tips på frågeställningar i anslutning till några av de fotografier som visas i Kungsträdgården fram till november 2017. Bilderna kommer från många olika platser i världen.  I det här blogginlägget handlar det om olika ökenlandskap. Inlägg 6 av totalt 7 inlägg om rymden.

 

Tomt på allt vi behöver

I öknen finns varken vatten, växter, skugga eller svalka. Det finns en gammal tumregel för hur länge vi människor klarar oss utan det vi behöver för att överleva: 3 minuter utan luft, 3 dagar utan vatten och 3 veckor utan mat. Bilden visar sanddyner i Namibia. De blå och vita är ett område där vattnet torkat ut. Det är svårt att tänka sig, men för hundratusentals år sedan fanns det sjöar här. Visste du att det arabiska ordet ”Sahara” betyder just tomhet?

s30

Saltöken

Visste du att det inte bara är havet som är salt, utan att det också finns salta öknar? På bilden ser du Dasht-e Kavir – Irans största öken som också är en saltöken. Det kallas så eftersom sanden och leran har en ovanligt hög saltnivå. Dasht-e Kavir är 800 kilometer lång och 320 kilometer bred. För att få en uppfattning av hur stort det faktiskt är kan det jämföras med sträckan Stockholm – Malmö som är 514 kilometer, eller Stockholm – Göteborg på 468 kilometer.

s24

Salt som smälter snö

Det gråa, stenliknande i den här bilden är land. Det färgglada partiet är vatten. Bilden föreställer en del av Island och är egentligen tre ihopsatta bilder från 2004, 2007 och 2008. Här kan du se hur isen mellan fjordarna har smält ned och blivit en del av det salta havet. Ju mer rött, desto saltare vatten.

s23

Går det att odla i öknen?


Det här är inte öken-Minecraft, utan en rymdbild. Den förställer östra Sahara i Egypten, väster om Nilen. Här är det oerhört torrt. Det kommer faktiskt bara någon enstaka centimeter regn per år. Ändå har man odlat här i decennier – allt tack vare människans uppfinningsrikedom. Vid varje cirkel finns det pumpar som är kopplade till underjordiska källor. Med hjälp av dem kan grödorna vattnas och frodas, trots att de växer i en öken.

s25

Teman för blogginlägg

Att se jorden från rymden
Sverige från ovan
Gränser synliga från rymden
Odlingslandskap synliga från rymden
Olika förutsättningar för samhällspanering
Ökenlandskap från rymden
Miljökatastrofer från rymden

Inbjudan till lärarmingel med Christer Fuglesang den 22 november

s2

 

Miljökatastrofer som syns från rymden

Rymddrömmar och Stockholmsvisioner.
I det här inlägget får du tips på frågeställningar i anslutning till några av de fotografier som visas i Kungsan fram till november 2017. Bilderna kommer från många olika platser i världen.  I det här blogginlägget handlar det om miljökatastrofer. Inlägg 7 av totalt 7 inlägg om rymden. 

Tre illvilliga naturfenomen

Bilden är tagen 6 september 2017. Den föreställer sensommarens och höstens tre kraftfulla orkaner. Katja rör sig vid sydvästra gulfen på Mexiko, Irma passerar Puerto Rico och José centrala Atlanten.

s17

Före och efter Irmas förödelse

För ett tag sedan drog en kraftig orkan in över Karibien och Floridas fastland. Den fick namnet Irma och orsakade stora regnmängder, kraftiga vindar och flodvågor. Flera människor miste livet. Byggnader, vägar och växtlighet förstördes. På bilden ser du samma karibiska öar före och efter orkanen i september. Den första bilden är tagen 25 augusti i år, och den andra 10 september.

s18

 

Våra sopor, vårt ansvar

Bilden föreställer Mumbai i västra Indien. I mitten syns ett sopberg där 3 700 ton skräp slängs varje dag. Det motsvarar ungefär 1 200 lastbilar fyllda med skräp. Högen är lika hög som ett niovåningshus, alltså 30 meter. Sopberget i Mumbai började brinna i januari 2016, då bilden är tagen. Du ser den bolmande röken från branden.

s20

Salt som smälter snö

Det gråa, stenliknande i den här bilden är land. Det färgglada partiet är vatten. Bilden föreställer en del av Island och är egentligen tre ihopsatta bilder från 2004, 2007 och 2008. Här kan du se hur isen mellan fjordarna har smält ned och blivit en del av det salta havet. Ju mer rött, desto saltare vatten.

s23

Vulkan sedd från ovan

Vad tror du bilden föreställer – kanske månen, Mars eller Pluto? Det är faktiskt ett vulkanområde på jorden, sett från rymden. Området heter Ahaggar, eller Hoggar som det också kallas, och finns i södra Algeriet. Bergen består av ett vulkaniskt berg, öken och stelnade lavaflöden. Den högsta punkten är 3 000 meter över havsytan. Området är ett populärt turistmål.

s28

Snabbast i Antarktis

Något många inte vet och något forskare länge har fascinerats av är att glaciärer rör på sig. Det här är den glaciär som rör på sig snabbast i Antarktis – Byrd. Den rör på sig genom de transarktiska bergen i en hastighet av 0,8 kilometer per år. Byrd är 130 kilometer lång och tar upp ett stort område av polarplatån. Bilden är tagen 1 november 2000.

s29

 

Falska färger förstärker verkligheten

När man jobbar med satellitbilder används ibland en teknik som kallas False colur. Det innebär att man förstärker och markerar skillnader med hjälp av starka färger som inte stämmer överens med hur det ser ut i verkligheten. I den här bilden har man använt False colour för att förtydliga effekterna av erosion och rörelse av stora massor som glider ner från bergsväggarna i södra Mongoliet.

s8

Teman för blogginlägg

Att se jorden från rymden
Sverige från ovan
Gränser synliga från rymden
Odlingslandskap synliga från rymden
Olika förutsättningar för samhällspanering
Ökenlandskap från rymden
Miljökatastrofer från rymden

Inbjudan till lärarmingel med Christer Fuglesang den 22 november

s2

Tips på uppgifter så att eleverna känner sig som makers

Så här kan du öka intresset för teknik och konstruktion med hjälp av roliga och utmanande uppgifter i klassrummet. Under vår cafékväll den 13 september fick vi testa uppgifter som passar bra att göra med elever.

Harriet Aurell från MakerSheroes ledde en workshop i teknik och konstruktion. Mediotekets digitalt lärande grupp visade hur vi kan göra trådspel med hjälp av Micro Bits. Inlägget inleds med en film på några minuter från kvällens olika workshops och föreläsningar. Längre ned i inlägget får du tips på inköp och instruktioner.

Konstruera rörelseobjekt

Kan vi i leken föra in teknik och uppmuntra eleverna att konstruera saker som hörs, syns och rör sig så kan omgivningens bekräftelse bidra till att vi får fler konstruktörer och uppfinnare. Enminutsfilm som visar vår arbete med att konstruera rörelseobjekt. Workshopen höll Harriet Aurell i. Vill du veta mer om Harriet och varför hon har startat MakerSheroes har jag skrivit om Harriet och hennes kamp för att framförallt få fler flickor och kvinnor intresserade av teknik i ett tidigare inlägg.

Inköpslista till rörelseobjekt

Motor, finns bland annat på Hands on science, batterihållare, batterier, häftkuddar, gaffatejp, limpistol,  träplatta för att objektet skall vibrera, flertrådig kopplingstråd, tänger. Gärna sönderlekta ting från barnen, trasiga bilar, dockor, köksredskap som med fantasi och ny konstruktion kan förvandlas till oumbärliga rörelseobjekt. Gärna också pynt för att dekorera.

Instruktion till rörelseobjekt

ROBOT ALUMINIUMFOLIE
Bygg ihop den lilla vibrationskretsen som finns på bilden. Prova att fästa den på olika objekt och fundera på om det går att göra något användbart, roligt eller tokigt med hjälp av vibration.

  • Skala alla sladdändar med blå tången. Två sitter på batterihållaren men du har också tre extrasladdar. En svart och två röda. Se bild.
  • En röd och en svart sladd tejpas fast i motorns öron med Gaffa-tejpen. Anslutningarna till batterihållaren täcks också med Gaffan
  • Strömbrytaren görs med dekorgummi med häftkuddar på ändarna som sladdarna läggs på. Ovanpå läggs aluminiumfolie.
  • Nu har du en sluten krets om du viker ihop dekorgummibiten, så att de två aluminiumbitarna får kontakt med varandra.

Nu kan du börja experimentera! Harriet trre

Instruktion till trådspelet

Vad kan du göra med Micro Bits? Gruppen Lärande med digitala verktyg på Medioteket höll i en workshop där vi fick konstruera en utmaning, kommer ni ihåg Trådspelet? 

trådsepl

Workshop med Micro Bits

Harriet 7

Harriet 6

Pedagogiskt cafe 11 oktober 

Nästa cafekväll resonerar Carl Heath och Anders Thoresson över samhällets digitalisering och hur det påverkar skolan? Vi har ett begränsat antal platser så anmäl dig nu för att försäkra dig om en plats.

almedalen

Vi ses

Elisabeth för gruppen Pedagogiskt café

hariet fem

Vill du få fler flickor att bli intresserade av teknik?

Numera är det många tjejer som går tekniska utbildningar. Men vad arbetar de med när de är klara? Ja, inte som konstruktörer och uppfinnare. Kvinnor från KTH blir framförallt projektledare. 6% av alla patent är inlämnade av tjejer, en siffra som har varit relativt konstant de senaste 20 åren. Vad de tjejer som blir konstruktörer och söker patent uppfinner får du en bild av från Tekniska museets utställningskatalog Kvinnors uppfinningar

P1020948

En av våra gäster på Pedagogiskt café med makertema den 13 september är Harriet Aurell. Harriet skall prata om könsneutral teknik och hålla i en workshop som du sedan kan göra i klassrummet. För att upplägget skall vara genusneutralt är det enligt Harriet viktigt att:

  • Flickorna ska vara i fokus, teknik som passar flickor passar oftast även pojkar medan motsatsen sällan gäller
  • Framför allt rörliga saker konstrueras eftersom flickor sällan får lära sig mekanik
  • Inga tävlingar på grund av att pojkar har i regel försprång i tekniktävlingar

Orsaker till snedfördelning?

Vilka leksaker väljer vi till våra barn? Leksaksaffärernas montrar försöker vägleda oss att köpa lego till flickor som är inriktade på det social samspelet medan pojkarnas lego handlar om att bygga och konstruera. Flickornas lego är ofta hela figurer, killarnas lego är bitar som skall monteras för att bli en figur.

IMG_1664

Många flickor har svag tilltro till sin tekniska förmåga. Kan vi i leken föra in teknik och uppmuntra dem att konstruera saker som hörs, syns och rör sig så kanske omgivningens bekräftelse bidrar till att vi får fler kvinnliga konstruktörer och uppfinnare?

Har man som liten lekt exempelvis med kugghjul och sett hur ett litet kugghjul snurrar i ett större så är det inte så svårt att senare förstå hur utväxling fungerar. Har man inte med sig dessa bilder blir förståelsen svårare.

sddefault

Viktigt med mental presentation

Orsaken till att tjejer väljer att bort konstruktion menar Harriet är på grund av att de inte har någon mental presentation av de begrepp de möter i utbildningen. Hur ofta har de varit med och trimmat en motor och liknande? De måste memorera utan att ha praktisk erfarenhet. Räcker det med en bild för att få en mental presentation? Hur mycket bättre blir det med 3D? Tänk vilken skillnad det är att ha hållit och känt på objektet.

YTo2OntzOjI6ImlkIjtpOjEwMTczNjQ7czoxOiJ3IjtpOjU3NTtzOjE6ImgiO2k6MzgxO3M6MToiYyI7aTowO3M6MToicyI7aTowO3M6MToiayI7czo0MDoiZWUxMzE2ZWY0MDg5N2YzODZjNWYxNzIx

Tekniska utbildningar utformas fortfarande av män utifrån deras mentala presentationer, vad som är viktigt, roligt och har status. Studenter, kanske framförallt kvinnor som går på utbildningarna lär sig innantill utan att ha något att koppla till något de varit med om tidigare.

Vad krävs för att skolan skall bli könsneutral?

För att förskola och grundskola skall få fler tjejer att intressera sig för mekanik och konstruktion krävs att uppgiften är satt i ett sammanhang och att det finns utrymme för kreativt skapande menar Harriet. All kognitionsforskning visar att den viktigaste ingången till förståelse utgår från våra sinnen. En kurs som börjar med att förklara begrepp istället för att starta i andra änden tappar många deltagare. Vi har en tradition av att ord är finare än verkligheten och akademiska kunskaper värderas högre än praktiska kunskaper vilket gör att vi går miste om mycket osynlig kunskap.

IMG_1663

Mekaniska lösningar att börja med

Allt Harriet bygger är för att demonstrera mekaniska lösningar som: 

  • Rörelse, går att skapa på många sätt: Kugghjul,  hävstång, kammar med tryck, kan få saker att röra sig uppåt och nedåt, ex. strömbytare eller excentrisk placering, när man sätter fast något utanför centrum, bra för alla ting som du vill få att röra sig. Bilden är från Färgfabrikens utställning med Heri Dono.

3_dono_web

En utställning av Meri Dono på Färgfabriken byggde helt på den enkla principen, excentrisk placering och det är enkelt att se att Harriet inspirerats av Meri Donos figurer och rörelser.

P1020932

P1020951Petsons frustrationsmaskin är gjord för att visa hur en kan föra över kraft. Frustration eftersom man måste veva många varv . Men som tröst då och då har Harriet så finurligt rodnat att det trillar ned karameller.

13-1024x576

    • Ljus, det är bra att kunna parallell och seriekoppla. Veta vad det finns för komponenter för att få fram effekter, kunna tolka ett kretsschema.

  • Elektronik är svårt eftersom vi inte ser elektriciteten röra sig genom kretsen, vi ser bara effekten. I skolan är det bra att veta att det inte är farligt att laborera med elektricitet så länge det är batteriström. Många tänker att all el är farlig och måste överlämnas åt elektriker. Men så klart var försiktig så att det inte blir kortslutning då blir batterierna varma och i värsta fall eldsvåda. Detta gäller främst 9 voltsbatterier. Hur undvika kortslutning? Viktigt att hålla isär plus och minus. Det måste alltid finnas något som drar ström i kretsen, en belastning – motor, lysdiod etc. annars rör sig elektronerna för snabbt.

2013-11-11-20_11_15 elektronik

Harriet Aurells workshop på Pedagogiskt café

Till kvällen behöver vi trasiga leksaker, lätta ting och skräp eftersom vi skall bygga objekt som låter, rör sig och lyser.
Anmäl dig här

Några bilder som ger en förförståelse av workshopsdelen. Det du donerar blir objekt som deltagarna får ta med hem. Som tack kan vi erbjuda bilder på hur det du donerar får en ny skepnad.   

Kanske en gåmaskin?

P1020901

Eller en städrobot?

P1020895

vibrationsrobotar3

Så här arbetar MakerSheroes

IMG_5370-825x510

Harriet är engagerad i MakerSheroes ett projekt i teknik för kvinnor som skall lära ut detta till barn i socialt segregerade områden. Fokus ligger på innovation och att skapa praktisk erfarenhet av att arbeta med tekniska lösningar samt förståelse för dessa. Kvinnor och tjejer som kommer till Harriet verkstad får göra ting som väcker uppmärksamhet, det skall låta, lysa och röra sig. Då får tjejerna uppmärksamhet när de visar vad det gjort. Många av tjejerna tycker också om att lägga tid på det estetiska och därför är det viktigt att det finns pynt för att pryda tekniken.

Vad är makerkultur?

Ett ord som genomsyrar kvällens föredrag och workshops är maker. Så här skriver Carl Heath om fenomenet ” I makerkulturen är skapandet, uppfinnandet, fixandet, lagandet och experimenterandet av såväl fysiska som digitala saker ett centralt fokus. I makerörelsen finner man de som engagerar sig i skapande med allt ifrån robotik, elektronik, 3D-printing, programmering till hantverk med material som exempelvis trä, textil, plast eller lera.”

Carl Heath och Anders Thoresson gästar nästa Pedagogiska café den 11 oktober.  Då får vi lyssna på liveinspelning av podden Digitalsamtal. Kanske blir det tårta eftersom de samtidigt firar 100 avsnitt av podden.

Varmt välkomna!

Elisabeth Söder för Pedagogiskt cafégruppen

Hur får vi elever att bli intresserade av teknik och programmering?

Vi har förslag på hur du kan öka intresset med hjälp av roliga och utmanande uppgifter i klassrummet. På vår cafékväll den 13 september varvas korta föredrag med workshops.

vibrationsrobotar3

Program

  • För att få fler tjejer att intressera sig för mekanik och konstruktion krävs att uppgiften är satt i ett sammanhang och att det finns utrymme för kreativt skapande. Det menar en av kvällens inbjudna gäster, Harriet Aurell från MakerSheroes. Du får konstruera objekt som låter, lyser och rör sig och bäst av allt, du får ta med dem hem. I filmen berättar Harriet mer om MakerSheroes:

Vad kan du göra med Micro Bits? Gruppen Lärande med digitala verktyg på Medioteket håller i en workshop där du får konstruera en utmaning, kommer ni ihåg det klassiska trådspelet?

trådsepl

Alfred Grimlund från Tekniska museet berättar om museets Makertour. En buss som kan komma till din skola fylld med skapande aktiviteter kopplat till ellära , enkel programmering och problemlösning i makerrörelsens anda.

SAMSUNG CSC


Målgrupp
: Alla intresserade i Stockholms kommunala förskolor och skolor
Datum: 13 september klockan 17.00–20.00. Mat och dryck och spännande samtal i pausen.
Plats: Medioteket, Trekantsvägen 3, Liljeholmen
Pris: Kostnadsfritt. Anmälan är bindande. Meddela oss vid förhinder!​
Anmälan

Vad är makerkultur?

Ett ord som genomsyrar kvällens alla föredrag och workshops. Så här skriver Carl Heath om fenomenet ” I makerkulturen är skapandet, uppfinnandet, fixandet, lagandet och experimenterandet av såväl fysiska som digitala saker ett centralt fokus. I makerörelsen finner man de som engagerar sig i skapande med allt ifrån robotik, elektronik, 3D-printing, programmering till hantverk med material som exempelvis trä, textil, plast eller lera.”

Carl Heath och Anders Thoresson gästar nästa Pedagogiska café den 11 oktober.  Då får vi lyssna på liveinspelning av podden Digitalsamtal. Kanske blir det tårta eftersom de samtidigt firar 100 avsnitt av podden. Du kan redan nu anmäla dig för att vara säker på plats

 Vi gör teknisk kunskap till ett verktyg för skapande verksamhet för alla –  kvinnor, flickor, pojkar och män

Varmt välkomna!

Uppdateringar inför kvällen hittar hittar du på facebook, Pedagogiskt cafe och på Medioteket -Lärande med digitala verktyg

Elisabeth för Mediotekets grupp Pedagogiskt café

Nya vägar till språket, kreativa sätt att arbeta med flerspråkiga elever

Välkommen till vårens sista cafékväll på Medioteket. Den 26 april berättar vi, lärare och skolbibliotekarier om fyra lyckade språkprojekt.

sara1

Bild en väg till språket

Monica Sunekvist  från Hagsätraskolan och Sara Lindqvist från Skoldatataket visar hur du  kan använda IKT på ett enkelt och lustfyllt sätt med nyanlända elever. Att låta nyanlända visa sin kunskap digitalt och på så sätt nå målen snabbare samt att inom ämnet bild jobba med parafraser, skapa processböcker och göra bildanalyser med hjälp av appar och funktioner i paddan som både kan översätta och stötta språkutveckling.

Då många nyanlända har kort tid på sig i svensk skola att visa vilka kunskapskrav de behärskar i de olika ämnena vill Monica  dem möjlighet att på ett snabbare sätt visa vad de klarar av. Att göra en s. k. parafras tar flera lektioner att skissa och teckna/måla medan det digitalt kan göras flera parafraser på en lektion eller två. På detta sätt hjälper jag dem att nå målen.

 i min drömstad

Arbeta med Per Anders Fogelströms texter med nyanlända?

Alexandra Ljungkvist Sjölin från Liljeholmens gymnasium visar hur Per Anders Fogelströms bok Mina drömmars stad blir elevernas drömstad. Alexandra deltar i Stockholms utbildningsförvaltnings erbjudande till klasser under 2017. Vi avslutar kvällen med att se föreställningen Mardrömmen, en teaterföreställning med teatergruppen Verket. Verket består av Alexandra, skådespelaren Hanna Roth och ungdomar från framförallt Afghanistan. De har tidigare varit elever på Liljeholmens  gymnasium  med Alexandra som lärare. Jag har i ett tidigare blogginlägg skrivit om teatergruppen.

Alexandra blev utnämnd till Årets lärare 2016 och juryns motivering lyder så här  ”Alexandra arbetar med nyanlända elever som saknar såväl skriftspråk som skolbakgrund på Liljeholmens gymnasium. Alexandra har med stor kunskap, kreativitet och betydande engagemang utarbetat ett effektivt arbetssätt för att eleverna ska kunna göra framsteg. Alexandras kunskap kring estetiska lärprocesser bidrar till att eleverna gör framsteg och utvecklar sina färdigheter även i situationer där deras kunskaper i svenska språket är låga”. Alexandra har skrivit flera blogginlägg på Kulan för Pedagog Stockholm, bland att om att arbeta med nyanlända.

poesi1

Gränslös poesi

Poesi på många språk,  Agnes Gerner, skolbibliotekarie på Söderholmsskolan, deltog i  Mångspråksbibliotekets workshop Gränslös poesi . Workshopen anordnades för att ge inspiration och material som kan vara till hjälp för den som vill ordna olika aktiviteter i skolbiblioteket – på modersmålsdagen och andra alla dagar med poesitema. Agnes berättar hur hon genomförde ett poesievenemang tillsammans med några lärare på modersmålsdagen i februari.

Ingalill Åkesson Hedqvist från Mediotekets Mångspråksbibliotekets och Maria Ronnås skolbibliotekskonsulent på Medioteket informerar om Mångspråksbiblioteket.

Poesi på modersmålet, poesi som kan uttrycka våra innersta tankar och känslor, poesi som är som livet självt! På frågan om varför vi ska lyfta poesin finns många svar, ett enkelt sådant är förstås att poesiläsning är en del av det centrala innehållet i kursplanerna, både för svenskämnet och för modersmålet. Att läsa och skriva poesi är att arbeta med språket

Animation_FBK_ak9

Ett animationsprojekt som också blev ett integrationsprojekt

Lars Håkan Larsson och Karin Walfridsson från Höglandsskolan berättar om ett filmprojekt från Höglandsskolan som inleddes med en workshop i animation med Mediotekets mediepedagog, Elisabet Jonsved. Här kan du läsa om Mediotekets filmverkstäder.

Var när och hur?

Plats: Medioteket, Trekantvägen 3, 5 trappor. Liljeholmen

Tid: onsdag den 26 april 17.00-20.00. Kreativ mat serveras i pausen

Pris: Kostnadsfritt för lärare i Stockholms kommunala skolor

Anmälan:

https://websurvey.textalk.se/start.php?ID=102535

olika vägar

Elisabeth Söder för Pedagogiskt cafégruppen