Är Stockholms historia din historia?

Vår senaste cafékväll handlade om att levandegöra historien. Vi utgick från Stockholm vid sekelskiftet och framåt. Temat valdes med anledning av att Per Anders Fogelström skulle ha fyllt 100 år 2017 och det firar staden med en mängd aktiviteter. Stockholms utbildningsförvaltning är framförallt involverad i ett digitalt galleri och bokprojekt med temat Mina drömmars stad. Vi hoppas att Fogelströms stadsserie skall få en renässans och att fler även skall upptäcka Fogelströms engagemang för samhället och dess utsatta människors vardagsliv, kamp och villkor och miljöfrågor. Ämnen som är lika aktuella i dag som på Fogelströms tid.

Fotografiet visar fattigvårdens utackorderingsbyrå i en träbarack på Fleminggatan 22. Hit kom fattiga barn som skickades vidare till utackorderingshem ute i landet, för att så småningom komma till en fosterfamilj. Bilden togs 1915, fotograf okänd. Alla bilder och dokument i inlägget har jag hämtat från Stockholmskällan.

Annika Rosenius,lärare på St:Eriks katolska skola funderade på hur hon skulle göra Sverige för 100 år sedan till en angelägenhet för sina elever, varav många har sina rötter i länder utanför Sverige. Eleverna hade läst mycket om Dackefejden, Gustav Vasa och Heliga Birgitta. Men kände de att det var deras historia? Inför att de skulle läsa om Sverige vid sekelskiftet funderade Annicka mycket på vilken ingång och perspektiv som skulle göra eleverna engagerade. Hon valde att fokusera på människoöden och det som kan knytas till dem. Hon valde medvetet att tala om Stockholm och stockholmare, inte Sverige och svenskar. Nationaliteter och vad man känner sig som är så laddat. Det är lättare att känna sig som stockholmare och känna sig hemma i Stockholm. Momentet bröts ned till att handla om Stockholm: Hur globalt var Stockholm för 100 år sedan?

I tidningen Alfa finns en artikel om Annikas migrationsprojekt där hon berättar att hon ville utgå från den lilla världen för att kunna göra en global utblick för att eleverna skall få syn på sig själva i historien. Vilka var stockholmarna? Hur såg man på invandring för 100 år sedan? Vilka utvandrade från Stockholm och vilka kom till Stockholm?  Hur påverkades Stockholm av världskrigen? Vilka varor kom till Stockholm från andra länder? Hur roade sig Stockholmarna? Vilka idéer kom utifrån? Annika beslöt sig för att börja med att gräva där eleverna är och det fick bli Enskede eftersom det är där skolan finns. Eleverna däremot bor överallt i Storstockholm men inte i Enskede. Annika visade bilder och kartor från Stockholmskällan och stadsmuseets digitala arkiv som visade att Enskede för 100 år sedan var en lantlig idyll . Bilden är från 1933 och den tomt som bebyggs kom att ha adressen Hemmansvägen 30. Personerna på bilden som gräver är Gösta och Helfrid Palm med sonen Olle. Okänd fotograf. Ännu längre tillbaka vid sekelskiftet fanns knappt några hus i Enskede.

Är Stockholms historia din historia?

Innan projektet startade fick eleverna svara på frågan : Är Stockholms historia din historia, En fråga som också skulle återkomma vid projektets slut. Och så här såg uppgiften ut, varje lektion hade ett av dessa teman:

• Hur såg Stockholm ut?
• Vilka var stockholmarna?
• Hur påverkades de av kriget?
• Hur såg man på invandrare?
• Vilka ideer kom till stan?
• Hur roade man sig?

Varje lektion avslutades med en exit ticket, exempelvis ; Om du hade levt för hundra år sedan, Hur hade du bott? Hur hade du roat dig? Vilka kläder hade du haft? Vad hade du gjort på din fritid? Hade du varit i organiserad i nykterhetsrörelsen, frikyrkan, arbetarrörelsen…? Hur hade du påverkats av kriget? Hur skulle du sett på flyktingar? Vilka ideér engagerade dig mest? Pamfletten Arbetarrörelsen och brännvinet är från 1864.

Bilden med kvinnan framför bil är från Carl Larssons Slakteriaffär och butikens bil, från 1915, fotograf okänd.

Annika  använde mycket bilder och filmer för att eleverna skulle tillgodogöra sig stoffet eftersom eleverna inte är så lässtarka. Men också för att bilderna och filmerna i sig är så informationstäta. Varje bild ger upphov till många frågor och ahaupplevelser. Filmen Håll grytan kokande från 1915 visar hur Frälsningsarmen delar ut julmat till 5000 fattiga. På grund av kriget är det svårt att få mat och det är ransonering på allt.         

Hur såg Stockholm ut för 100 år sedan?

Annicka visade en film från Södermalmstorg, Kinografen . Filmen är utan ljud men ger en bra bild av hur det var att leva i staden vid den tiden och sedan fick eleverna ett antal bilder från Stockholm att titta på. Läxan till nästa gång var att undersöka och fundera på hur det såg ut för 100 år sedan där de bor.

Vilka var stockholmarna?

Här tar Annika i så det knakar och håller en fullspäckad lektion om stockholmarna . Hon visar och går igenom fakta, mestadels statistik befolkningsstatistik och befolkningsrörelser  vid 1916, en fullmatad skrift från Kungliga statistiska centralbyrån utgiven 1916. En intressant sammanställning som visar hur utvandrarstaden blir en invandrarstad. Eleverna fick också läsa texter från boken Stockholmsflyttare under 100 år som berättar om flyttströmmen till Stockholm, t.ex. vilka olika grupper som flyttat in under olika grupper som flyttat in under olika perioder och varför. Mer än hälften av dagens stockholmare är födda utanför länet. Boken innehåller tabeller, diagram och några få fotografier. Härligt faktastinna sidor som är som mumma för oss lärare i historia  och samhällskunskap men som det skall visa sig inte lika lustfyllt för elever.

Eleverna kroknar

Annika berättar att hon tidigt in på lektionen insåg att det här var fel väg att gå för att få eleverna att känna att Stockholms historia är deras historia. Hon går hem och grubblar och har därefter ett annat upplägg på nästa lektion. Sekelskiftet skall dramatiseras. Hon bestämde att eleverna skulle få möta gårdagens ungdom för att minska avståndet till dem och mellan nu- och dåtid. För att göra upplägget levande lät Anna eleverna redovisa faktaunderlaget i små korta rollspel. I ett av spelen fick de följande instruktioner, de skulle föreställa sig ett möte mellan en infödd stockholmare, en från landsbygden inflyttad stockholmare och en italienare som sålde gipsfigurer. Källmaterial till persongalleriet finns i Stockholmskällan. Enligt instruktionerna skulle de mötas på en spårvagnsstation. Scenen som de skulle spela upp skulle vara kort, ha en enkel handling med dialog och ett tydligt slut. Hur de arbetade med rollspelet och övningen Tre personer på tre minuter går att ladda ned från Stockholmskällan . Tidningen Alfa har också haft en artikel med Annikas upplägg.

Historia som rollspel

Eleverna tyckte att det var ett roligt sätt att arbeta med historia och att arbetssättet bidrog till att levandegöra historien för dem. Efter varje rollspel samtalade klassen om det som hände och Annika ställde de viktiga frågorna: var ett sådant möte möjligt? Vilka likheter och skillnader finns mot idag? Avslutande fråga blev: Vems historia har vi inte fått veta nu? Vad saknas i källorna? Tror vi att de tänkte på samma sätt som vi? Utifrån vad tror vi det?  Arbetet satte också sin prägel på andra ämnen, i träslöjd fick eleverna fundera över monument från sekelskiftet och skissa och tillverka statyer utifrån vad de tyckte borde finnas som statyer i staden. Istället för kungar och kända personer blev det exempelvis en person med en potatis i näven för att illustrera hungerkravaller, potatisköer och ransoneringskort. Du kan läsa mer om de olika historiska mötena och Annikas lektionsupplägg på Stockholmskällan

Primärkällor och inspiration

Mycket av materialet som eleverna arbetade med kom från Stockholmskällan . En inspirationskälla till upplägget var forskningscirkeln Historieundervisningens processer i det mångkulturella samhället. Cirkeln tog fasta på att elever som inte har sina rötter i Stockholm ändå kan se mönster och identifiera sig genom att lära känna människorna som kom till och var i staden. Projektet utmynnade i tidningsartikeln En stockholmare för 100 år sedan som är med i  senaste numret av So-didaktik.  För dig som blir intresserad av detta sätt att arbeta rekommenderar  jag varmt artikeln som har med  många konkreta råd men också vad Annika skall  göra annorlunda vid nästa projekt.  Du kan också höra Annika berätta om projektet i en POD.

Hur gick det med tillhörigheten?

Eleverna fick återigen svara på frågan Är Stockholms historia din historia? Antalet som svarade ja ökade  från 30 till 38% så där uppnådde Annika inte sitt mål med momentet, det var ett för högt ställt mål. Procentsiffran hade sett annorlunda ut om hon frågat om metoden att lära sig historia var lärorik och engagerande. Annika sammafattade projektet med att ”Källor plus drama blir levande stockholmare ” , ” ting tar tid…”,  ”historiska felaktigheter blir samtal om historia” och ”Tillhörighet är viktigt!”

Stockholms kultur- och utbildningsförvaltnings erbjudande till Stockholms skolor

Vi har tagit fasta på titeln Mina drömmars stad och erbjuder skolor i Stockholms kommun att publicera multimodala texter med Fogelströms romansvit som inspiration. Skolor får visa sitt arbete i ett digitalt galleri, göra en digital bläddringsbar bok med unik länk. Tvåhundra klasser från högstadiet och gymnasiet erbjuds trycka en bok. Läs mer om erbjudandet på Fogelström2017

Medioteket som resurs för att arbeta med historia och Fogelströmåret

Medioteket bidrar till Fogelström-året genom att skapa sammanhang och möjlighet till fördjupning i undervisningen via bland annat Stockholmskällans nya teman, De skriver om sitt Stockholm, Mediotekets mediebas om Fogelström och Stockholms historia, Cirkulationsbibliotekets gruppuppsättningar av Mina drömmars stad och liknande böcker med tema Stockholm, fritt att låna för Stockholms kommunala grundskolor och gy.skolor med avtal.