Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
filterbubblor

Bilden som informationskälla

På vårt Pedagogiska cafe Sant, falskt eller mitt i mellan? visade Mediepedagogerna Elisabet Jonsved och mediepedagogen Elin Jönsson hur lätt det är att ljuga och vilseleda med bilder. Elisabet och Elin presenterade under kvällen materialet Bilder och propaganda som de tagit fram för Statens medieråd

resa genom tiden

Texterna i våra medieflöden ersätts alltmer av bilder

Bilden med löpsedlar från Göteborgsposten är från 1862 fram till nutid. Det är 25 år mellan varje bild. Svarta streck och kryss betyder att det varit en bild där.

En bild säger mer än tusen ord

Bilder är kraftfulla bärare av budskap. Att bilden är ett starkt påtryckningsmedel vet vi. När bilden på 9 åriga Kim Phuc publicerades i media 1972 svängde opinionen kraftigt för att USA skulle lämna Vietnam. Närmare i tid har vi bilden som vi alla har på näthinnan, bilden på treåriga Aylan Kurdis döda kropp på badstranden i turkiska semesterorten Bodrum, på flykt från kriget i Syrien.

napalmEtt fotografi från Sverige som fick stor uppmärksamhet i internationella media var Isabella Lövins bild när hon undertecknade ett förslag till ny klimatlag omgiven av enbart kvinnor som ett svar på Donald Trumps bild när han inskränkte kvinnors aborträtt omgiven av män. Hade Isabella Lövin skrivit ett debattinlägg om detta hade det säkert inte fått samma spridning som bilden fick. Det fick ju också Donald Trump att svara med en bild omgiven av kvinnliga makthavare. Bilderna är från Expressen. 


trumo mänkvinnlig ministerTrump

Bilden som propaganda

Bilders budskap kan bli farliga när extremister använder dem för att värva sympatisörer. Bilder är effektiva bärare av budskap. I många fall kan de spela direkt på våra känslor, vilket kan göra oss mindre kritiska till det budskap som förmedlas. För att få god motståndskraft mot antidemokratisk propaganda behöver vi bli duktiga på att förstå hur propagandabilder och propagandafilmer är uppbyggda. Genom att börja reflektera aktivt över detta, och sätta ord på det vi ser, blir vi skickligare på att upptäcka hur det bakom en bild eller film kan dölja sig ett ideologiskt budskap som vi kanske inte uppfattade från början.

IS är duktiga både på att skanna av sin målgrupp och leverera vad de tycker om se. Under kvällen fick vi se en värvningsfilm av IS,  KHILAFAH klart inspirerade av filmer som Mad Max och som det verkar med samma avancerade teknik. Långt ifrån de suddiga svartvita filmer med kidnappade västerlänningar vi ser på nyheterna. För ungdomar som upplever sig vara i ett utanförskap i väst är det lätt att föreställa sig lockelsen av att få vara en del i IS efter att ha sett filmen som IS sprider i sociala media.

call of duty

Politisk propaganda

Inför Storbritanniens omröstning till Brexit var det här en av de affischer som användes för att tydliggöra vad ett fortsatt medlemskap i EU skulle innebära. Tidigare hade vi valaffischer och megafon i demonstrationståget för att sprida vårt budskap. Nu går det snabbt och enkelt att via sociala media att sprida sin röst. Åsikter som vi sedan sprider vidare i vår filterbubbla. Vi delar, vi gillar och blir en del i propagandaspelet. Enligt nyligen publicerade undersökningar om svenska ungdomars medievanor så läser de mer nyheter är för några år sedan. Men det är inte nyheter från traditionella media utan länkade nyhetsartiklar som spridits av vänner via sociala medier. Genom undersökningar vet vi också att de nyheter vi får från vänner anses ha högre trovärdighet. I vårt förra blogginlägg
Så här lär du dina elever att söka information och vara källkritiska berättade Linda Spolen om filterbubblor och faran med att enbart få information från våra närmsta vänner. 

breaking point

Fotomontage är en vanlig metod för att skapa avstånd till politikerna och vi och dom känsla. Vi ser paret Busch i förgrunden, de tittar uppåt, i bakgrunden ser vi en krigshärjad stad, rökmoln. Håller paret Busch i en selfiepinne och skrattar åt förödelsen?  

bush

Medierådets film

Statens Medieråd har låtit göra en en film om att tvättbjörnen är på väg att invadera Sverige. Låt eleverna analysera filmen och se om de är redo för det nya medielandskapet?  Hur är den upplagd dramaturgiskt, Vad kan vara bortklippt, Vad saknas? Vilka experter uttalar sig, är det relevant expertis?  Vilka känslor spelar de på?  

I metodmaterialet Propaganda och bilders makt som du kan jobba med i klassrummet finns lärarhandledning och elevhäfte Bild är ett språk och Konsten att övertyga. Modulerna fungerar bäst som en helhet men kan även användas separat. Vi rekommenderar materialet varmt, det finns många bilder och förslag på övningar. Detta blogginlägg ger bara en glimt från Pedagogiskt cafekvällen och det material som finns på Medierådet.

Bildcollage

Carola Rehn-Lindberg visade ett enkelt sätt att göra bildcollage med gratisappen Pic Kid. En enkel app utan reklam som barn från förskolans äldre årskurser kan använda. Carola använde appen för att stimulera elever att arbeta med text och bild. De hämtade tillåtna bilder från Nasa inför ett arbete med rymden och så satte barnen in sig själva i astronauternas rymddräkter. Carolas skola låter inte barnen själva leta efter bilder. De vill vara säkra på att de inte använder bilder som de inte har upphovsrätt till. Fria bilder hittar du exempelsvis på Pixabay och Stockholmskällan

 

IMG_0087 (2)

IMG_0962 (2)

FullSizeRender (11)

.

 

FullSizeRender (12)

P1020766

Inlägg från Sant, falskt eller mittimellan. På bilden syns Peter presentera kvällen och bilden med några av våra våra deltagare från cafekvällen gjorde Carola med Pic collage för att visa vad snabbt och enkelt det är att använda appen. Elisabeth Söder för Pedagogiskt cafegruppen

Så här lär du dina elever att söka information och vara källkritiska

Linda Spolen, skolbibliotekskonsulent på Medioteket inledde vår Pedagogiska cafékväll, Sant, falskt eller mittimellan med att slå fast att utvecklingen aldrig gått så fort och aldrig mer kommer att var så långsam. För 100 år sedan behövdes många trådar för att kommunicera och nu är vi själva telefonister och har mer prestanda i vår mobiltelefon än de datorer som Nasa hade i rymdprogrammet under 50-talet.

datalogiskt tänkande

Internet är en självklar del i vårt liv, vi bokar resor, beställer mat och kollar på presumtiva partners på Tinder. Våra barn blir handfallna om de måste skicka ett brev som skall postas.

04f6ae13761c772174e3a7c9edfa8985

Medie och informationskunnighet

I skolan pratar vi om digitala infödingar och menar då ofta att det är den äldre generationen. Vi har en enorm tilltro våra elevers datakompetens. Linda menade att det inte stämmer. Bara för att eleverna är uppfödda med datorer och vana att söka information betyder det inte att de behärskar sökstrategier och källkritik. Unesco har identifierat vad som krävs för att vi skall vara medie- och informationskunniga, ”en viktig förutsättning för att främja rättvis tillgång till information och kunskap och för utvecklandet av fria, oberoende och pluralistiska medier och informationssystem”. Cirklarna går så klart in i varandra.

unesco

Så här söker dina elever

Louise Limberg har i studien  Att söka information för att lära undersökt hur svenska elever söker och bearbetar information. Vi vet att de flesta söker på Google för att hitta information och att de ofta känner sig nöjda med de fem första träffarna. Vi tror mer på den information som våra kompisar delar vilket är allvarligt med tanke på att vi alla befinner oss i Googles filterbubblor. Vi får upp information som Google tänker att vi gillar, som bekräftar oss. För fem år sedan när du sökte i Google var det artiklar som flest andra sajter länkade till som kom högst upp. Likaså artiklar som hade sökordet ofta förekommande i texten. Något som bland annat högerextrema och nationalistiska sidor utnyttjade för att komma högt upp i träfflistan. Nu är det mycket svårare att överlista Googles algoritmer. Det enda vi kan vara säkra på är att Google är kommersiellt företag som gynnar dem som annonserar och ser till de kommer högt upp i träfflistan när du söker.  Två sekunder efter att du sökt efter en produkt, resa och likande kommer det upp en annons i dina sociala medier. Sociala medier är gratis med vi betalar med vår integritet. 

Vi vet att våra elever främst läser rubriken, ingressen och tittar på bilden innan de går vidare i sin sökning. Vi söker med ett eller två sökord. Vi tittar bara på de översta fem träffarna. Hittar de inte vad de söker ändrar de sökfrågan. Bara 3 %  går vidare i träfflistan. Det är inte bara våra elever som har det som sökstrategi och det är något som gynnar alla fejk- och oseriösa sajter. 

Fejk  och oseriösa sajter

iphone

Vi har också fått en helt ny media som livnär sig på att få många klick för att kunna sälja annonser. Oseriösa media vet att de kan ha en rubrik, bild som de inte behöver står till svars för om de gör ett tillrättaläggande längre ned i artikeln. Ett exempel på hur bilder kan användas oseriöst är hur bilden på flickan som fick kvarsittning för att hon hade ett mobilskal med svenska flaggan spreds i högernationalistiska media. Nyheten publicerad ursprungligen som satir och hade inget verklighetsunderlag.

DN hade nyligen ett reportage från Makedonien om personerna bakom fejknyhetsindustrin Det har blivit mitt jobb att tänka ut vad innevånarna i USA  vill läsa. ”Ett exempel är sajten Donald Trump News. Den 29 oktober i fjol spreds där falska uppgifter om att Sverige skulle ha förbjudit julbelysning på gatorna för att inte förolämpa muslimska flyktingar. I själva verket var det Trafikverket som hade beslutat att dekorationerna inte skulle få hänga i lyktstolpar, av helt andra orsaker. Något förbud mot jullyktor fanns inte.” En kortare artikel som tar upp samma fejksajter och hur det fungerar är Annonspengar från svenska företag går till fejksajterna

internet linda

Faktagranskade källor och sökstrategier

Därför rekommenderade Linda att vi i skolan skall börja med de faktagranskade källor vi har tillgång i Stockholm stad, Nationalencyklopedin, Mediearkivet och Landguiden. Söker eleverna bara på Vasaskeppet får de för många träffar. Men börjar de att söka på Vasaskeppet i NE blir det bara en träff och de får lättare att hitta relevanta sökord för att gå vidare.

Vi måste också hjälpa eleverna med sökstategier. Lära dem tänka på vad som kan vara betydelsebärande ord för att göra en sökning i Googel.

Vi kan också lära ut Boolesk sökstrategi för att få mer relevanta sökträffar, att eleverna kombinerar AND, OR och NOT ( OCH, ELLER, INTE). När eleverna söker i Mediearkivets databas får de fram färre och mer relevanta träffar genom att skriva HEADLINE: framför ordet som söks, exempelvis HEADLINE:Palestina. Tanken är att om ett ord förekommer i rubriken är det troligt att det dominerar artikeln. Men där får vi se upp med tidningarnas rubriksättare som ibland är ute efter klatschiga rubriker som inte speglar innehållet i artikeln. Ett säkrare kort är att skriva INTROS: före ordet, exempelvis INTROS:Palestina. som är det första stycket i artikeln, ingress. Eleverna kan även söka efter information på speciella sidor exempelvis PLACEMENT framför sidan du är ute efter  exempelvis PLACEMENT:ledare och Palestina.

Skolverkets moduler om informationsökning och källkritik

Läs mer om informationssökning i Skolverkets i Lärportal. Skolverket har publicerat modulerna Säker användning och Kritisk användning av nätet på er skola. De båda modulerna är kortare än Läslyftets moduler, endast 4 delar, så de tar inte så mycket tid i anspråk att gå igenom.

filterbubbla

Filterbubblor

Under 2016 blev filterbubbla något som många talade om. Ordet  kom till och med in i Svenska akademins nyordslista. Alla som är aktiva på sociala medier har märkt att facebooks algoritmer tipsar företag om vad vi söker efter och att det bara tar två sekunder från det att vi sökt tills vi har en annons på vår facebook. Men att de dessutom filtrerar bort det som inte överensstämmer med det som inte överensstämmer med våra åsikter och värderingar är inte lika uppenbart.

Under den amerikanska valkampanjen var filterbubblan mycket på tapeten för att förklara hur det kom sig att Donalds Trumps väljare inte påverkades av alla faktafel i Trumps kampanj. Det var också en avorsakerna till att vi i Sverige togs på sängen av valresultatet eftersom de flesta svenskar levde i Hillerys och Obamas bubbla.

Flera journalister har tagit upp filterbubblan i artiklar efter valet. Bland annat Anders Wallner, miljöpartist i krönikan  ”Vem är Sveriges svar på Trump i din filterbubbla? Sverige är inte ett dugg bättre än USA. Även den svenska valrörelsen ska ”väcka känslor” snarare än att fokusera på sakpolitik, statistik och fakta. Infrastruktur för att en extremist ska kunna göra anspråk på statsministerposten finns också här. Vem det blir? Det beror på vilken filterbubbla du befinner dig i.
På facebook och twitter får vi inte upp puffar från alla våra vänner utan framförallt de som vi bekräftat med gilla, hjärta och dela:
”Wow! The entire internet is totally blowing up about this thing I´m really interested in”.

Vad händer om en byter ut vännerna mot opinionsdrivande texter på facebook? Testa filterbubblan, välj en kompis som du aldrig följer. Linda har aktivt valt att trycka ut sin filterbubbla för att få den att innehålla vänner som inte har samma åsikter. Hon har många vänner som spelar över hela världen, i USA både både demokrater och republikaner och därför var Linda en av de få på Medioteket som inte var förvånad över utgången i det amerikanska presidentvalet. Enligt många medieforskare känner Facebook dig bättre än din partner när du tryckt på  300 gillamarkeringar. 

Att bara få tillgång till en världsbild

Författaren Chimamanda Ngozi Adichie höll ett uppmärksammat Ted talks The danger of a single story med att annat perspektiv på filterbubblor, nämligen att växa upp i ett samhälle som svart och bara matas med bilder och text om och av vita.

/Elisabeth Söder för Mediotekets Pedagogiskt café

Sant, falskt eller mittemellan?

Har du någonsin åkt på en nit på internet? Delat något du trodde var sant som sedan visade sig vara en bluff? Det har vi nog alla gjort någon gång. Det är inte alltid så lätt att bedöma texters trovärdighet och källa. Dessutom kommunicerar vi ju mer och mer med bilder- hur är man källkritisk då?

På Mediotekets Pedagogiska café den 15 februari ger mediepedagogerna Elisabet Jonsved, Elin Jönsson och skolbibliotekarien och IT-pedagogen Linda Spolen   konkreta lektionstips på hur du kan prata filterbubblor, bildspråklig propaganda och annat viktigt i informationsdjungeln med dina elever.

https://stockholmskallan.stockholm.se/post/24836 Jonathan Lindström bok Stockholm från början

Visuell läsning, bildanalys

jonsved

 

Mediepedagogerna Elisabet Jonsved och mediepedagogen Elin Jönsson visar hur en kan vinkla och ljuga med bilder. De två husen på bilden är samma hus. Men genom kameravinkel, vad som syns i bild, vilka färgtoner bilderna har, vilka texter Elisabeth lagt till och vilka typsnitt texterna har signalerar bilderna olika saker. Elisabet och mediepedagogen Elin Jönsson presenterar under kvällen ett material om Bilder och propaganda de tagit fram åt Statens medieråd. Bild och propaganda finns fritt nedladdningsbara som lärarhandledningar och elevhäften

Filterbubblor, sökbubblor

Under 2016 blev filterbubbla något som många talade om. Ordet  kom till och med in i Svenska akademins nyordslista. Alla som är aktiva på sociala medier har väl märkt att facebooks algoritmer tipsar företag om vad vi söker efter. Men att de dessutom filtrerar bort det som inte överensstämmer med det som inte överensstämmer med våra åsikter och värderingar är inte lika uppenbart.

Under den amerikanska valkampanjen var filterbubblan mycket på tapeten för att förklara hur det kom sig att Donalds Trumps väljare inte påverkades av alla faktafel i Trumps kampanj. Det var också en av orsakerna till att vi i Sverige togs på sängen av valresultatet eftersom de flesta svenskar levde i Hillerys och Obamas bubbla. Linda Spolen, it-pedagog och skolbibliotekarie från Medioteket berättar mer om filterbubblor och vikten av att göra medvetna val när du söker information. 

Flera journalister har tagit upp filterbubblan i artiklar efter valet. Bland annat Anders Wallner, miljöpartist i krönikan  ”Vem är Sveriges svar på Trump i din filterbubbla? Sverige är inte ett dugg bättre än USA. Även den svenska valrörelsen ska ”väcka känslor” snarare än att fokusera på sakpolitik, statistik och fakta. Infrastruktur för att en extremist ska kunna göra anspråk på statsministerposten finns också här. Vem det blir? Det beror på vilken filterbubbla du befinner dig.”

Riktigt sant

borsholm Medvetet falsk webbsida, från webbplatsen Riktigt sant

Årstaskolan har gjort en bra webbplats, Riktigt sant . På sidan finns trovärdiga sidor med påhittat innehåll som eleverna själva skapat och genom det också lärt sig att vara källkritiska. Skärmbilden med Borsholm är ett av de exempel som finns på sidan. På webbplatsen finns också olika uppdrag som eleverna fått inför webbpubliceringen. Uppdrag som du lätt kan låta dina elever göra även om du inte tänker låta dem göra falska webbsidor. Projektet drivs av Josef Sahlin, lärare och skolbibliotekarie på Årstaskolan i Stockholm. Här kan du lyssna på en pod om webbplatsen Riktigt sant.

En systerstad till Borsholm är Åsneryd som fick stadsrättigheter 2003. Sidan besöks varje år av cirka 7000 elever.

Bildbank och digital publicering

bildsten

Sten Canewall, lärare i bild på Lillholmsskolan har en i mitt tycke heltäckande webbsida om bilder, Bildakademin. Bilden ovan med en kinesisk student som stoppar tanks har jag hämtat därifrån under rubriken Fotografier som förändrade världen   På sidan finns elevarbeten, uppgifter och information om hur bildpublicering. Sten har haft fler uppmärksammade utställningar med elevarbeten där eleverna manipulerat bilder, bland annat utställningen Kliv in i konsten på Nationalmuseet där eleverna fått välja en favorittavla och gått in i bilden.

canew http://lillholmsbild.weebly.com/pressmaterial-kliv-in-i-konsten.html

Utbildning i källkritik

  • Skolverkets lärportal tar upp informationssökning på nätet, sökkritik och algoritmers betydelse, källkritik på nätet och källkritik i nya publiceringsformer.
  • Statens medieråds sida MIK för mig med lektionsuppslag och färdiga övningar : vinklade budskap, anonymitet, kränkningar och civilkurage på nätet.
  • Statens medieråds sida Propaganda och bilders makt där för övrigt vår mediepedagog Elisabet Jonsved medverkar.
  • Myndigheten för samhällsskydd och beredskap tar på sidan källkritik upp viktiga aspekter att tänka på i samhällskunskap.
  • Teskedsordens lärarguide Nätets mörka sidor, kostnadsfritt lärarmaterial om källkritik och rasism. I guiden finns också övningar

Google och makten över informationen


Film från Malmö stadsbibliotek,  Gunilla Fors. Det är gratis att söka i Google men vi betalar genom att de får tillgång till vårt sökmönster. Gunilla berättar om annonslänkar och hur Google bedömer webbsidors relevans och varför vissa kommer högst upp i sökresultatet. Sökalgoritmen tar hänsyn till över 200 faktorer  som bestämmer placeringen. En viktig affärshemlighet.
Sökningarna blir därför anpassad efter vem som söker. Det kan du lätt själv undersöka genom att se vilka sökresultat du får upp när du söker på en dator du inte sökt på tidigare och jämföra resultaten.    


Förstå kunskapskraven om källkritik

Film av UR, ”Resonera om källans trovärdighet och relevans i svenska”

När var och hur?

Målgrupp: alla intresserade i Stockholms kommunala skolor
Datum: 15 februari klockan 17-20.00Plats : Medioteket, Trekantsvägen 3 Liljeholmen
Pris: kostnadsfritt. Anmälan är bindande, Meddela oss vid förhinder
Här anmäler du dig:

Varmt välkomna!
Elisabeth Söder för Pedagogiskt cafe gruppen

Pedagogiskt café i sociala medier

Följ oss gärna på facebook så missar du inga träffar. Där tipsar vi också om blogginlägg i anslutning till Pedagogiskt café