Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
formativ bedömning

We are all the winners, kamratbedömning för ökat lärande

Jessica10996463_880995348590008_3402188210054779987_n

Vad vi lär ut och vad som lärs in

Vi lärare vet att det är stor skillnad på vad vi lär ut och vad eleverna lär  in. I de senaste tre blogginläggen om återkoppling och bedömning har vi berättat om olika metoder för att  synliggöra kunskaper och färdigheter med hjälp av glasspinnar, matriser, digital feedback och minismartboards.  Jessica Bergren lektor i engelska och forskare avslutade vår cafékväll med föreläsningen We are all the winners. Pedagog Stockholm har nyligen publicerat artikeln, Skolutveckling med hjälp av kamratbedömning med Jessica

Forskningsrapporten

I sin forskning har Jessica valt att fokusera på vad och hur eleverna lär sig av att ge feedback. Studien genomfördes i två klasser i årskurs åtta under ett fyra veckor långt arbetsområde. De elever som Jessica följde fick också själva ta fram bedömningskriterier. I Jessicas PP-presentation Pedagogiskt cafe 20150211 ren bergren kan du ta del av upplägg,  metod, källor och inspiration. Vi på Pedagogiskt café garanterar att lärare i alla ämnen har nytta av den. Här finns Learning from Giving Feedback : Insights from EFL Writing Classrooms in a Swedish Lower Secondary School avhandlingen . Nu har Jessica fått ett forskarstipendium och skall ägna sig åt forskning om bedömning på heltid. Vi ser framemot resultatet och är glada för att Jessica har lovat att återkomma till Pedagogisk café om två år för att hålla oss underättade om vad som hänt sen sist.

Vad tycker eleverna om kamratbedömning?

Ulrika Wulffsberg har i sin klass utgått från Jessicas forskningsrapport och i ett blogginlägg berättat om elevernas utvärderingar. Eftersom många av Ulrikas elever tyckte att det var känsligt att bedöma varandras texter så är texterna som bedöms anonymiserade och kodade och eleverna visste inte vilka de gav feedback. ”Det som gjorde mig mest nöjd var inte de goda resultaten i sig utan det faktum att merparten av eleverna i utvärderingen sa att de upplevde att vinsten i kamratbedömning inte enbart låg i att de fick feedback utan att de genom att bedöma andras texter såg nya sätt att förbättra sina egna. De blev också tvungna att verkligen sätta sig in i matrisen för att kunna bedöma andras texter och ge tips på förbättring. Eftersom de fick bedöma flera texter av olika kvalitet denna gång så blev det också mer tydligt för dem hur en text kan utvecklas mot ännu bättre kvalitet. När det var dags förbättra och själv bedöma sin egen text utifrån matrisen visste de precis vad de skulle titta efter. Som en bonus var det också kul att arbeta med en lite hemlig text, vem var egentligen den där Inga-Lisa eller Gerd? ”

Fem nyckelstrategier och kamratbedömning

Tydliggöra lärande mål, kunskapskvaliteter och betygsnivåer
Skapa synliga tecken på lärande
Ge återkoppling som utvecklar lärandet
Aktivera elverna som resurser för varandra
Förmå eleverna att ta lärandet i egna händer

Potentiella vinster med kamratbedömning

Transparans beträffande mål ochkriterier
Aktivt deltagande och ansvar
Underlättar självbedömning
ökar motivationen
Fler tillfällen för feedback
Kompletterar lärarfeedback
Lättare att förstå och använda
På samma nivå
Mindful reception – funderar, disuterar och värderat
Leder till complex repairs snarare än simple repairs

Vi ses i skolan om bedömning

Malin Larsson från Alviksskolan, mer känd under twitternamnet, visesiskolan delar med sig av en tydlig instruktionsfilm om matriser, bedömning av förmångan att kommunicera , muntligt, tal och i krift för elever på högstadiet .

/Elisabeth

Nästa Pedagogiska café är den 22 april och handlar om läsning. Här anmäler du dig

Följ Pedagogiskt café på Facebook och twitter

 

Formativ bedömning med digitala redskap

P1000014

Magnus Sundin, musik- och förstelärare på Nälstaskolan, flankerad av Frida Samuelsson Linda Awad från Björkhagens skola. På vår cafékväll om betyg och bedömning visade Frida och Linda hur de arbetade med mini-whiteboards, en metod som ger läraren snabb återkoppling på vad eleverna lärt/tycker. En av fördelarna som jag ser med miniwhiteboards är att eleverna får skriva/rita för hand, de  kan illustrera hur de uppfattat lektionen, vad de lärt sig. Många elever lär sig bättre av att skriva och rita för hand, det kan dessutom bli ett kreativt inslag . Men vi vet samtidigt att för många elever har språk- och läsutvecklingen gått snabbare med datorn:

I det ideala klassrummet finns så klart tillgång till datorer, läsplattor, miniwhiteboards och andra kreativa uttrycksmedel, de skall inte ställas emot varandra. Genom smarta digitala responsverktyg blir det intressant för eleverna att se hur svaren fördelat sig, svaren är snyggt uppdelade i staplar och diagram. Det är också spännande att se röstningen växa fram, mer spännade än Melodifestivalen om ni frågar mig.

Magnus gav exempel på appar för återkoppling /respons. Finns det inte datorer i klassrummmet så har nästan alla elever smartphones. Magnus är också med i  ”no hands up!” rörelsen” . Magnus demonstrerade appar som slumpar fram elevens namn istället för att eleverna skall räcka upp handen, exempelvis Teachers pick ( för iPad). Det går också bra att använda appen för att dela in i grupper. Precis som miniwhitboards aktiverar de alla elever. Det ger läraren en uppfattning om vad eleverna förstått. Magnus använder också apparna för att ha som utgångspunkt för diskussioner i klassen genom att göra värderingsövningar och liknande. Det går att ställa in så att svaren visas men den utelämnar elevernas namn. Låter vi eleverna svara utan att uppge sitt namn går det så klart att lättare avstå från att svara med digitalala verktyg jämfört med miniwhiteboards.

Bryant 1 10929962_880961458593397_585233874033885819_n

Magnus tips på responsverktyg

Socrative: bra för självvärdering, diskussioner, kamratbedömning, prov och exit ticket ( lärde sig eleverna det jag hade tänkt, svara på några korta frågor efter lektionen)
Välj Student login när du kommer in på Socrative och skriv in Roome name, i Magnus fall, musiksalen. I Socrative kan du välja att ha öppna frågor, ja och nej eller flervalsfrågor.

En av våra följare på Pedagogiskt café facebook, Toura Hägnesten frågade om det inte fanns någon app där deltagarna markerar om de förstått, liknande grön, gul eller röd. Vi fick direkt ett förslag från Camilla Askebäck Diaz som tipsade om Traffic Light feedback-

Padlet , digital anslagstavla ( lärar login) , bra för exit ticket  , pocka upp åsikter och ideér. Anslagstavlan delas till elevernas epost eller mobilens QR-läsare. Magnus har lagt in QR koder på alla klassrummets surfplattor.

Kahoot, för lärarinloggning, för elevinloggning, enkel app för att göra frågesport, eleverna tycker det är roligt och kan göra egna Kahoots. Lätt att dela med sig av sina frågesporter.

Plickers , ” ett responsverktyg som endast kräver en surfplatta eller telefon för att fungera. Eleverna har tillgång till utskrivna kort och du har tillgång till gratisappen som finns både i App store och Playbutiken. På www.plickers.com skapar du ditt lärarkonto och de frågor du vill eleverna ska diskutera.” Från Sara Bruuns blogg

Nästa inlägg på bloggen från betyg och bedöming Handlar om bedömning av multimodala texter. Följ Pedagogiskt café på Facebook och twitter

Nästa cafekväll den 4 mars handlar om digitala verktyg och kollegialt lärande. Anmäl dig här

PedagogisktCafé_Mars

/Elisabeth

Följ Pedagogiskt café på Facebook och twitter

Bedömning för lärande och betyg, från pedagogiskt cafe

bryant 410414619_870134716342738_7807465878103796712_n

 No hands up

Om man besöker klassrum i Stockholm idag så står det glasspinnar i en burk på var och varannan kateder,  mini-whiteboardar, eller olikfärgade muggar.
Det är ett litet men konkret bevis på hur stort det här med bedömning är idag. Det visar också att det finns en enighet bland stockholmslärarna om att undervisningen skall vila på en vetenskaplig grund. Vi kunde  ha fyllt den här lokalen flera gånger om  när inbjudan på cafekväll med betyg och bedömning skickades ut. Det visar hur stort intresset är. På Pedagog Stockholm finns en artikel och film med läraren Anna  Lindqvist som använder sig av no hands up i klassrummet.

No hands up är en metod för formativ bedömning där slumpen får avgöra  avgöra vilken elev som ska svara på en fråga. En orsak till metodens popularitet är säkert  Dylan Wiliams turne i Skolsverige. Vi som arbetar i Stockholms skolor har  erbjudits många tillfällen att höra denna karismatiske förläsare som i böckerna Formativ bedömning i praktiken och Inside the black box skriver om hur vi kan optimera lärandet, att det är viktigt att läraren får information om varje elevs kunskaper och kan planera lektionsupplägg efter det.

Föra tanken vidare
En svensk pedagog Ulla Wilkund har också under många år åkt land och rike runt för prata om hur vi uppnår ett gott lärandeklimat i klassrummet. Ta bort handuppräckning  och väv in parreflektioner i lektionsupplägget, några tillfällen under en lektion där  eleverna får samtala med varandra om  innehållet i undervisningen och sitt eget lärande. Det innebär att alla eleverna får komma till tals och att eleverna lyssnar mer på varandra. Det senare en nog så viktig förmåga i en demokratisk skola.

Om vi tillämpar handuppräckning delas också eleverna in roller: de som alltid räcker upp handen , de som gör det ibland och de som aldrig räcker upp handen. En roll som snabbt permanentas och följer elever genom livet. I boken Föra tanken vidare kan du läsa mera om olika metoder som Ulla tillämpar.

” Om Du inte kan förklara det på ett enkelt sätt beror det på att du inte förstår det tillräckligt väl.” citatet från Albert Einstein täcker in vad alla våra lärare och forskare som föreläste under kvällen utgick från i klassrummet: Jessica Berggren, Magnus Sundin, Frida Samuelsson, Linda Awad och Maria Bryant.

Äga sitt eget lärande

Bryant 210273486_880957578593785_2927530533879142679_n

Frida Samuelsson och Linda Awad från Björkhagens skola inledde kvällen med att berätta hur de arbetar med att få eleverna i årskurs 5 att äga sitt eget lärande. Om vi inte skall slänga ut frågor och vänta tills några elever räckt upp handen, vad skall vi göra istället för att få igång ett mer elevaktivt arbetsätt, hur får vi alla elever att samtala och reflektera tillsammans? Man kan  be alla elever svara samtidigt på en fråga, genom att de skriver ner sina svar på mini-whiteboards . Vi får exempel på hur de arbetat med  ämnesövergripande projekt i so, svenska och ibland engelska. De berättar att de använder sig av ”miniwhiteboards” för att få reda på vilka elever som tycker att de har  förstått. Det är ett bra sätt att få alla elever aktiva. Som lärare innebär det att de kan minska ned tiden de lägger på läxrättning. Det går snabbt att se vad eleverna kan. Det är också spännade för eleverna att se vad de andra svarat. De som har svarat ”fel” upplever sig aldrig uthängda eftersom det alltid är flera som svarat på samma sätt.

För att få med alla elever och att de skall känna sig trygga med ämnesövergripande projekt har varje  moment samma struktur, de utgår från Göran Svanelids  The big five : analysförmåga, kommunikativ förmåga, metakognitiv förmåga, förmånga att hantera information och begreppslig förmåga.
Inför varje projekt funderar Frida och Linda över: Vad är målet? Var befinner sig eleven i förhålande till målet?  Vad kan eleven göra för att närma sig målet?
Eleverna vet målet för projektet, vad de skall göra och  vilka förmågor som skall utvärderas .

Olika former av återkoppling
Vad kan eleven göra för att utvecklas vidare mot målet? Linda och Frida använder sig av olika former av återkoppling, kamratbedömning, matriser, två stjärnor och en önskan.

De lägger ned mycket tid för att formulera innehållet i matrisen utifrån kunskapskraven i ämnet, tiden har de igen när de ger feedback. Matrisen underlättar rättningar, tidigare skrev de många kommentarer som tog mycket tid.  Matrisen är också bra att ha under samtal med föräldrar, undervisningen blir tydligare och samtalet mer kontruktivt när det utgår från mål och vilka kunskaper och färdigheter som utvärderas.

Genom matrisen vet eleven var den befinner sig i förhållade till målet, vilka kunskaper och färdigheter som skall utvecklas för att närma sig målet? Fördel med att göra matriser, tar lite tid men underlättar rättningar, tidigare skrev vi många kommentarer som tog mycket tid.  Matriser är också bra att ha under samtal med föräldrar, mål och färdigheter blir tydligt och lättare att förstå.

Matrisen är också ett bra stöd för eleverna i deras självbedömning  och när de läser varandras texter och ger respons . Det hjälper dem att ge konstruktiv återkoppling. Återkopplingen kommer inte att handla om vad som är bra och dåligt och allmänt tyckande. Hur skall vi lärare bäst kunna förklara skillnaden mellan samband och komplexa samband för elever i årskurs 5 och liknade svåra begrepp?  För att göra det använder Linda och Frida Linda olika elevtexter, att texterna får tydliggöra skillnaden . Här finns Fridas och Lindas PP-presentation från kvällen

Nästa inlägg på bloggen från betyg och bedöming
Handlar om Magnus Sundin och digital återkoppling
Följ Pedagogiskt café på Facebook och twitter

Nästa cafekväll den 4 mars handlar om digitala verktyg och kollegialt lärande.
Anmäl dig här

PedagogisktCafé_Mars

/Elisabeth

Följ Pedagogiskt café på Facebook och twitter