Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
Frida Samuelsson

Bedömning för lärande och betyg, från pedagogiskt cafe

bryant 410414619_870134716342738_7807465878103796712_n

 No hands up

Om man besöker klassrum i Stockholm idag så står det glasspinnar i en burk på var och varannan kateder,  mini-whiteboardar, eller olikfärgade muggar.
Det är ett litet men konkret bevis på hur stort det här med bedömning är idag. Det visar också att det finns en enighet bland stockholmslärarna om att undervisningen skall vila på en vetenskaplig grund. Vi kunde  ha fyllt den här lokalen flera gånger om  när inbjudan på cafekväll med betyg och bedömning skickades ut. Det visar hur stort intresset är. På Pedagog Stockholm finns en artikel och film med läraren Anna  Lindqvist som använder sig av no hands up i klassrummet.

No hands up är en metod för formativ bedömning där slumpen får avgöra  avgöra vilken elev som ska svara på en fråga. En orsak till metodens popularitet är säkert  Dylan Wiliams turne i Skolsverige. Vi som arbetar i Stockholms skolor har  erbjudits många tillfällen att höra denna karismatiske förläsare som i böckerna Formativ bedömning i praktiken och Inside the black box skriver om hur vi kan optimera lärandet, att det är viktigt att läraren får information om varje elevs kunskaper och kan planera lektionsupplägg efter det.

Föra tanken vidare
En svensk pedagog Ulla Wilkund har också under många år åkt land och rike runt för prata om hur vi uppnår ett gott lärandeklimat i klassrummet. Ta bort handuppräckning  och väv in parreflektioner i lektionsupplägget, några tillfällen under en lektion där  eleverna får samtala med varandra om  innehållet i undervisningen och sitt eget lärande. Det innebär att alla eleverna får komma till tals och att eleverna lyssnar mer på varandra. Det senare en nog så viktig förmåga i en demokratisk skola.

Om vi tillämpar handuppräckning delas också eleverna in roller: de som alltid räcker upp handen , de som gör det ibland och de som aldrig räcker upp handen. En roll som snabbt permanentas och följer elever genom livet. I boken Föra tanken vidare kan du läsa mera om olika metoder som Ulla tillämpar.

” Om Du inte kan förklara det på ett enkelt sätt beror det på att du inte förstår det tillräckligt väl.” citatet från Albert Einstein täcker in vad alla våra lärare och forskare som föreläste under kvällen utgick från i klassrummet: Jessica Berggren, Magnus Sundin, Frida Samuelsson, Linda Awad och Maria Bryant.

Äga sitt eget lärande

Bryant 210273486_880957578593785_2927530533879142679_n

Frida Samuelsson och Linda Awad från Björkhagens skola inledde kvällen med att berätta hur de arbetar med att få eleverna i årskurs 5 att äga sitt eget lärande. Om vi inte skall slänga ut frågor och vänta tills några elever räckt upp handen, vad skall vi göra istället för att få igång ett mer elevaktivt arbetsätt, hur får vi alla elever att samtala och reflektera tillsammans? Man kan  be alla elever svara samtidigt på en fråga, genom att de skriver ner sina svar på mini-whiteboards . Vi får exempel på hur de arbetat med  ämnesövergripande projekt i so, svenska och ibland engelska. De berättar att de använder sig av ”miniwhiteboards” för att få reda på vilka elever som tycker att de har  förstått. Det är ett bra sätt att få alla elever aktiva. Som lärare innebär det att de kan minska ned tiden de lägger på läxrättning. Det går snabbt att se vad eleverna kan. Det är också spännade för eleverna att se vad de andra svarat. De som har svarat ”fel” upplever sig aldrig uthängda eftersom det alltid är flera som svarat på samma sätt.

För att få med alla elever och att de skall känna sig trygga med ämnesövergripande projekt har varje  moment samma struktur, de utgår från Göran Svanelids  The big five : analysförmåga, kommunikativ förmåga, metakognitiv förmåga, förmånga att hantera information och begreppslig förmåga.
Inför varje projekt funderar Frida och Linda över: Vad är målet? Var befinner sig eleven i förhålande till målet?  Vad kan eleven göra för att närma sig målet?
Eleverna vet målet för projektet, vad de skall göra och  vilka förmågor som skall utvärderas .

Olika former av återkoppling
Vad kan eleven göra för att utvecklas vidare mot målet? Linda och Frida använder sig av olika former av återkoppling, kamratbedömning, matriser, två stjärnor och en önskan.

De lägger ned mycket tid för att formulera innehållet i matrisen utifrån kunskapskraven i ämnet, tiden har de igen när de ger feedback. Matrisen underlättar rättningar, tidigare skrev de många kommentarer som tog mycket tid.  Matrisen är också bra att ha under samtal med föräldrar, undervisningen blir tydligare och samtalet mer kontruktivt när det utgår från mål och vilka kunskaper och färdigheter som utvärderas.

Genom matrisen vet eleven var den befinner sig i förhållade till målet, vilka kunskaper och färdigheter som skall utvecklas för att närma sig målet? Fördel med att göra matriser, tar lite tid men underlättar rättningar, tidigare skrev vi många kommentarer som tog mycket tid.  Matriser är också bra att ha under samtal med föräldrar, mål och färdigheter blir tydligt och lättare att förstå.

Matrisen är också ett bra stöd för eleverna i deras självbedömning  och när de läser varandras texter och ger respons . Det hjälper dem att ge konstruktiv återkoppling. Återkopplingen kommer inte att handla om vad som är bra och dåligt och allmänt tyckande. Hur skall vi lärare bäst kunna förklara skillnaden mellan samband och komplexa samband för elever i årskurs 5 och liknade svåra begrepp?  För att göra det använder Linda och Frida Linda olika elevtexter, att texterna får tydliggöra skillnaden . Här finns Fridas och Lindas PP-presentation från kvällen

Nästa inlägg på bloggen från betyg och bedöming
Handlar om Magnus Sundin och digital återkoppling
Följ Pedagogiskt café på Facebook och twitter

Nästa cafekväll den 4 mars handlar om digitala verktyg och kollegialt lärande.
Anmäl dig här

PedagogisktCafé_Mars

/Elisabeth

Följ Pedagogiskt café på Facebook och twitter

Pedagogiskt Café februari – Bedömning för lärande och betyg

Formativ bedömning är ett effektivt förhållningssätt som fungerar för att förbättra dina elevers prestationer. Det finns det vetenskapliga belägg för. Men hur går du till väga för att pröva i ditt klassrum med dina elever? Och hur arbetar du formativt med de nya digitala verktygen? Och kan man aktiverara eleverna så att de blir läranderesurser för varandra? Vi utlovar en superaktuell och mycket matnyttig cafékväll, där du möter både forskare och lärare direkt från verkligheten som delar med sig av sina erfarenheter. Mat och spännande samtal i pausen som vanligt.

We are all the winners – kamratbedömning för ökat lärande

Jessica Berggren, Forskare och doktorand i engelska vid Stockholms universitet och lektor på utbildningsförvaltningen i Stockholms

Så här skriver Jessica: ”Det finns många goda anledningar att involvera elever i kamratbedömning i klassrummet. Bland annat kan eleverna få en bättre förståelse för mål och kriterier, vara mer delaktiga i undervisningen, ta större ansvar för sitt eget lärande och utveckla kritiskt tänkande. Samtidigt innebär det stora utmaningar för både lärare och elever. Med utgångspunkt i forskning och med exempel från främst språkundervisning presenterar jag en översikt av kamratbedömning i klassrummet. Vilka förutsättningar behövs för lyckad kamratbedömning? Vad kan vi förvänta oss av elever som kamratbedömare? Hur kan kamratbedömning bidra till ökat lärande?” Missa inte det…

Formativ bedömning, digitala verktyg och nya arbetssätt

Magnus Sundin, Musik- och förstelärare på Nälstaskolan

Magnus visar och berättar hur han kombinerar digitala verktyg med ett formativt förhållningssätt för att hjälpa eleverna att förbättra sina prestationer…

Formativ bedömning i klassrummet

Frida Samuelsson och Linda Awad, Lärare på Björkhagens skola

Läraryrket är fantastiskt! I vilket annat yrke har du möjlighet att direkt tillämpa forskningens senaste rön…  Frida och Linda berättar hur de arbetar med formativ bedömning för att aktivera eleverna att äga sitt  eget lärande.

Bedömning av multimodala texter för lärande och betyg

Maria Bryant, Förstelärare på Carlssons skola

Med de digitala redskapen kommer massor av multimodala texter till dig som lärare. Men hur gör du för att bedömma och ge konstruktiv återkoppling som för läraandet framåt.

/Andreas Meschke

Tid: Onsdag 11/2 17-20

Plats: Medioteket, Trekantsvägen 3 plan 5, Liljeholmen

Anmäl dig direkt här…

PedagogisktCafé_Februari