Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
Linda Spolen

Så här lär du dina elever att söka information och vara källkritiska

Linda Spolen, skolbibliotekskonsulent på Medioteket inledde vår Pedagogiska cafékväll, Sant, falskt eller mittimellan med att slå fast att utvecklingen aldrig gått så fort och aldrig mer kommer att var så långsam. För 100 år sedan behövdes många trådar för att kommunicera och nu är vi själva telefonister och har mer prestanda i vår mobiltelefon än de datorer som Nasa hade i rymdprogrammet under 50-talet.

datalogiskt tänkande

Internet är en självklar del i vårt liv, vi bokar resor, beställer mat och kollar på presumtiva partners på Tinder. Våra barn blir handfallna om de måste skicka ett brev som skall postas.

04f6ae13761c772174e3a7c9edfa8985

Medie och informationskunnighet

I skolan pratar vi om digitala infödingar och menar då ofta att det är den äldre generationen. Vi har en enorm tilltro våra elevers datakompetens. Linda menade att det inte stämmer. Bara för att eleverna är uppfödda med datorer och vana att söka information betyder det inte att de behärskar sökstrategier och källkritik. Unesco har identifierat vad som krävs för att vi skall vara medie- och informationskunniga, ”en viktig förutsättning för att främja rättvis tillgång till information och kunskap och för utvecklandet av fria, oberoende och pluralistiska medier och informationssystem”. Cirklarna går så klart in i varandra.

unesco

Så här söker dina elever

Louise Limberg har i studien  Att söka information för att lära undersökt hur svenska elever söker och bearbetar information. Vi vet att de flesta söker på Google för att hitta information och att de ofta känner sig nöjda med de fem första träffarna. Vi tror mer på den information som våra kompisar delar vilket är allvarligt med tanke på att vi alla befinner oss i Googles filterbubblor. Vi får upp information som Google tänker att vi gillar, som bekräftar oss. För fem år sedan när du sökte i Google var det artiklar som flest andra sajter länkade till som kom högst upp. Likaså artiklar som hade sökordet ofta förekommande i texten. Något som bland annat högerextrema och nationalistiska sidor utnyttjade för att komma högt upp i träfflistan. Nu är det mycket svårare att överlista Googles algoritmer. Det enda vi kan vara säkra på är att Google är kommersiellt företag som gynnar dem som annonserar och ser till de kommer högt upp i träfflistan när du söker.  Två sekunder efter att du sökt efter en produkt, resa och likande kommer det upp en annons i dina sociala medier. Sociala medier är gratis med vi betalar med vår integritet. 

Vi vet att våra elever främst läser rubriken, ingressen och tittar på bilden innan de går vidare i sin sökning. Vi söker med ett eller två sökord. Vi tittar bara på de översta fem träffarna. Hittar de inte vad de söker ändrar de sökfrågan. Bara 3 %  går vidare i träfflistan. Det är inte bara våra elever som har det som sökstrategi och det är något som gynnar alla fejk- och oseriösa sajter. 

Fejk  och oseriösa sajter

iphone

Vi har också fått en helt ny media som livnär sig på att få många klick för att kunna sälja annonser. Oseriösa media vet att de kan ha en rubrik, bild som de inte behöver står till svars för om de gör ett tillrättaläggande längre ned i artikeln. Ett exempel på hur bilder kan användas oseriöst är hur bilden på flickan som fick kvarsittning för att hon hade ett mobilskal med svenska flaggan spreds i högernationalistiska media. Nyheten publicerad ursprungligen som satir och hade inget verklighetsunderlag.

DN hade nyligen ett reportage från Makedonien om personerna bakom fejknyhetsindustrin Det har blivit mitt jobb att tänka ut vad innevånarna i USA  vill läsa. ”Ett exempel är sajten Donald Trump News. Den 29 oktober i fjol spreds där falska uppgifter om att Sverige skulle ha förbjudit julbelysning på gatorna för att inte förolämpa muslimska flyktingar. I själva verket var det Trafikverket som hade beslutat att dekorationerna inte skulle få hänga i lyktstolpar, av helt andra orsaker. Något förbud mot jullyktor fanns inte.” En kortare artikel som tar upp samma fejksajter och hur det fungerar är Annonspengar från svenska företag går till fejksajterna

internet linda

Faktagranskade källor och sökstrategier

Därför rekommenderade Linda att vi i skolan skall börja med de faktagranskade källor vi har tillgång i Stockholm stad, Nationalencyklopedin, Mediearkivet och Landguiden. Söker eleverna bara på Vasaskeppet får de för många träffar. Men börjar de att söka på Vasaskeppet i NE blir det bara en träff och de får lättare att hitta relevanta sökord för att gå vidare.

Vi måste också hjälpa eleverna med sökstategier. Lära dem tänka på vad som kan vara betydelsebärande ord för att göra en sökning i Googel.

Vi kan också lära ut Boolesk sökstrategi för att få mer relevanta sökträffar, att eleverna kombinerar AND, OR och NOT ( OCH, ELLER, INTE). När eleverna söker i Mediearkivets databas får de fram färre och mer relevanta träffar genom att skriva HEADLINE: framför ordet som söks, exempelvis HEADLINE:Palestina. Tanken är att om ett ord förekommer i rubriken är det troligt att det dominerar artikeln. Men där får vi se upp med tidningarnas rubriksättare som ibland är ute efter klatschiga rubriker som inte speglar innehållet i artikeln. Ett säkrare kort är att skriva INTROS: före ordet, exempelvis INTROS:Palestina. som är det första stycket i artikeln, ingress. Eleverna kan även söka efter information på speciella sidor exempelvis PLACEMENT framför sidan du är ute efter  exempelvis PLACEMENT:ledare och Palestina.

Skolverkets moduler om informationsökning och källkritik

Läs mer om informationssökning i Skolverkets i Lärportal. Skolverket har publicerat modulerna Säker användning och Kritisk användning av nätet på er skola. De båda modulerna är kortare än Läslyftets moduler, endast 4 delar, så de tar inte så mycket tid i anspråk att gå igenom.

filterbubbla

Filterbubblor

Under 2016 blev filterbubbla något som många talade om. Ordet  kom till och med in i Svenska akademins nyordslista. Alla som är aktiva på sociala medier har märkt att facebooks algoritmer tipsar företag om vad vi söker efter och att det bara tar två sekunder från det att vi sökt tills vi har en annons på vår facebook. Men att de dessutom filtrerar bort det som inte överensstämmer med det som inte överensstämmer med våra åsikter och värderingar är inte lika uppenbart.

Under den amerikanska valkampanjen var filterbubblan mycket på tapeten för att förklara hur det kom sig att Donalds Trumps väljare inte påverkades av alla faktafel i Trumps kampanj. Det var också en avorsakerna till att vi i Sverige togs på sängen av valresultatet eftersom de flesta svenskar levde i Hillerys och Obamas bubbla.

Flera journalister har tagit upp filterbubblan i artiklar efter valet. Bland annat Anders Wallner, miljöpartist i krönikan  ”Vem är Sveriges svar på Trump i din filterbubbla? Sverige är inte ett dugg bättre än USA. Även den svenska valrörelsen ska ”väcka känslor” snarare än att fokusera på sakpolitik, statistik och fakta. Infrastruktur för att en extremist ska kunna göra anspråk på statsministerposten finns också här. Vem det blir? Det beror på vilken filterbubbla du befinner dig i.
På facebook och twitter får vi inte upp puffar från alla våra vänner utan framförallt de som vi bekräftat med gilla, hjärta och dela:
”Wow! The entire internet is totally blowing up about this thing I´m really interested in”.

Vad händer om en byter ut vännerna mot opinionsdrivande texter på facebook? Testa filterbubblan, välj en kompis som du aldrig följer. Linda har aktivt valt att trycka ut sin filterbubbla för att få den att innehålla vänner som inte har samma åsikter. Hon har många vänner som spelar över hela världen, i USA både både demokrater och republikaner och därför var Linda en av de få på Medioteket som inte var förvånad över utgången i det amerikanska presidentvalet. Enligt många medieforskare känner Facebook dig bättre än din partner när du tryckt på  300 gillamarkeringar. 

Att bara få tillgång till en världsbild

Författaren Chimamanda Ngozi Adichie höll ett uppmärksammat Ted talks The danger of a single story med att annat perspektiv på filterbubblor, nämligen att växa upp i ett samhälle som svart och bara matas med bilder och text om och av vita.

/Elisabeth Söder för Mediotekets Pedagogiskt café

Bedrägliga bilder

Unesco betonar särskilt skolans roll i arbetet med att stärka medie- och informationskunnigheten; vi skall utbilda mediekunniga demokratiska elever. I det här inlägget får du förslag på moment för att arbeta med bilder och källkritik.

unesco

Bedrägliga bilder

På vår senaste cafekväll pratade Linda Spolén om bilder och källkritik. Bilder är svåra för elever att  analysera och granska. De skall fundera på syfte och källa. På beskärning, val av perspektiv och vara medvetna om olika redskap som kan förvanska bilden som exempelvis Photoshop. Linda tipsade om webbsidan Tineye som du kan använda om du misstänker att bilden är förvanskad. Tineye är en omvänd bildsökmotor. Med den kan du få fram olika modifierade versioner av bilden och hitta den ursrpungliga versionen.

Linda är skolbibliotekskonsulent på Medioteket och håller gärna kurser och information om MIK medie- och informationskunnighet. Just nu satsar skolbibliotekskonsulenterna på processtöd till skolor som vill utveckla denna funktion. Under december kan du hänga med  Skolbiblioteksbloggen som gör  en googlekalender, späckad med konkreta tips på hur du blir en optimal googlare.

d 1

 

Källkritik och bildmanipulation

  • Webbplatsen Stockholmskällan har en sida som för de flesta elever innebär en aha-upplevelse, den vidgar synen på vad som är att betrakta som en källa med exempel från arkiv, film, konst, kartor bland annat. På samma sida finns också ett uppslag om upphovsrätt och vad vi skall tänka på när vi värderar bilder.
  • Kolla källan har samlat allt som behövs för att arbeta med källkritik i skolan, fakta, tips, filmer och artiklar.
  • NE skola har temapaket, Källkritik, ett avsnitt tar upp bildbehandling och i anslutning till det finns det också många övningar att ladda hem i PDF format, exempelvis En bild säger mer än tusen ord.
  • Styrelsen för psykologiskt försvar har bett journalisterna Göran Leth och Torsten Thurén skriva boken Källkritik för internet . Boken finns att ladda ned gratis i PDF format. Förutom en teoridel som diskuterar själva objektivitetsbegreppet och vad som bör utmärka källkritik på nätet finns många kända händelser i historien där författarna visar hur vi manipulerats.
  • Google har samling av manipulerade bilder, inte så mycket om bilder men ett bra inlägg i hur du kan använda sociala medier för attt vara källkritisk.

Upphovsrätt för bilder

Bildmanipulation

  • Google har samling av manipulerade bilder, inte så mycket om bilder men ett bra inlägg i hur du kan använda sociala medier för attt vara källkritisk.
  • Bildanders har gjort en webbplats med tips och ideer, analys och många bilder att ladda ned med konkreta uppgifter att göra med eleverna.

 

Exempel på hur skolan arbetar med bild

  • Lillholmsskolans bildakademi, tips på hur du arbetar med bild och många fina bilder från elevernas verksamhet. I blogginlägget Webbbpublicering ger Sten Canewall från Lillholmsskolan tips för dig som vill arbeta med bilder.  Ugglemamman Åsa K. samlar i Ugglebloggen resurser, webbplatser, program och ideér som är bra att använda i skolan.
  • Mediotekets mediepedagog Elisabet Jonsved erbjuder också kurser och Skapande skola paket för lärare och elever i hur du kan arbeta med reklamfilm, journalistik -källkritik.

 

Följ Pedagogiskt caféfacebook

Elisabeth