Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
MIK

Så här lär du dina elever att söka information och vara källkritiska

Linda Spolen, skolbibliotekskonsulent på Medioteket inledde vår Pedagogiska cafékväll, Sant, falskt eller mittimellan med att slå fast att utvecklingen aldrig gått så fort och aldrig mer kommer att var så långsam. För 100 år sedan behövdes många trådar för att kommunicera och nu är vi själva telefonister och har mer prestanda i vår mobiltelefon än de datorer som Nasa hade i rymdprogrammet under 50-talet.

datalogiskt tänkande

Internet är en självklar del i vårt liv, vi bokar resor, beställer mat och kollar på presumtiva partners på Tinder. Våra barn blir handfallna om de måste skicka ett brev som skall postas.

04f6ae13761c772174e3a7c9edfa8985

Medie och informationskunnighet

I skolan pratar vi om digitala infödingar och menar då ofta att det är den äldre generationen. Vi har en enorm tilltro våra elevers datakompetens. Linda menade att det inte stämmer. Bara för att eleverna är uppfödda med datorer och vana att söka information betyder det inte att de behärskar sökstrategier och källkritik. Unesco har identifierat vad som krävs för att vi skall vara medie- och informationskunniga, ”en viktig förutsättning för att främja rättvis tillgång till information och kunskap och för utvecklandet av fria, oberoende och pluralistiska medier och informationssystem”. Cirklarna går så klart in i varandra.

unesco

Så här söker dina elever

Louise Limberg har i studien  Att söka information för att lära undersökt hur svenska elever söker och bearbetar information. Vi vet att de flesta söker på Google för att hitta information och att de ofta känner sig nöjda med de fem första träffarna. Vi tror mer på den information som våra kompisar delar vilket är allvarligt med tanke på att vi alla befinner oss i Googles filterbubblor. Vi får upp information som Google tänker att vi gillar, som bekräftar oss. För fem år sedan när du sökte i Google var det artiklar som flest andra sajter länkade till som kom högst upp. Likaså artiklar som hade sökordet ofta förekommande i texten. Något som bland annat högerextrema och nationalistiska sidor utnyttjade för att komma högt upp i träfflistan. Nu är det mycket svårare att överlista Googles algoritmer. Det enda vi kan vara säkra på är att Google är kommersiellt företag som gynnar dem som annonserar och ser till de kommer högt upp i träfflistan när du söker.  Två sekunder efter att du sökt efter en produkt, resa och likande kommer det upp en annons i dina sociala medier. Sociala medier är gratis med vi betalar med vår integritet. 

Vi vet att våra elever främst läser rubriken, ingressen och tittar på bilden innan de går vidare i sin sökning. Vi söker med ett eller två sökord. Vi tittar bara på de översta fem träffarna. Hittar de inte vad de söker ändrar de sökfrågan. Bara 3 %  går vidare i träfflistan. Det är inte bara våra elever som har det som sökstrategi och det är något som gynnar alla fejk- och oseriösa sajter. 

Fejk  och oseriösa sajter

iphone

Vi har också fått en helt ny media som livnär sig på att få många klick för att kunna sälja annonser. Oseriösa media vet att de kan ha en rubrik, bild som de inte behöver står till svars för om de gör ett tillrättaläggande längre ned i artikeln. Ett exempel på hur bilder kan användas oseriöst är hur bilden på flickan som fick kvarsittning för att hon hade ett mobilskal med svenska flaggan spreds i högernationalistiska media. Nyheten publicerad ursprungligen som satir och hade inget verklighetsunderlag.

DN hade nyligen ett reportage från Makedonien om personerna bakom fejknyhetsindustrin Det har blivit mitt jobb att tänka ut vad innevånarna i USA  vill läsa. ”Ett exempel är sajten Donald Trump News. Den 29 oktober i fjol spreds där falska uppgifter om att Sverige skulle ha förbjudit julbelysning på gatorna för att inte förolämpa muslimska flyktingar. I själva verket var det Trafikverket som hade beslutat att dekorationerna inte skulle få hänga i lyktstolpar, av helt andra orsaker. Något förbud mot jullyktor fanns inte.” En kortare artikel som tar upp samma fejksajter och hur det fungerar är Annonspengar från svenska företag går till fejksajterna

internet linda

Faktagranskade källor och sökstrategier

Därför rekommenderade Linda att vi i skolan skall börja med de faktagranskade källor vi har tillgång i Stockholm stad, Nationalencyklopedin, Mediearkivet och Landguiden. Söker eleverna bara på Vasaskeppet får de för många träffar. Men börjar de att söka på Vasaskeppet i NE blir det bara en träff och de får lättare att hitta relevanta sökord för att gå vidare.

Vi måste också hjälpa eleverna med sökstategier. Lära dem tänka på vad som kan vara betydelsebärande ord för att göra en sökning i Googel.

Vi kan också lära ut Boolesk sökstrategi för att få mer relevanta sökträffar, att eleverna kombinerar AND, OR och NOT ( OCH, ELLER, INTE). När eleverna söker i Mediearkivets databas får de fram färre och mer relevanta träffar genom att skriva HEADLINE: framför ordet som söks, exempelvis HEADLINE:Palestina. Tanken är att om ett ord förekommer i rubriken är det troligt att det dominerar artikeln. Men där får vi se upp med tidningarnas rubriksättare som ibland är ute efter klatschiga rubriker som inte speglar innehållet i artikeln. Ett säkrare kort är att skriva INTROS: före ordet, exempelvis INTROS:Palestina. som är det första stycket i artikeln, ingress. Eleverna kan även söka efter information på speciella sidor exempelvis PLACEMENT framför sidan du är ute efter  exempelvis PLACEMENT:ledare och Palestina.

Skolverkets moduler om informationsökning och källkritik

Läs mer om informationssökning i Skolverkets i Lärportal. Skolverket har publicerat modulerna Säker användning och Kritisk användning av nätet på er skola. De båda modulerna är kortare än Läslyftets moduler, endast 4 delar, så de tar inte så mycket tid i anspråk att gå igenom.

filterbubbla

Filterbubblor

Under 2016 blev filterbubbla något som många talade om. Ordet  kom till och med in i Svenska akademins nyordslista. Alla som är aktiva på sociala medier har märkt att facebooks algoritmer tipsar företag om vad vi söker efter och att det bara tar två sekunder från det att vi sökt tills vi har en annons på vår facebook. Men att de dessutom filtrerar bort det som inte överensstämmer med det som inte överensstämmer med våra åsikter och värderingar är inte lika uppenbart.

Under den amerikanska valkampanjen var filterbubblan mycket på tapeten för att förklara hur det kom sig att Donalds Trumps väljare inte påverkades av alla faktafel i Trumps kampanj. Det var också en avorsakerna till att vi i Sverige togs på sängen av valresultatet eftersom de flesta svenskar levde i Hillerys och Obamas bubbla.

Flera journalister har tagit upp filterbubblan i artiklar efter valet. Bland annat Anders Wallner, miljöpartist i krönikan  ”Vem är Sveriges svar på Trump i din filterbubbla? Sverige är inte ett dugg bättre än USA. Även den svenska valrörelsen ska ”väcka känslor” snarare än att fokusera på sakpolitik, statistik och fakta. Infrastruktur för att en extremist ska kunna göra anspråk på statsministerposten finns också här. Vem det blir? Det beror på vilken filterbubbla du befinner dig i.
På facebook och twitter får vi inte upp puffar från alla våra vänner utan framförallt de som vi bekräftat med gilla, hjärta och dela:
”Wow! The entire internet is totally blowing up about this thing I´m really interested in”.

Vad händer om en byter ut vännerna mot opinionsdrivande texter på facebook? Testa filterbubblan, välj en kompis som du aldrig följer. Linda har aktivt valt att trycka ut sin filterbubbla för att få den att innehålla vänner som inte har samma åsikter. Hon har många vänner som spelar över hela världen, i USA både både demokrater och republikaner och därför var Linda en av de få på Medioteket som inte var förvånad över utgången i det amerikanska presidentvalet. Enligt många medieforskare känner Facebook dig bättre än din partner när du tryckt på  300 gillamarkeringar. 

Att bara få tillgång till en världsbild

Författaren Chimamanda Ngozi Adichie höll ett uppmärksammat Ted talks The danger of a single story med att annat perspektiv på filterbubblor, nämligen att växa upp i ett samhälle som svart och bara matas med bilder och text om och av vita.

/Elisabeth Söder för Mediotekets Pedagogiskt café

Stockholm, din och farmors och farmors stad

Vi fortsätter med favorittips från vårt senaste Pedagogiska café med MIK-tema. Sist ut var författaren och arkeologen Jonathan Lindström och  Frida Starck Lindfors  redaktör på Stockholmskällan. Stockholmskällan är väl bekant? Stadens kulturarv på webben. Här hittar du Stockholms och stockholmarnas historia i ord, bild och ljud.

Under cafékvällen presenterade Jonathan Lindstöm sin bok Stockholm din och farmors farmors stad. En bok som finns tillgänglig som PDF på Stockholmskällan och som delades ut i klassuppsättning till alla Stockholms skolor när Stockholms kommun firade 150 år. Det mesta av materialet i Jonathans bok har han funnit i Stockholmskällan.

 

aped2

Idag är Slussen ett hett område för stadsplanerare, arkiteketer, politiker och alla vi Stockholmare som passerar den. Hur skall det framtida Slussen se ut? För lite  mer än 100 år sedan såg Slussen ut så här. Mycket trafik redan då men helt andra fordon.  På sidan finns SF journalfilmer från 1913. Uppslaget med Slussen kommer från Jonathans bok .

sluss2

 

Frida visade på möjligheten att jämföra kartor från 1600-talet fram tills idag – på detaljnivå. Uppslaget med Lindhagenplanen, ”Vi river för att få luft”  kommer från Lindströms bok. Kartan/detaljplanen kommer så klart från Stockholmskällan.

karta

stock1

 

Frida visade också att det finns länkar mellan materialen som det här exemplet, Hässelby strandbad .

hässelby

 

Både Jonathan och Frida pratade om  tjuvligan med den tatuerade pojken och ligaledarens morsa. På den tiden var tatueringar mer stigmatiserade. Kanske en spännade ingång för dagens elever?

tatueri8ng

Stockholmskällan och Jonathans Lindströms bok är ett fantastiskt redskap för att levandegöra Stockholm av idag, framtid och dåtid. Det finns material för alla ämnen och årskurser.

stock4

Följ Pedagogiskt café på facebook så missar du inte nästa cafekväll eller andra uppdateringar.

/Elisabeth

Bedrägliga bilder

Unesco betonar särskilt skolans roll i arbetet med att stärka medie- och informationskunnigheten; vi skall utbilda mediekunniga demokratiska elever. I det här inlägget får du förslag på moment för att arbeta med bilder och källkritik.

unesco

Bedrägliga bilder

På vår senaste cafekväll pratade Linda Spolén om bilder och källkritik. Bilder är svåra för elever att  analysera och granska. De skall fundera på syfte och källa. På beskärning, val av perspektiv och vara medvetna om olika redskap som kan förvanska bilden som exempelvis Photoshop. Linda tipsade om webbsidan Tineye som du kan använda om du misstänker att bilden är förvanskad. Tineye är en omvänd bildsökmotor. Med den kan du få fram olika modifierade versioner av bilden och hitta den ursrpungliga versionen.

Linda är skolbibliotekskonsulent på Medioteket och håller gärna kurser och information om MIK medie- och informationskunnighet. Just nu satsar skolbibliotekskonsulenterna på processtöd till skolor som vill utveckla denna funktion. Under december kan du hänga med  Skolbiblioteksbloggen som gör  en googlekalender, späckad med konkreta tips på hur du blir en optimal googlare.

d 1

 

Källkritik och bildmanipulation

  • Webbplatsen Stockholmskällan har en sida som för de flesta elever innebär en aha-upplevelse, den vidgar synen på vad som är att betrakta som en källa med exempel från arkiv, film, konst, kartor bland annat. På samma sida finns också ett uppslag om upphovsrätt och vad vi skall tänka på när vi värderar bilder.
  • Kolla källan har samlat allt som behövs för att arbeta med källkritik i skolan, fakta, tips, filmer och artiklar.
  • NE skola har temapaket, Källkritik, ett avsnitt tar upp bildbehandling och i anslutning till det finns det också många övningar att ladda hem i PDF format, exempelvis En bild säger mer än tusen ord.
  • Styrelsen för psykologiskt försvar har bett journalisterna Göran Leth och Torsten Thurén skriva boken Källkritik för internet . Boken finns att ladda ned gratis i PDF format. Förutom en teoridel som diskuterar själva objektivitetsbegreppet och vad som bör utmärka källkritik på nätet finns många kända händelser i historien där författarna visar hur vi manipulerats.
  • Google har samling av manipulerade bilder, inte så mycket om bilder men ett bra inlägg i hur du kan använda sociala medier för attt vara källkritisk.

Upphovsrätt för bilder

Bildmanipulation

  • Google har samling av manipulerade bilder, inte så mycket om bilder men ett bra inlägg i hur du kan använda sociala medier för attt vara källkritisk.
  • Bildanders har gjort en webbplats med tips och ideer, analys och många bilder att ladda ned med konkreta uppgifter att göra med eleverna.

 

Exempel på hur skolan arbetar med bild

  • Lillholmsskolans bildakademi, tips på hur du arbetar med bild och många fina bilder från elevernas verksamhet. I blogginlägget Webbbpublicering ger Sten Canewall från Lillholmsskolan tips för dig som vill arbeta med bilder.  Ugglemamman Åsa K. samlar i Ugglebloggen resurser, webbplatser, program och ideér som är bra att använda i skolan.
  • Mediotekets mediepedagog Elisabet Jonsved erbjuder också kurser och Skapande skola paket för lärare och elever i hur du kan arbeta med reklamfilm, journalistik -källkritik.

 

Följ Pedagogiskt caféfacebook

Elisabeth

Medie- och informationskunnighet

mik2

Visst vill du också ha en medpedagog?

På Adolf Fredriks musikklasser finns skolbibliotekarien Sofia Malmberg. Sofia har också instiftat en ny titel, medpedagog.  I alla ämnen står det att elever skall lära sig hantera och värdera källor . Sofia går  in och kompletterar lärarnas arbete med medie- och informationskunnighet, MIK.  Sofia menar att hon som skolbibliotekarie har ett guldläge, alla lärare  hinner inte att prata med alla ämneskollegor, men Sofia  går runt i alla arbetslag, hör vad lärarna pratar om, kopplar till LGR11 och lägger fram ämnesövergripande projekt. Som skolbibliotekarie kan men vara ingångsättare och skapa kopplingar mellan ämnen och lärare.

 

adolf 1

Progressionstrappa för vad och när eleverna skall bli kompetenta inom MIK.

I 4:an biblioteksinformation
I fyran är eleverna fortfarande lekfulla så biblioteksinformationen är förklädd i Biblioteksmysteriet. Sofia ber eleverna om hjälp att hitta alla böcker som försvinner från biblioteket. Eleverna blir utbildade till biblioteksagenter och får göra en brottsplatskarta över bokmysteriet. De söker ledtrådar i biblioteket och så småningom hittar de boken och  tjuven som är en lärare förklädd till tjuv. Hur en en lärare förklädd till tjuv ser ut vore  roligt att veta men det är en hemlighet som enbart brottsplatsundersökarna känner till.

I femman , söka, värdera och sammanställa
Eleverna blir bekanta med sökvertyg som Googel och Stockholms stads centralt inköpta databaser, NE, Landguiden  och Mediearkivet. Frågor de skall ställa är: kan jag lita på det, syfte och upphovsrätt.

reklam

I sexan: källkritik och förhållningssätt till reklam
Värdera konsumentinformation och reklam. Analysera reklambilder, hur de använder färger, text. Är det en viss typ av människor som är med, några som inte är med? Hur ser en fransk, indisk reklamfilm ut? I bilden får de göra en reklamfilm för en vara som inte finns, tape utan klister, nyckel som går till alla lås. Eleverna får också en riktad målgrupp som de skall fundera på hur de skall nå med annonsen.

I sjuan: mediekunskap och  källresonemang
Kan en källa vara relevant i vissa sammanhnag. Partisk? På uppdrag av vem? Vad är det för skillnad på artiklar på debatt, ledare? Här är det bra att använda sig av Mediearkivet, där det går lätt att ta fram olika sidor ( ledare, debatt etc.)

Tips för att söka i Mediearkivet
Skriv HEADLINE: framför ordet som söks, exempelvis HEADLINE:Palestina
Är du ute efter att få en relevant träff är det bra på att sätta INTROS: före ordet, exempelvis INTROS:MIljöpartiet
Vill du visa hur en nyhet kan tas upp olika beroende på var i tidningen den är placerad? Sätt PLACEMENT framför sidan du är ute efter  exempelvis PLACEMENT:ledare, PLACEMENT:insändare.
Söker du efter en person som både är mycket omskriven och skriver själv minskar antalet träffar  om du  skriver BYLINE framför namnet,  BYLINE: ”Astrid Lindgren”* då får du bara fram artiklar som Astrid skrivit.

I åttan: sökstrategier
Lär sig sökstrategier, hur skall jag formulera min sökfråga? Googel tänker inte. Kan ett ord betyda olika i olika sammanhnag? Är det någon skillnad i hur jag frågar  i Google, NE, Mediearkivet? Hur skriver men en källa? Resonera , varför har jag valt den här källan. Varför är den trovärdig?

I nian: projektet, Gå din väg
Gå din väg är ett projekt för att underlätta eleverna gymnasieval. Syftet är att förbereda eleverna för det viktigaste valet i livet som eleverna uppfattar det.
Gymnasiekatalogen som alla elever får i brevlådan uppfattar många som information, de tänker inte att det är marknadsföring. Skolbiblioteket arbetar här tillsammans med syo och granskar hur skolorna beskriver sin verksamhet. Eleverna blir medvetna om att de är en viktig kund med sin skolpeng.  Vad använder skolan för argument, vad står inte att läsa om skolan? Vad betyder ”Vi bjuder på gymkort” ni får lunchkuponger? Om de bjuder på detta vad tar de bort? Nämner de något om skolhälsa, skolbibliotek? Har man ett skolbibliotek av klass så nämner de säkert detta eftersom det är ett säljargument. adolf 8

 

Pedagogiska café i november handlade om medie- och informationskunnighet, våra inbjudan talare var , skolbibliotekarien Sofia Malmberg, Skolbibliotekskonsulten Linda Spolen, redaktören för Stockholmskällan, Frida Stack Lindfors, arkelogen och författaren Jonathan Lindström och chefen för Medioteket Gunilla Wigert. Vi börjar med presentera  Sofias presentation. Fortsättning följer.

 

Pedagogiskt cafe_blogg

 

 

 

Följ oss på Pedagogiskt café facebook så missar du inte nästa café i februari med betyg- och bedömningstema

Elisabeth

Pedagogiskt Café November

Medie- och informationskunnighet i den digitala eran

Kan barn och elever verkligen allt om datorer och internet? Behövs vi vuxna med vårt omdöme och våra erfarenheter fortfarande?
Och hur gör du för att hitta och värdera information smartare? Välkommen till vår extra festliga säsongsavslutning!

Jonathan Lindström

Hur det gick till när heliga Birgitta fick en slaskhink över sig. Hör om Sveriges första barnbok, tatuerade tjuvpojkar, potatiskravaller och korkade nazister. Och om demokratins framväxt! Jonathan Lindström ­­−arkeolog, författare och illustratör−presenterar sina böcker, Stockholm från början och Stockholm – din och farmfors farmors stad.  Finns i klassuppsättningar på skolan och som PDF att ladda ned fritt.

Stockholmskällan

Hur forskar du och eleverna vidare när ni läst Jonathans böcker? Frida och Samuel visar hur du hittar till primärkällorna på nätet.

Medie- och informationskunnighet

Medie- och informationskunnighet, informationskompetens, digital literacy – kärt barn har många namn. Sofia Malmberg från Adolf Fredriks musikklasser berättar om inspirerande projekt med utgångspunkt i skolbiblioteket och MIK. Linda Spolén och Elin Hirschfeldt från Medioteket pratar om Googlesökningar och bedrägliga bilder…

Nya SLI

Allt samlat i en plattform. Film, databaser och andra resurser. Vår medieguru Robert Broman visar hur du navigerar, filtrerar och anpassar SLI  för just dina behov.

Anmäl Dig här direkt…

/Andreas Meschke

Sprid gärna vår inbjudan till intresserade kollegor