Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
Statens medieråd

Bilden som informationskälla

På vårt Pedagogiska cafe Sant, falskt eller mitt i mellan? visade Mediepedagogerna Elisabet Jonsved och mediepedagogen Elin Jönsson hur lätt det är att ljuga och vilseleda med bilder. Elisabet och Elin presenterade under kvällen materialet Bilder och propaganda som de tagit fram för Statens medieråd

resa genom tiden

Texterna i våra medieflöden ersätts alltmer av bilder

Bilden med löpsedlar från Göteborgsposten är från 1862 fram till nutid. Det är 25 år mellan varje bild. Svarta streck och kryss betyder att det varit en bild där.

En bild säger mer än tusen ord

Bilder är kraftfulla bärare av budskap. Att bilden är ett starkt påtryckningsmedel vet vi. När bilden på 9 åriga Kim Phuc publicerades i media 1972 svängde opinionen kraftigt för att USA skulle lämna Vietnam. Närmare i tid har vi bilden som vi alla har på näthinnan, bilden på treåriga Aylan Kurdis döda kropp på badstranden i turkiska semesterorten Bodrum, på flykt från kriget i Syrien.

napalmEtt fotografi från Sverige som fick stor uppmärksamhet i internationella media var Isabella Lövins bild när hon undertecknade ett förslag till ny klimatlag omgiven av enbart kvinnor som ett svar på Donald Trumps bild när han inskränkte kvinnors aborträtt omgiven av män. Hade Isabella Lövin skrivit ett debattinlägg om detta hade det säkert inte fått samma spridning som bilden fick. Det fick ju också Donald Trump att svara med en bild omgiven av kvinnliga makthavare. Bilderna är från Expressen. 


trumo mänkvinnlig ministerTrump

Bilden som propaganda

Bilders budskap kan bli farliga när extremister använder dem för att värva sympatisörer. Bilder är effektiva bärare av budskap. I många fall kan de spela direkt på våra känslor, vilket kan göra oss mindre kritiska till det budskap som förmedlas. För att få god motståndskraft mot antidemokratisk propaganda behöver vi bli duktiga på att förstå hur propagandabilder och propagandafilmer är uppbyggda. Genom att börja reflektera aktivt över detta, och sätta ord på det vi ser, blir vi skickligare på att upptäcka hur det bakom en bild eller film kan dölja sig ett ideologiskt budskap som vi kanske inte uppfattade från början.

IS är duktiga både på att skanna av sin målgrupp och leverera vad de tycker om se. Under kvällen fick vi se en värvningsfilm av IS,  KHILAFAH klart inspirerade av filmer som Mad Max och som det verkar med samma avancerade teknik. Långt ifrån de suddiga svartvita filmer med kidnappade västerlänningar vi ser på nyheterna. För ungdomar som upplever sig vara i ett utanförskap i väst är det lätt att föreställa sig lockelsen av att få vara en del i IS efter att ha sett filmen som IS sprider i sociala media.

call of duty

Politisk propaganda

Inför Storbritanniens omröstning till Brexit var det här en av de affischer som användes för att tydliggöra vad ett fortsatt medlemskap i EU skulle innebära. Tidigare hade vi valaffischer och megafon i demonstrationståget för att sprida vårt budskap. Nu går det snabbt och enkelt att via sociala media att sprida sin röst. Åsikter som vi sedan sprider vidare i vår filterbubbla. Vi delar, vi gillar och blir en del i propagandaspelet. Enligt nyligen publicerade undersökningar om svenska ungdomars medievanor så läser de mer nyheter är för några år sedan. Men det är inte nyheter från traditionella media utan länkade nyhetsartiklar som spridits av vänner via sociala medier. Genom undersökningar vet vi också att de nyheter vi får från vänner anses ha högre trovärdighet. I vårt förra blogginlägg
Så här lär du dina elever att söka information och vara källkritiska berättade Linda Spolen om filterbubblor och faran med att enbart få information från våra närmsta vänner. 

breaking point

Fotomontage är en vanlig metod för att skapa avstånd till politikerna och vi och dom känsla. Vi ser paret Busch i förgrunden, de tittar uppåt, i bakgrunden ser vi en krigshärjad stad, rökmoln. Håller paret Busch i en selfiepinne och skrattar åt förödelsen?  

bush

Medierådets film

Statens Medieråd har låtit göra en en film om att tvättbjörnen är på väg att invadera Sverige. Låt eleverna analysera filmen och se om de är redo för det nya medielandskapet?  Hur är den upplagd dramaturgiskt, Vad kan vara bortklippt, Vad saknas? Vilka experter uttalar sig, är det relevant expertis?  Vilka känslor spelar de på?  

I metodmaterialet Propaganda och bilders makt som du kan jobba med i klassrummet finns lärarhandledning och elevhäfte Bild är ett språk och Konsten att övertyga. Modulerna fungerar bäst som en helhet men kan även användas separat. Vi rekommenderar materialet varmt, det finns många bilder och förslag på övningar. Detta blogginlägg ger bara en glimt från Pedagogiskt cafekvällen och det material som finns på Medierådet.

Bildcollage

Carola Rehn-Lindberg visade ett enkelt sätt att göra bildcollage med gratisappen Pic Kid. En enkel app utan reklam som barn från förskolans äldre årskurser kan använda. Carola använde appen för att stimulera elever att arbeta med text och bild. De hämtade tillåtna bilder från Nasa inför ett arbete med rymden och så satte barnen in sig själva i astronauternas rymddräkter. Carolas skola låter inte barnen själva leta efter bilder. De vill vara säkra på att de inte använder bilder som de inte har upphovsrätt till. Fria bilder hittar du exempelsvis på Pixabay och Stockholmskällan

 

IMG_0087 (2)

IMG_0962 (2)

FullSizeRender (11)

.

 

FullSizeRender (12)

P1020766

Inlägg från Sant, falskt eller mittimellan. På bilden syns Peter presentera kvällen och bilden med några av våra våra deltagare från cafekvällen gjorde Carola med Pic collage för att visa vad snabbt och enkelt det är att använda appen. Elisabeth Söder för Pedagogiskt cafegruppen

Sant, falskt eller mittemellan?

Har du någonsin åkt på en nit på internet? Delat något du trodde var sant som sedan visade sig vara en bluff? Det har vi nog alla gjort någon gång. Det är inte alltid så lätt att bedöma texters trovärdighet och källa. Dessutom kommunicerar vi ju mer och mer med bilder- hur är man källkritisk då?

På Mediotekets Pedagogiska café den 15 februari ger mediepedagogerna Elisabet Jonsved, Elin Jönsson och skolbibliotekarien och IT-pedagogen Linda Spolen   konkreta lektionstips på hur du kan prata filterbubblor, bildspråklig propaganda och annat viktigt i informationsdjungeln med dina elever.

https://stockholmskallan.stockholm.se/post/24836 Jonathan Lindström bok Stockholm från början

Visuell läsning, bildanalys

jonsved

 

Mediepedagogerna Elisabet Jonsved och mediepedagogen Elin Jönsson visar hur en kan vinkla och ljuga med bilder. De två husen på bilden är samma hus. Men genom kameravinkel, vad som syns i bild, vilka färgtoner bilderna har, vilka texter Elisabeth lagt till och vilka typsnitt texterna har signalerar bilderna olika saker. Elisabet och mediepedagogen Elin Jönsson presenterar under kvällen ett material om Bilder och propaganda de tagit fram åt Statens medieråd. Bild och propaganda finns fritt nedladdningsbara som lärarhandledningar och elevhäften

Filterbubblor, sökbubblor

Under 2016 blev filterbubbla något som många talade om. Ordet  kom till och med in i Svenska akademins nyordslista. Alla som är aktiva på sociala medier har väl märkt att facebooks algoritmer tipsar företag om vad vi söker efter. Men att de dessutom filtrerar bort det som inte överensstämmer med det som inte överensstämmer med våra åsikter och värderingar är inte lika uppenbart.

Under den amerikanska valkampanjen var filterbubblan mycket på tapeten för att förklara hur det kom sig att Donalds Trumps väljare inte påverkades av alla faktafel i Trumps kampanj. Det var också en av orsakerna till att vi i Sverige togs på sängen av valresultatet eftersom de flesta svenskar levde i Hillerys och Obamas bubbla. Linda Spolen, it-pedagog och skolbibliotekarie från Medioteket berättar mer om filterbubblor och vikten av att göra medvetna val när du söker information. 

Flera journalister har tagit upp filterbubblan i artiklar efter valet. Bland annat Anders Wallner, miljöpartist i krönikan  ”Vem är Sveriges svar på Trump i din filterbubbla? Sverige är inte ett dugg bättre än USA. Även den svenska valrörelsen ska ”väcka känslor” snarare än att fokusera på sakpolitik, statistik och fakta. Infrastruktur för att en extremist ska kunna göra anspråk på statsministerposten finns också här. Vem det blir? Det beror på vilken filterbubbla du befinner dig.”

Riktigt sant

borsholm Medvetet falsk webbsida, från webbplatsen Riktigt sant

Årstaskolan har gjort en bra webbplats, Riktigt sant . På sidan finns trovärdiga sidor med påhittat innehåll som eleverna själva skapat och genom det också lärt sig att vara källkritiska. Skärmbilden med Borsholm är ett av de exempel som finns på sidan. På webbplatsen finns också olika uppdrag som eleverna fått inför webbpubliceringen. Uppdrag som du lätt kan låta dina elever göra även om du inte tänker låta dem göra falska webbsidor. Projektet drivs av Josef Sahlin, lärare och skolbibliotekarie på Årstaskolan i Stockholm. Här kan du lyssna på en pod om webbplatsen Riktigt sant.

En systerstad till Borsholm är Åsneryd som fick stadsrättigheter 2003. Sidan besöks varje år av cirka 7000 elever.

Bildbank och digital publicering

bildsten

Sten Canewall, lärare i bild på Lillholmsskolan har en i mitt tycke heltäckande webbsida om bilder, Bildakademin. Bilden ovan med en kinesisk student som stoppar tanks har jag hämtat därifrån under rubriken Fotografier som förändrade världen   På sidan finns elevarbeten, uppgifter och information om hur bildpublicering. Sten har haft fler uppmärksammade utställningar med elevarbeten där eleverna manipulerat bilder, bland annat utställningen Kliv in i konsten på Nationalmuseet där eleverna fått välja en favorittavla och gått in i bilden.

canew http://lillholmsbild.weebly.com/pressmaterial-kliv-in-i-konsten.html

Utbildning i källkritik

  • Skolverkets lärportal tar upp informationssökning på nätet, sökkritik och algoritmers betydelse, källkritik på nätet och källkritik i nya publiceringsformer.
  • Statens medieråds sida MIK för mig med lektionsuppslag och färdiga övningar : vinklade budskap, anonymitet, kränkningar och civilkurage på nätet.
  • Statens medieråds sida Propaganda och bilders makt där för övrigt vår mediepedagog Elisabet Jonsved medverkar.
  • Myndigheten för samhällsskydd och beredskap tar på sidan källkritik upp viktiga aspekter att tänka på i samhällskunskap.
  • Teskedsordens lärarguide Nätets mörka sidor, kostnadsfritt lärarmaterial om källkritik och rasism. I guiden finns också övningar

Google och makten över informationen


Film från Malmö stadsbibliotek,  Gunilla Fors. Det är gratis att söka i Google men vi betalar genom att de får tillgång till vårt sökmönster. Gunilla berättar om annonslänkar och hur Google bedömer webbsidors relevans och varför vissa kommer högst upp i sökresultatet. Sökalgoritmen tar hänsyn till över 200 faktorer  som bestämmer placeringen. En viktig affärshemlighet.
Sökningarna blir därför anpassad efter vem som söker. Det kan du lätt själv undersöka genom att se vilka sökresultat du får upp när du söker på en dator du inte sökt på tidigare och jämföra resultaten.    


Förstå kunskapskraven om källkritik

Film av UR, ”Resonera om källans trovärdighet och relevans i svenska”

När var och hur?

Målgrupp: alla intresserade i Stockholms kommunala skolor
Datum: 15 februari klockan 17-20.00Plats : Medioteket, Trekantsvägen 3 Liljeholmen
Pris: kostnadsfritt. Anmälan är bindande, Meddela oss vid förhinder
Här anmäler du dig:

Varmt välkomna!
Elisabeth Söder för Pedagogiskt cafe gruppen

Pedagogiskt café i sociala medier

Följ oss gärna på facebook så missar du inga träffar. Där tipsar vi också om blogginlägg i anslutning till Pedagogiskt café