Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
Tekniska museet

Vill du få fler flickor att bli intresserade av teknik?

Numera är det många tjejer som går tekniska utbildningar. Men vad arbetar de med när de är klara? Ja, inte som konstruktörer och uppfinnare. Kvinnor från KTH blir framförallt projektledare. 6% av alla patent är inlämnade av tjejer, en siffra som har varit relativt konstant de senaste 20 åren. Vad de tjejer som blir konstruktörer och söker patent uppfinner får du en bild av från Tekniska museets utställningskatalog Kvinnors uppfinningar

P1020948

En av våra gäster på Pedagogiskt café med makertema den 13 september är Harriet Aurell. Harriet skall prata om könsneutral teknik och hålla i en workshop som du sedan kan göra i klassrummet. För att upplägget skall vara genusneutralt är det enligt Harriet viktigt att:

  • Flickorna ska vara i fokus, teknik som passar flickor passar oftast även pojkar medan motsatsen sällan gäller
  • Framför allt rörliga saker konstrueras eftersom flickor sällan får lära sig mekanik
  • Inga tävlingar på grund av att pojkar har i regel försprång i tekniktävlingar

Orsaker till snedfördelning?

Vilka leksaker väljer vi till våra barn? Leksaksaffärernas montrar försöker vägleda oss att köpa lego till flickor som är inriktade på det social samspelet medan pojkarnas lego handlar om att bygga och konstruera. Flickornas lego är ofta hela figurer, killarnas lego är bitar som skall monteras för att bli en figur.

IMG_1664

Många flickor har svag tilltro till sin tekniska förmåga. Kan vi i leken föra in teknik och uppmuntra dem att konstruera saker som hörs, syns och rör sig så kanske omgivningens bekräftelse bidrar till att vi får fler kvinnliga konstruktörer och uppfinnare?

Har man som liten lekt exempelvis med kugghjul och sett hur ett litet kugghjul snurrar i ett större så är det inte så svårt att senare förstå hur utväxling fungerar. Har man inte med sig dessa bilder blir förståelsen svårare.

sddefault

Viktigt med mental presentation

Orsaken till att tjejer väljer att bort konstruktion menar Harriet är på grund av att de inte har någon mental presentation av de begrepp de möter i utbildningen. Hur ofta har de varit med och trimmat en motor och liknande? De måste memorera utan att ha praktisk erfarenhet. Räcker det med en bild för att få en mental presentation? Hur mycket bättre blir det med 3D? Tänk vilken skillnad det är att ha hållit och känt på objektet.

YTo2OntzOjI6ImlkIjtpOjEwMTczNjQ7czoxOiJ3IjtpOjU3NTtzOjE6ImgiO2k6MzgxO3M6MToiYyI7aTowO3M6MToicyI7aTowO3M6MToiayI7czo0MDoiZWUxMzE2ZWY0MDg5N2YzODZjNWYxNzIx

Tekniska utbildningar utformas fortfarande av män utifrån deras mentala presentationer, vad som är viktigt, roligt och har status. Studenter, kanske framförallt kvinnor som går på utbildningarna lär sig innantill utan att ha något att koppla till något de varit med om tidigare.

Vad krävs för att skolan skall bli könsneutral?

För att förskola och grundskola skall få fler tjejer att intressera sig för mekanik och konstruktion krävs att uppgiften är satt i ett sammanhang och att det finns utrymme för kreativt skapande menar Harriet. All kognitionsforskning visar att den viktigaste ingången till förståelse utgår från våra sinnen. En kurs som börjar med att förklara begrepp istället för att starta i andra änden tappar många deltagare. Vi har en tradition av att ord är finare än verkligheten och akademiska kunskaper värderas högre än praktiska kunskaper vilket gör att vi går miste om mycket osynlig kunskap.

IMG_1663

Mekaniska lösningar att börja med

Allt Harriet bygger är för att demonstrera mekaniska lösningar som: 

  • Rörelse, går att skapa på många sätt: Kugghjul,  hävstång, kammar med tryck, kan få saker att röra sig uppåt och nedåt, ex. strömbytare eller excentrisk placering, när man sätter fast något utanför centrum, bra för alla ting som du vill få att röra sig. Bilden är från Färgfabrikens utställning med Heri Dono.

3_dono_web

En utställning av Meri Dono på Färgfabriken byggde helt på den enkla principen, excentrisk placering och det är enkelt att se att Harriet inspirerats av Meri Donos figurer och rörelser.

P1020932

P1020951Petsons frustrationsmaskin är gjord för att visa hur en kan föra över kraft. Frustration eftersom man måste veva många varv . Men som tröst då och då har Harriet så finurligt rodnat att det trillar ned karameller.

13-1024x576

    • Ljus, det är bra att kunna parallell och seriekoppla. Veta vad det finns för komponenter för att få fram effekter, kunna tolka ett kretsschema.

  • Elektronik är svårt eftersom vi inte ser elektriciteten röra sig genom kretsen, vi ser bara effekten. I skolan är det bra att veta att det inte är farligt att laborera med elektricitet så länge det är batteriström. Många tänker att all el är farlig och måste överlämnas åt elektriker. Men så klart var försiktig så att det inte blir kortslutning då blir batterierna varma och i värsta fall eldsvåda. Detta gäller främst 9 voltsbatterier. Hur undvika kortslutning? Viktigt att hålla isär plus och minus. Det måste alltid finnas något som drar ström i kretsen, en belastning – motor, lysdiod etc. annars rör sig elektronerna för snabbt.

2013-11-11-20_11_15 elektronik

Harriet Aurells workshop på Pedagogiskt café

Till kvällen behöver vi trasiga leksaker, lätta ting och skräp eftersom vi skall bygga objekt som låter, rör sig och lyser.
Anmäl dig här

Några bilder som ger en förförståelse av workshopsdelen. Det du donerar blir objekt som deltagarna får ta med hem. Som tack kan vi erbjuda bilder på hur det du donerar får en ny skepnad.   

Kanske en gåmaskin?

P1020901

Eller en städrobot?

P1020895

vibrationsrobotar3

Så här arbetar MakerSheroes

IMG_5370-825x510

Harriet är engagerad i MakerSheroes ett projekt i teknik för kvinnor som skall lära ut detta till barn i socialt segregerade områden. Fokus ligger på innovation och att skapa praktisk erfarenhet av att arbeta med tekniska lösningar samt förståelse för dessa. Kvinnor och tjejer som kommer till Harriet verkstad får göra ting som väcker uppmärksamhet, det skall låta, lysa och röra sig. Då får tjejerna uppmärksamhet när de visar vad det gjort. Många av tjejerna tycker också om att lägga tid på det estetiska och därför är det viktigt att det finns pynt för att pryda tekniken.

Vad är makerkultur?

Ett ord som genomsyrar kvällens föredrag och workshops är maker. Så här skriver Carl Heath om fenomenet ” I makerkulturen är skapandet, uppfinnandet, fixandet, lagandet och experimenterandet av såväl fysiska som digitala saker ett centralt fokus. I makerörelsen finner man de som engagerar sig i skapande med allt ifrån robotik, elektronik, 3D-printing, programmering till hantverk med material som exempelvis trä, textil, plast eller lera.”

Carl Heath och Anders Thoresson gästar nästa Pedagogiska café den 11 oktober.  Då får vi lyssna på liveinspelning av podden Digitalsamtal. Kanske blir det tårta eftersom de samtidigt firar 100 avsnitt av podden.

Varmt välkomna!

Elisabeth Söder för Pedagogiskt cafégruppen

Hur får vi elever att bli intresserade av teknik och programmering?

Vi har förslag på hur du kan öka intresset med hjälp av roliga och utmanande uppgifter i klassrummet. På vår cafékväll den 13 september varvas korta föredrag med workshops.

vibrationsrobotar3

Program

  • För att få fler tjejer att intressera sig för mekanik och konstruktion krävs att uppgiften är satt i ett sammanhang och att det finns utrymme för kreativt skapande. Det menar en av kvällens inbjudna gäster, Harriet Aurell från MakerSheroes. Du får konstruera objekt som låter, lyser och rör sig och bäst av allt, du får ta med dem hem. I filmen berättar Harriet mer om MakerSheroes:

Vad kan du göra med Micro Bits? Gruppen Lärande med digitala verktyg på Medioteket håller i en workshop där du får konstruera en utmaning, kommer ni ihåg det klassiska trådspelet?

trådsepl

Alfred Grimlund från Tekniska museet berättar om museets Makertour. En buss som kan komma till din skola fylld med skapande aktiviteter kopplat till ellära , enkel programmering och problemlösning i makerrörelsens anda.

SAMSUNG CSC


Målgrupp
: Alla intresserade i Stockholms kommunala förskolor och skolor
Datum: 13 september klockan 17.00–20.00. Mat och dryck och spännande samtal i pausen.
Plats: Medioteket, Trekantsvägen 3, Liljeholmen
Pris: Kostnadsfritt. Anmälan är bindande. Meddela oss vid förhinder!​
Anmälan

Vad är makerkultur?

Ett ord som genomsyrar kvällens alla föredrag och workshops. Så här skriver Carl Heath om fenomenet ” I makerkulturen är skapandet, uppfinnandet, fixandet, lagandet och experimenterandet av såväl fysiska som digitala saker ett centralt fokus. I makerörelsen finner man de som engagerar sig i skapande med allt ifrån robotik, elektronik, 3D-printing, programmering till hantverk med material som exempelvis trä, textil, plast eller lera.”

Carl Heath och Anders Thoresson gästar nästa Pedagogiska café den 11 oktober.  Då får vi lyssna på liveinspelning av podden Digitalsamtal. Kanske blir det tårta eftersom de samtidigt firar 100 avsnitt av podden. Du kan redan nu anmäla dig för att vara säker på plats

 Vi gör teknisk kunskap till ett verktyg för skapande verksamhet för alla –  kvinnor, flickor, pojkar och män

Varmt välkomna!

Uppdateringar inför kvällen hittar hittar du på facebook, Pedagogiskt cafe och på Medioteket -Lärande med digitala verktyg

Elisabeth för Mediotekets grupp Pedagogiskt café

Tänk om vi byggde skolor utifrån det vi vet om hjärnan

Tekniska museets  utställning MEGAMIND har 2000 kvm utställningsyta som utgår från hur hjärnan fungerar. Alla vi som lyssnade på Mariana Back och Alfreds Grimlund från museet blev enormt taggade på att besöka museet med elever, barn och barnbarn. Tror ingen som var närvarande missade att anteckna sig för Tekniska museets nyhetsbrev.

Digitala lösningar som bäddar för kreativitet och forskning var temat för kvällens Pedagogiska café. Här kommer ett axplock av det som Tekniska museet presenterade . 

öra

Örat är ingången till kroppen
Mariana menade att de fick ta till andra medel än de traditionella för att locka barn och unga att intressera sig för naturvetenskap och det är ju en insikt som vi från skolan delar. En viktig skillnad är så klart de resurser som står till buds. Tänk om vi kunde bygga en ingång till ett klassrum genom ett öra. Tanken bakom utställningens öra är att det är genom örat vi har kontakt med hela kroppen. Håller du för öronen känner du pulsen. Därför är örat ingången till MEGAMIND.

dans tek

Synapsdans
Med de senaste rönen från hjärnforskning vet vi numera hur inlärning fungerar. Efter de rönen är utställningen planerad. Vi vet att i en bra inlärningsmiljö aktiveras många delar i hjärnan och att det är viktigt att förstärka koppling mellan hjärnhalvorna. I utställningen kan vi i taket se små lampor som illustrerar synapser och dansa synapsdans på golvet.

mega två

Ju fler sinnen desto fler minnen
Utställningen är tänkt att upplevas som en kreativ tankesfär där vi skall göra precis som hjärnan gör med intryck, först uppleva sedan samla, organisera och strukturera intrycken. Intrycken stimulerar våra sinnen, vi målar med ögonen, vandrar i ett mörkt rum,  upplever vibrationer, styr med tankekraft, känner, formar skulpturer i luften och springer och klättrar.  Ju fler sinnen desto fler minnen.  De har lagt ned mycket tankekraft på att få oss att vilja utforska, experimentera och ställa frågor. Allt för att hjälpa våra elever hjärnor att bli  påhittigare.

rullstol

För alla tillsammans
De har också mer än något museum jag besökt tagit fasta på FN:s barnkonvention. Tillgänglighet genomsyrar hela utställningen.
Det är samskapande och samlärande, experiment och upplevelser görs i fördel i grupp. Eleverna kan få olika kreativa uppdrag att lösa. Hur vet dörrarna i spärren när de skall öppna sig exempelvis? Genom olika experimentlådor kan eleverna testa olika lösningar och konstruera sensorer. En rolig lärdom att ta med hem. De kan visa föräldrar hur lätt det är att installera rörelsedetektorer hemma och säga upp avtalet med Securitas. På köpet har eleverna fått blodad tand och fortsätter att fundera över vilka problem de vill lösa nu och i framtiden.

kretskort

Elisabeth

Följ Pedagogiskt café på Facebook och twitter