Att förstå hur världen fungerar

atomer och bitar

”Titta mamma, jag badar bland vattenmolekylerna”, det sa min dotter när hon var tre år och de hade haft experiment på förskolan. De hade smält is och kokat vatten för att se hur vattenmolekyler kan ta olika form. Jag blev så lycklig. Min dotter hade lärt sig hur allt omkring oss är uppbyggt av atomer och molekyler och vi har haft många samtal om molekylerna sedan dess.

I torsdags radade jag upp fyra sexåringar med två ficklampor i varje hand. Genom att vi tände och släckte ficklamporna skickade vi meddelanden till föräldrarna som fick tolka vad vi skrev utifrån en ASCII-tabell. Jag inbillar mig inte att sexåringarna gick därifrån med en fullständig förståelse för hur data kan skickas runt hela jorden på några sekunder och bli till film, text eller bilder, men jag tänker att jag någonstans i bakhuvudet har placerat ett frö till förståelsen. Föräldrarna tackade så mycket för förklaringen och verkade mycket glada att de äntligen hade fattat något som de inte hade begripit tidigare.

Det handlar om att förstå hur världen fungerar. Genom att läras sig att en dator bara förstår ettor och nollor, alltså på eller av, är det lättare att förstå att det hela tiden måste reduceras till just ett eller noll, när data ska tolkas. En programmerad lösning på ett problem behöver en definitiv gräns. Om vi väljer att installera ett filter på datorn, så har någon programmerat det filtret till att acceptera viss data och blocka annan. Var går gränsen? Om sidor innehållande vissa ord blockas, blir det till exempel svårt att hitta fakta om droger, porr eller vad som nu ska förbjudas. Hemsidan teacherhack , som innehåller tips på hur man kan jobba med digitalt fokus i skolan, gick inte att nå från Stockholms stads datorer ett tag (vet inte hur det är nu) på grund av namnet.

För sex år sedan visste jag inte mycket alls om datorer. I dag är jag mycket mer kompetent att avgöra vad som är säkert och inte, vilka faror som är verkliga och vilka som är inbillade. Jag kan ha åsikter om politik som rör vår datasäkerhet och jag kan fundera över hur jag tycker att storföretagen ska hantera min data. Jag är verkligen inte expert på datorer. Jag har inte läst någon högskoleutbildning i datavetenskap, men jag känner mig mycket tryggare i den digitala världen. Att ha kunskap eller inte ha kunskap, det är frågan. Vad tycker du?

/Karin

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


*

Vill du veta när din kommentar har fått ett svar, eller prenumerera på inläggets kommentarer via e-post? Du kan även prenumerera utan att lämna en kommentar.