Visar alla blogginlägg med kategorin:
Debatt och skolpolitik

Att lära gamla hundar sitta

dog-102955_1280

Just nu strömmar det in oroliga åsikter från höger och vänster, angående den nya digitala agendan för skolan. Oron som kommer från folk utanför skolan struntar jag fullständigt i. Jag tänker inte ens läsa ledare som kritiserar regeringens beslut. Det är inte värt energin.

Oron som kommer inifrån skolan lyssnar jag däremot gärna till. Här är min empati stor. Jag hade blivit galen om jag hade fått order om att lära mig programmering, mitt i min vardag där jag redan kämpade för att få till min undervisning. Jag förstår tröttheten. Jag förstår motviljan.

Låt oss ta det lugnt. Låt oss vara tillåtande i tonen gentemot motsträviga kollegor.

Nu har vi ett beslut. Från höstterminen 2018 finns det ingen valfrihet längre. Låt oss se till att lärarna som nu har fått ytterligare en ny uppgift att ta sig an, känner sig lugna och trygga med att det kommer att gå bra. Det är viktigare att det här bli bra på längre sikt och att lärarna orkar och känner sig sugna på att ta sig an utmaningen.

/Karin

Digital kompetens bortom verktyg och appar

cat-244060_1280

I efterdyningarna av regeringens beslut om att stärka digital kompetens i styrdokumenten har jag hamnat i många debatter i sociala medier. Mellan raderna läser jag in olika typer av kritik, som i mångt och mycket bottnar i oro. Vi måste bli tydligare i att förklara vad digital kompetens är och varför det är viktigt.  Det digitala är inte något ytligt krimskrams som lärare använder för att skoja till lektionerna lite. Jag berörde det i inlägget om Varför programmering här.

Digital kompetens handlar inte om att hantera appar.  Kanske oförmågan att se komplexiteten i digitaliseringen kommer sig av okunnighet. Om man inte har insyn i hur komplicerad juridiken är, kring kränkingar på nätet, PUL eller upphovsrätt, då förstår jag att man inte ser det som något angeläget att lära ut. Eller om man aldrig har reflekterat över hur datalagringsdirektiv och spärrningen av vissa hemsidor kan få för konsekvenser för medborgare, ja då känns det kanske inte så relevant.

Det absolut viktigaste av den digitala kompetensen är demokratiaspekterna som vi måste sträva efter att komma åt. Det finns allvarliga sidor av att vi lever stora delar av livet på nätet. Om vi synar dessa sidor i sömmarna, kanske det känns mer relevant att regeringen stärker vikten av digital kompetens.

Det handlar inte om appar. Det handlar inte om att göra roliga presentationer i iMovie. Det handlar inte ens om att eleverna ska lära sig programmera. Det handlar om att förstå den värld som vi lever i, oavsett om den tar sig digitala eller fysiska uttryck.

På regeringens uppdrag har Totalförsvarets forskningsinstitut tagit fram en kartläggning om Hatbudskap och våldsbejakande extremism i digitala miljöer  som presenterades i januari 2017. Sedan tidigare jobbar Statens medieråd med material riktat till ungdomar angående medie- och kommunikationskunskap, just för att skolan ska kunna jobba mer långsiktigt för att förebygga radikalisering av unga, åt olika falanger.

Att vi 2017 talar om alternativa fakta, är ett resultat av att vi ignorerat komplexiteten i digitaliseringen för länge, menar jag. Det är dags att vi läser på lite. Digitaliseringen kommer inte att pausa under tiden. Jag förstår att det känns pressat och jobbigt, men vad har vi för val? Hur ska vi annars komma till rätta med problemen som digitaliseringen orsakar, om vi inte försöker lära oss förstå den? Vad är alternativen? Jag ser ingen annan väg än genom mer kunskap, för oss alla.

/Karin

Uppmuntra tjejerna!

På onsdag är det Internationella kvinnodagen. Det är så sorgligt att det fortfarande är en viktig dag att uppmärksamma. Vi är inte ens i närheten av att vara i hamn när det kommer till kvinnor och mäns lika värde. Det blev tydligt i klippet från EU-parlamentet där en polske parlamentarikern Janusz Korwin-Mikke står upp och säger så här i mars 2017.

Källa: DN

mindre svagare aset

Inom IT-sektorn är saknaden av kvinnor uppenbar. Det har gjorts mängder med insatser för att förändra siffrorna och i undersökningen Unga kvinnor och IT från 2016 ser vi för första gången en liten ökning av unga kvinnors intresse för IT-relaterade yrken.

  • Andelen kvinnor som intresseras sig för en karriär inom IT ökat från 36 till 48 procent jämfört med föregående år.
  • Andelen svarande som känner att information/reklam för IT-jobb och IT-utbildningar är riktade till dem har ökat från 4 till 8 procent.
  • Andelen svarande som anser sig ha sämre karriärmöjligheter inom IT än män har minskat från 50 till 48 procent.
  • Andelen svarande som uppger att de inte jobbar med IT idag, men som skulle kunna tänka sig att göra det har ökat från 36 till 38 procent.

Jag har två konkreta förslag på hur vi kan jobba för att utjämna siffrorna.

1. Uppmana tjejer i åldrarna 11-15 att anmäla sig till TEKLAfestivalen som går av stapeln på KTH 22 april. Det brukar vara ett högt söktryck, så det finns ingen garanti att man kommer med, även om man anmäler sig. Om det blir många besvikna elever, ordna en egen Teklafestival på skolan.

2. Arrangera Geek Girl Mini på skolan. Det går att göra på många olika sätt; på fritids, som fritidsklubb, som helt avskiljt från skolan, som elevens val, som del av den ordinarie undervisningen, regelbundet varje vecka, eller som ett engångstillfälle. Testa! På hemsidan geekgirlmini.se finns tips för att komma igång och tips på 20 olika aktiviteter att göra. Självklart funkar aktiviteterna lika bra med blandade grupper, eller bara med killar. Tyvärr verkar det dock vara svårare att få tjejer att komma till programmeringsträffar med mixade grupper. Jag har aldrig haft svårt att få med tjejer till geek girl mini. För den som vill kan jag dessutom bidra med snygga stickers till tjejerna, om ni vill testa mini-konceptet (gäller hela landet, inte bara Stockholm).

Print

/Karin

Att förstå hur världen fungerar

atomer och bitar

”Titta mamma, jag badar bland vattenmolekylerna”, det sa min dotter när hon var tre år och de hade haft experiment på förskolan. De hade smält is och kokat vatten för att se hur vattenmolekyler kan ta olika form. Jag blev så lycklig. Min dotter hade lärt sig hur allt omkring oss är uppbyggt av atomer och molekyler och vi har haft många samtal om molekylerna sedan dess.

I torsdags radade jag upp fyra sexåringar med två ficklampor i varje hand. Genom att vi tände och släckte ficklamporna skickade vi meddelanden till föräldrarna som fick tolka vad vi skrev utifrån en ASCII-tabell. Jag inbillar mig inte att sexåringarna gick därifrån med en fullständig förståelse för hur data kan skickas runt hela jorden på några sekunder och bli till film, text eller bilder, men jag tänker att jag någonstans i bakhuvudet har placerat ett frö till förståelsen. Föräldrarna tackade så mycket för förklaringen och verkade mycket glada att de äntligen hade fattat något som de inte hade begripit tidigare.

Det handlar om att förstå hur världen fungerar. Genom att läras sig att en dator bara förstår ettor och nollor, alltså på eller av, är det lättare att förstå att det hela tiden måste reduceras till just ett eller noll, när data ska tolkas. En programmerad lösning på ett problem behöver en definitiv gräns. Om vi väljer att installera ett filter på datorn, så har någon programmerat det filtret till att acceptera viss data och blocka annan. Var går gränsen? Om sidor innehållande vissa ord blockas, blir det till exempel svårt att hitta fakta om droger, porr eller vad som nu ska förbjudas. Hemsidan teacherhack , som innehåller tips på hur man kan jobba med digitalt fokus i skolan, gick inte att nå från Stockholms stads datorer ett tag (vet inte hur det är nu) på grund av namnet.

För sex år sedan visste jag inte mycket alls om datorer. I dag är jag mycket mer kompetent att avgöra vad som är säkert och inte, vilka faror som är verkliga och vilka som är inbillade. Jag kan ha åsikter om politik som rör vår datasäkerhet och jag kan fundera över hur jag tycker att storföretagen ska hantera min data. Jag är verkligen inte expert på datorer. Jag har inte läst någon högskoleutbildning i datavetenskap, men jag känner mig mycket tryggare i den digitala världen. Att ha kunskap eller inte ha kunskap, det är frågan. Vad tycker du?

/Karin

Varför programmering?

dog-2083991_1280

Jag orkar inte lära mig om programmering också.

Känner du så? Har du kollegor som säger så när de hör ordet programmering nämnas i skolsammanhang? Det är inte helt ovanligt. Jag har hört det mesta i trötthetsväg och uppgivenhet. Jag hade kollegor som undvek mig i personalrummet och slog ner blicken när jag kom. De orkade inte med mitt ständigt predikande om att de borde lära sig liiite mer om programmering och internet. Japp, jag har tjatat hål i huvudet på mer än en kollega och politiker genom åren. Här kommer de vanligaste argumenten mot programmering i skolan, och mina svar.

pisa

Skolan ska lära barnen läsa och räkna först, innan de ger sig på nymodigheter.

Det här är det absolut vanligaste argumentet mot programmering i skolan. Jag brukar svara med att det är väldigt sällan läs-och skrivundervisning eller matematik lärs ut i ett vakuum. Vi kan faktiskt göra flera saker samtidigt. Precis som vi lär eleverna om gråsparvar och bofinkar, kan vi lära dem om hur datorer fungerar och programmeras, utan att eleverna för den sakens skull går miste om värdefull läs-och skrivkunskapstid. Jag kommer att återkomma till den här frågan, hur vi kan göra för att kombinera de nya kunskaperna med de gamla stoffet, utan att det blir för mastigt.

inkompetentaLärarna kan inte undervisa i programmering.

Nä, jag är inte världens bästa programmerare, men lärare är proffs på att lära ut. Vi kan ta in ny kunskap, processa den och förmedla den till våra elever, utifrån deras kunskapsnivå. Vi gör det hela tiden. Hur många gånger har jag inte fått frågor från mina elever, om hur atombomber fungerar, eller hur länge man kan överleva i öknen utan vatten, sådant som jag inte kunde svaret på, men fick ta reda på och förklara. Det är ju min profession. I grundskolan ska vi inte utbilda programmerare, vi ska ge eleverna en förståelse för vad programmering är och hur datorer är skapade av människor och inte magi.

oense Vilket språk ska skolan lära ut?

Ja, det här kommer oftare från programmerare än från vanligt folk. Det finns tusentals programmeringsspråk. Jag lärde mig Python som första språk och tycker därför att allt annat är lite udda och konstigt. Jag är inte helt bekväm med Scratch, utan föredrar att jobba med eleverna i Kojo, för jag känner mig mer hemma med den miljön. Vissa menar att det här kommer att bli ett problem. Hur gör vi när elever på skolan X lär sig Python och skola Y lär ut JavaScript, när en elev sedan byter och inte kan hänga med i undervisningen? Det låter onekligen lite problematiskt, men det är faktiskt inget nytt dilemma. Ända sedan vi slutade ha fasta planer för vad som skulle tas upp när i skolan, har vi hela tiden problemet med elever som missar medeltiden helt på grund av flytt, eller en elev kommer från en klass utan digitala verktyg, till en som använder appar för att redovisa och tar för givet att den nya eleven kan allt. Vi har inte en likvärdig skola idag. Det finns inte två klassrum som ser likadana ut. Programmeringsundervisningen kommer också se väldigt olika ut, precis som i alla andra ämnen. Grunden i programmering är dock densamma, oavsett språk. Det finns en grundläggande grammatik som återkommer. En logik och ett sätt att tänka. Det finns begrepp att lära sig, som innebär samma sak, men heter olika i olika miljöer. Jag oroar mig inte över just detta. Det gäller bara att vi håller oss till de grundläggande begreppen, så spelar det inte någon roll vilka verktyg vi använder.

orkar inteJag orkar inte, måste jag?

Här var jag snällare förr. Då tyckte jag inte att alla var tvungna att lära sig hur det digitala fungerar. I dag tänker jag annorlunda. Nej, alla måste inte kunna programmera, men att ha ett hum om hur människor skriver kod som får datorer och robotar att fungera, det är dagens nya allmänbildning. En kollega sa till mig ”Karin, jag går snart i pension, jag orkar inte med något nytt”. Jag svarade ”Men du ska ju bara gå i pension, inte dö. Du ska väl leva i 20-30 år till, tror du världen blir mindre digital med tiden?”. Det argumentet bet på henne. Nyligen hade jag en kurs om internet och programmering för en seniorförening. Klart att det är lika viktigt för alla som lever i ett samhälle där det digitala dominerar, att vi kan vara kritiska konsumenter och förstå vad som ligger bakom det som händer på våra skärmar. Så ja, du måste lära dig något nytt. Det kanske känns kämpigt, men jag tror att det kommer löna sig i längden.

Jag stannar där i dag, men jag kommer att återkomma till den ständiga frågan VARFÖR.

/Karin

Bildinfo: Foto från Pixabay. Illustrationer av mig själv.

Skolverkets förslag på programmering i grundskolan

30 juni 2016 lämnade Skolverket över sitt förslag till regeringen, på hur programmering kan komma in i befintliga läroplanen lgr11. Förslaget innehåller även mer generella bitar beträffande digitalisering, men eftersom det här är en programmeringsblogg så fokuserar vi på de bitarna här.

Som förslaget ser ut kommer programmering enbart in under centralt innehåll i matematik och teknik från år 1 och även i samhällskunskap från år 7.

IMG_2352

Matematik

I matematikämnet har programmering kommit in redan i syftestexten: “Vidare ska eleverna genom undervisningen ges möjligheter att utveckla kunskaper i att använda digitala verktyg och programmering för att kunna undersöka problemställningar och matematiska begrepp, göra beräkningar och för att presentera och tolka data.” in under rubriken Algebra. Progressionen i de skrivningar som föreslås är att eleverna i årskurs 1-3 ska få möta grunderna i programmering, bland annat genom att konstruera och följa stegvisa entydiga instruktioner. Detta följs av att eleverna i årskurs 4-6 föreslås möta hur algoritmer kan skapas och användas vid programmering. I årskurs 7-9 återfinns dessutom användning av programmering för matematisk problemlösning.

1-3

  • Hur entydiga stegvisa instruktioner kan konstrueras, beskrivas och följas som grund för programmering. Symbolers användning vid stegvisa instruktioner.

4-6

  •  Hur algoritmer kan skapas och användas vid programmering. Programmering i visuella programmeringsmiljöer.

7-9

  • Hur mönster i talföljder och geometriska mönster kan konstrueras, beskrivas och uttryckas generellt.
  • Hur algoritmer kan skapas och användas vid programmering. Programmering i olika programmeringsmiljöer.
  • Hur algoritmer kan skapas, testas och förbättras vid programmering för matematisk problemlösning

Teknik

När det gäller teknikämnet skrivs programmering fram inom centrala innehållet Arbetssätt för utveckling av tekniska lösningar. Progressionen i skrivningarna går från att ”styra föremål med programmering” i årskurserna 1-3, till ”att styra egna konstruktioner eller andra föremål med programmering” för att i årskurs 7-9 även omfatta ”egna konstruktioner där man tillämpar styrning och reglering, bland annat med hjälp av programmering ”.

1-3

  • Vad datorer används till och några av datorns grundläggande delar för inmatning, utmatning och lagring av information, till exempel tangenter, skärm och hårddisk.
  • Några vanliga föremål som styrs av datorer.
  • Att styra föremål med programmering.

4-6

  • Några av datorns delar och deras funktioner, till exempel processor och arbetsminne.
  • Hur datorer styrs av program och kan kopplas samman i nätverk.
  • Att styra egna konstruktioner eller andra föremål med programmering.

7-9

  • Tekniska lösningar inom kommunikations- och informationsteknik för utbyte av information, till exempel datorer, internet och mobiltelefoni.
  • Tekniska lösningar som utnyttjar elektronik och hur de kan programmeras.

Samhällskunskap

För årskurs 7-9 återfinns kunskap om programmering även i centralt innehåll i ämnet samhällskunskap:

  • Nyhetsvärdering och hur den kan påverka människors bilder av omvärlden.
  • Hur individer och grupper framställs, till exempel utifrån kön och etnicitet, samt hur information i digitala medier kan styras av bakomliggande programmering.

Här kan du läsa samtliga Skolverkets förslag på förändringar