Visar alla blogginlägg med kategorin:
FOU i Stockholm

Resurser för Stockholms skolor

Det är högt tryck på de kurser som finns om programmering, och flera kurser är redan fullbokade. Spana in dem ändå, ställ skolan på väntelista och haka på när det finns plats. Ju fler som står på väntelista, desto bättre vet vi hur behovet och intresset ser ut. Har vi tur skjuts det till ännu fler resurser så att alla som vill kan ta del av det fina kursutbudet.

En av mina favoritsatsningar är Mediotekets Robotek  som är under uppbyggnad. De första lådorna för grundskolan är färdiga och ute i verksamhet. Det ska även skräddarsys lådor för förskolan och fritids och lådor för olika årskurser. Att skolor får låna olika robotar och andra resurser, som annars bara används en kortare tid, för att resten av skolåret stå i något skåp, är en utmärkt lösning ur hållbarhetssynpunkt. För att låna en låda krävs utbildning på tre tillfällen, vilket också borgar för att innehållet faktiskt används på ett bra sätt. Hurra för det! Ställ skolan i kö. Alla lådor är uppbokade resten av VT17. Medioteket erbjuder även en programmeringkurs på 3 timmar som kan beställas på begäran. Spana in kursutbudet här. 

Vetenskapens hus är en annan nod för fortbildning för Stockholms stads lärare. Där ges kurser i  Prova-på-programmering och Digitalt lärande Den senare är fullbokad våren 2017, men ställ skolan i kö och gå någon prova-på-kurs så länge. Flera olika alternativ finns att välja mellan.

En fantastisk möjlighet som finns för stadens skolor är FoU-projekt. Jag hade själv möjlighet att genomföra en studie om programmering som verktyg inom matematik, tillsammans med två kollegor för två år sedan. Studien gav mig många nya insikter som jag har nytta av i min fortsatta undervisning, inte bara inom programmering. Sista ansökningsdag 2017 är 15 mars, så ila iväg till rektor och be hen ansöka här. Jag önskar mig en hel mängd med studier på vad eleverna egentligen lär sig på de programmeringslektioner vi utsätter dem för. Tänk om vi kunde få till en hel grupp som bara jobbar med programmeringsrelaterade projekt. Vilka diskussioner vi skulle kunna ha!

/Karin

By travelwayoflife (Flickr: Owl Family Portrait) [CC BY-SA 2.0 (http://creativecommons.org/licenses/by-sa/2.0)], via Wikimedia Commons By travelwayoflife (Flickr: Owl Family Portrait) [CC BY-SA 2.0 (http://creativecommons.org/licenses/by-sa/2.0)], via Wikimedia Commons

Lärardriven forskning kring undervisning och lärande i programmering

Inom ramen för Stockholm Teaching & Learning Studies pågår sedan HT2016 lärardriven forskning kring programmering i teknikämnet.

samtal

Lärarna Annika Lundholm-Bergström, Madeleine Björn, Tove Wållberg oc Lena Åström genomför tillsammans med Birgit Fahrman och Maria Weiland, båda forskarstuderande lärare, samt undertecknad en ämnesdidaktisk studie kring hur undervisning i programmering kan utvecklas för att främja och synliggöra elevers förmåga att identifiera och analysera tekniska lösningar. Inom projektet närmar vi oss kod som en form av teknisk lösning som i likhet med andra tekniska lösningar kan beskrivas utifrån funktionalitet och ändamålsenlighet. Den övergripande frågan som vi intresserar oss för handlar således om hur undervisning kan organiseras för att stötta elever i att förstå och prata om kod utifrån funktionalitet.

tavla

Eleverna som deltar i projektet har inte programmerat tidigare och det material som analyseras för tillfället utgörs av de ”instruktioner” eleverna ombads skriva till en klasskamrat. Instruktionen skulle kamraten sedan utgå för att få sin robot att röra sig på ett specifikt sätt. Vi har alltså valt att utgå från elevernas erfarenheter och individuella sätt att uttrycka sig, snarare än att börja med att presentera färdiga definitioner på programmering och kod.

text

Elevernas instruktioner visade sig se mycket olika ut men kunde sorteras in i tre övergripande kategorier: (1) Text, (2) Symboler och (3) Bilder. Inom varje kategori fanns underkategorier och olika läsriktningar; lodrätt, vågrätt och rumsligt orienterat. Det visade sig att det vi trodde eleverna skulle tycka var kännetecknande för en bra instruktion (t.ex. enhetliga symboler i form av pilar), inte var det. En av lärarna menade att uppgifterna förmodligen var för enkla och att det krävs större komplexitet (mer kod) för att aspekter som enkelhet och effektivitet ska uppmärksammas av eleverna. Det vill säga det fanns ingen anledning för eleverna att använda något annat än ord och meningar. Ökar behovet av att uttrycka sig mer precist om det är 50 istället för 5 steg? Detta kommer vi att undersöka vidare.

bild

Materialet ska analyseras och kommer utgöra ett första underlag i arbetet i att utveckla aktiviteter som underlättar för lärare och elever att enas kring ett gemensamt sätt att skriva kod. Det är rimligt att anta att en gemensam förståelse är en förutsättning för samtal kring funktion och ändmålsenlighet, vilket utgör fokus för nästa klassrumsintervention.

/Per Anderhag

Vill du veta mer? Ta kontakt med birgit.fahrman@stockholm.se
Är du intresserad av delta i ramprojektet, läs mer här: https://pedagog.stockholm.se/stockholm-teaching-and-learning-studies/amnesdidaktiska-projekt-i-naturvetenskap-och-teknik/amnesdidaktiska-ramprojekt-i-naturvetenskap-och-teknik/