Visar alla blogginlägg med kategorin:
IT i undervisningen

Vill du vara med på Stadshushacket?

stadshushack

28 mars 2017 är det dags för Stadshushacket – ett superhackathon med hundratals femteklassare i Blå Hallen. Och vi behöver dig från Stockholm Stad som vill hjälpa till! Stadshushacket i Blå Hallen är en aktivitet som planerats på uppdrag av Programmeringskommissionen och Programmering Stockholm och det blir ett roligt och lyxigt exempel på att Stockholm satsar på programmering.

Vi bjuder in en femteklass från varje stadsdel som får komma till Stadshuset tillsammans med lärare och fritidspersonal och testa på programmering tillsammans med yrkesverksamma programmerare under festliga former denna eftermiddag. Vi har ett lärarspår i underbara Gyllene Salen där lärare och pedagoger får prova på olika roliga sätt att komma igång med programmering i skolan. Till lärarspåret blir det först-till-kvarn-anmälan som kommer ut inom kort.

I det här projektet samarbetar Utbildningsförvaltningen med Kodcentrum som ordnar kodstugor ute på våra skolor och har en mängd volontärer som hjälper till med arrangemanget.

Vill du vara värd på Stadshushacket?

Nu behöver vi en mängd värdar för att eventet ska vara tryggt och roligt. I formuläret nedan kan du anmäla ditt intresse av att vara med som värd.

Som värd får du: 

  • vara med och skapa historia när hundratals 5:e klassare kodar i Stadshuset
  • arbeta i underbara Blå Hallen tisdag 28/3 11.30-16.00
  • komma på ett trevligt förmöte 22/3 8.00-9.00, Kungliga Myntet, Utbildningsförvaltningen, Hantverkargatan 2F
  • lunch och fika
  • en käck t-shirt

Värdskapet innebär bland annat att… 

  • vara på plats i Stadshuset 11.30-16.00 och hjälpa till med förberedelser och delta på plats
  • hjälpa workshopledarna till rätt ställe (tydliga instruktioner kommer finnas)
  • vara värd till klasserna som kommer (14 klasser, en från varje stadsdel)
  • välkomna deltagarna när de kommer 13.00 och visa in dem in i Blå Hallen
  • stå i trappan upp till Gyllene Salen (dit endast deltagare på Lärarspåret har tillträde)
  • hjälpa elever som kommit på villovägar och inte hittar toalett eller liknande

Programmet den 28/3

13.00 Hej och välkomna

13.15-14.15 Pass 1

14.15-14.45 Fika

14.45-15.45 Pass 2

15.45-16.00 Tack och hej!

Plats: Stadshuset

När: Tisdag 28 mars 11.30-16.00

Anmäl dig via denna länk: 

https://goo.gl/forms/KjFQ77FRIZCBNrPJ3

Frågor? Kontakta annika.hedas-falk@stockholm.se eller 076-12 408 14

Vi ser fram emot att skapa historia med er!

/Annika

Didaktorn: Digitalkunskap

Dagens blogginlägg blir i form av en podcast. I samband med Bokmässan i höstas, träffade jag Natanael Derwinger och spelade in ett avsnitt av podcasten Didaktorn. Här följer 17 minuter där jag förklarar bakgrunden till mina tankar om programmering och den digitala dimensionen av läroplanen.

/Karin

Didaktorn: Digitalkunskap

didaktorn

Resurser för Stockholms skolor

Det är högt tryck på de kurser som finns om programmering, och flera kurser är redan fullbokade. Spana in dem ändå, ställ skolan på väntelista och haka på när det finns plats. Ju fler som står på väntelista, desto bättre vet vi hur behovet och intresset ser ut. Har vi tur skjuts det till ännu fler resurser så att alla som vill kan ta del av det fina kursutbudet.

En av mina favoritsatsningar är Mediotekets Robotek  som är under uppbyggnad. De första lådorna för grundskolan är färdiga och ute i verksamhet. Det ska även skräddarsys lådor för förskolan och fritids och lådor för olika årskurser. Att skolor får låna olika robotar och andra resurser, som annars bara används en kortare tid, för att resten av skolåret stå i något skåp, är en utmärkt lösning ur hållbarhetssynpunkt. För att låna en låda krävs utbildning på tre tillfällen, vilket också borgar för att innehållet faktiskt används på ett bra sätt. Hurra för det! Ställ skolan i kö. Alla lådor är uppbokade resten av VT17. Medioteket erbjuder även en programmeringkurs på 3 timmar som kan beställas på begäran. Spana in kursutbudet här. 

Vetenskapens hus är en annan nod för fortbildning för Stockholms stads lärare. Där ges kurser i  Prova-på-programmering och Digitalt lärande Den senare är fullbokad våren 2017, men ställ skolan i kö och gå någon prova-på-kurs så länge. Flera olika alternativ finns att välja mellan.

En fantastisk möjlighet som finns för stadens skolor är FoU-projekt. Jag hade själv möjlighet att genomföra en studie om programmering som verktyg inom matematik, tillsammans med två kollegor för två år sedan. Studien gav mig många nya insikter som jag har nytta av i min fortsatta undervisning, inte bara inom programmering. Sista ansökningsdag 2017 är 15 mars, så ila iväg till rektor och be hen ansöka här. Jag önskar mig en hel mängd med studier på vad eleverna egentligen lär sig på de programmeringslektioner vi utsätter dem för. Tänk om vi kunde få till en hel grupp som bara jobbar med programmeringsrelaterade projekt. Vilka diskussioner vi skulle kunna ha!

/Karin

By travelwayoflife (Flickr: Owl Family Portrait) [CC BY-SA 2.0 (http://creativecommons.org/licenses/by-sa/2.0)], via Wikimedia Commons By travelwayoflife (Flickr: Owl Family Portrait) [CC BY-SA 2.0 (http://creativecommons.org/licenses/by-sa/2.0)], via Wikimedia Commons

Var ska man börja?

Doge-kod

Många lärare känner sig stressade inför tanken på att behöva ta in programmering i en redan stressad tillvaro. Det är inte så konstigt. Jag skulle själv ha känt så om jag inte hade kommit på idén själv. Programmering? I skolan?

Jag var helt ointresserad av datorer och det digitala, fram till för sex år sedan ungefär. När jag gick min första kurs i programmering upptäckte jag hur jag såg på min dator på ett nytt sätt. Jag kunde tänka kritiskt om de program jag använde. Det fick mig att känna att jag absolut ville ge mina elever samma självsäkerhet inför tekniken. När vi använder datorer och internet hela dagarna är det självklart vi måste veta hur det fungerar, annars kan vi inte vara kritiska konsumenter.

Den första kurs jag tog hette Förberedande kurs i programmering och datalogiskt tänkande. Den går på distans från KTH och ger 3 högskolepoäng. Jag har rekommenderat den många gånger och vet att fler med mig tyckt att det har varit en bra introduktion. För att läsa vidare behövs tyvärr matematik på en nivå som jag inte har, så jag har lärt mig på egen hand efter det.

Coursera finns ett flertal bra MOOCs inom datavetenskap. På edX påbörjade jag Introduction to Computer Science från Harvard som var en suverän inledning.

Jag har betat av en hel del olika kurser på codecademy men där är det bättre att gå när man väl förstått tänket bakom all programmering och mer vill prova olika slags språk.

Om du är helt ny inför programmering och inte så himla sugen på att plöja universitetskurser så rekommenderar jag att gå igenom kursmaterialet på code.org. I lärarhandledningen som följer med finns mängder med bra förklaringar som ger dig lagom nivå för vad som behövs i grundskolan.

Hoppas du känner att du hittar något som hjälper dig igång. Tänk på att programmering bara är en liten del av ett centralt innehåll, inte en helt ny kursplan att följa. Du måste inte läsa en högskolekurs i programmering just nu, för att klara höstens undervisning. Skolverket kommer att förse skolorna med material vad det lider, men än så länge får du hålla till godo med mina tips. Och du, skriv gärna i kommentarsfältet om du har något annat tips!

Hälsningar, Karin

Om bilden: Doge är ett sk meme som blev populärt för några år sedan. Hunden omges av ord i glada färger och tveksam engelska.

Skolverkets förslag på programmering i grundskolan

30 juni 2016 lämnade Skolverket över sitt förslag till regeringen, på hur programmering kan komma in i befintliga läroplanen lgr11. Förslaget innehåller även mer generella bitar beträffande digitalisering, men eftersom det här är en programmeringsblogg så fokuserar vi på de bitarna här.

Som förslaget ser ut kommer programmering enbart in under centralt innehåll i matematik och teknik från år 1 och även i samhällskunskap från år 7.

IMG_2352

Matematik

I matematikämnet har programmering kommit in redan i syftestexten: “Vidare ska eleverna genom undervisningen ges möjligheter att utveckla kunskaper i att använda digitala verktyg och programmering för att kunna undersöka problemställningar och matematiska begrepp, göra beräkningar och för att presentera och tolka data.” in under rubriken Algebra. Progressionen i de skrivningar som föreslås är att eleverna i årskurs 1-3 ska få möta grunderna i programmering, bland annat genom att konstruera och följa stegvisa entydiga instruktioner. Detta följs av att eleverna i årskurs 4-6 föreslås möta hur algoritmer kan skapas och användas vid programmering. I årskurs 7-9 återfinns dessutom användning av programmering för matematisk problemlösning.

1-3

  • Hur entydiga stegvisa instruktioner kan konstrueras, beskrivas och följas som grund för programmering. Symbolers användning vid stegvisa instruktioner.

4-6

  •  Hur algoritmer kan skapas och användas vid programmering. Programmering i visuella programmeringsmiljöer.

7-9

  • Hur mönster i talföljder och geometriska mönster kan konstrueras, beskrivas och uttryckas generellt.
  • Hur algoritmer kan skapas och användas vid programmering. Programmering i olika programmeringsmiljöer.
  • Hur algoritmer kan skapas, testas och förbättras vid programmering för matematisk problemlösning

Teknik

När det gäller teknikämnet skrivs programmering fram inom centrala innehållet Arbetssätt för utveckling av tekniska lösningar. Progressionen i skrivningarna går från att ”styra föremål med programmering” i årskurserna 1-3, till ”att styra egna konstruktioner eller andra föremål med programmering” för att i årskurs 7-9 även omfatta ”egna konstruktioner där man tillämpar styrning och reglering, bland annat med hjälp av programmering ”.

1-3

  • Vad datorer används till och några av datorns grundläggande delar för inmatning, utmatning och lagring av information, till exempel tangenter, skärm och hårddisk.
  • Några vanliga föremål som styrs av datorer.
  • Att styra föremål med programmering.

4-6

  • Några av datorns delar och deras funktioner, till exempel processor och arbetsminne.
  • Hur datorer styrs av program och kan kopplas samman i nätverk.
  • Att styra egna konstruktioner eller andra föremål med programmering.

7-9

  • Tekniska lösningar inom kommunikations- och informationsteknik för utbyte av information, till exempel datorer, internet och mobiltelefoni.
  • Tekniska lösningar som utnyttjar elektronik och hur de kan programmeras.

Samhällskunskap

För årskurs 7-9 återfinns kunskap om programmering även i centralt innehåll i ämnet samhällskunskap:

  • Nyhetsvärdering och hur den kan påverka människors bilder av omvärlden.
  • Hur individer och grupper framställs, till exempel utifrån kön och etnicitet, samt hur information i digitala medier kan styras av bakomliggande programmering.

Här kan du läsa samtliga Skolverkets förslag på förändringar

Lärardriven forskning kring undervisning och lärande i programmering

Inom ramen för Stockholm Teaching & Learning Studies pågår sedan HT2016 lärardriven forskning kring programmering i teknikämnet.

samtal

Lärarna Annika Lundholm-Bergström, Madeleine Björn, Tove Wållberg oc Lena Åström genomför tillsammans med Birgit Fahrman och Maria Weiland, båda forskarstuderande lärare, samt undertecknad en ämnesdidaktisk studie kring hur undervisning i programmering kan utvecklas för att främja och synliggöra elevers förmåga att identifiera och analysera tekniska lösningar. Inom projektet närmar vi oss kod som en form av teknisk lösning som i likhet med andra tekniska lösningar kan beskrivas utifrån funktionalitet och ändamålsenlighet. Den övergripande frågan som vi intresserar oss för handlar således om hur undervisning kan organiseras för att stötta elever i att förstå och prata om kod utifrån funktionalitet.

tavla

Eleverna som deltar i projektet har inte programmerat tidigare och det material som analyseras för tillfället utgörs av de ”instruktioner” eleverna ombads skriva till en klasskamrat. Instruktionen skulle kamraten sedan utgå för att få sin robot att röra sig på ett specifikt sätt. Vi har alltså valt att utgå från elevernas erfarenheter och individuella sätt att uttrycka sig, snarare än att börja med att presentera färdiga definitioner på programmering och kod.

text

Elevernas instruktioner visade sig se mycket olika ut men kunde sorteras in i tre övergripande kategorier: (1) Text, (2) Symboler och (3) Bilder. Inom varje kategori fanns underkategorier och olika läsriktningar; lodrätt, vågrätt och rumsligt orienterat. Det visade sig att det vi trodde eleverna skulle tycka var kännetecknande för en bra instruktion (t.ex. enhetliga symboler i form av pilar), inte var det. En av lärarna menade att uppgifterna förmodligen var för enkla och att det krävs större komplexitet (mer kod) för att aspekter som enkelhet och effektivitet ska uppmärksammas av eleverna. Det vill säga det fanns ingen anledning för eleverna att använda något annat än ord och meningar. Ökar behovet av att uttrycka sig mer precist om det är 50 istället för 5 steg? Detta kommer vi att undersöka vidare.

bild

Materialet ska analyseras och kommer utgöra ett första underlag i arbetet i att utveckla aktiviteter som underlättar för lärare och elever att enas kring ett gemensamt sätt att skriva kod. Det är rimligt att anta att en gemensam förståelse är en förutsättning för samtal kring funktion och ändmålsenlighet, vilket utgör fokus för nästa klassrumsintervention.

/Per Anderhag

Vill du veta mer? Ta kontakt med birgit.fahrman@stockholm.se
Är du intresserad av delta i ramprojektet, läs mer här: https://pedagog.stockholm.se/stockholm-teaching-and-learning-studies/amnesdidaktiska-projekt-i-naturvetenskap-och-teknik/amnesdidaktiska-ramprojekt-i-naturvetenskap-och-teknik/

Workshop på OpenLab för lärare

Tisdagen den 7 februari sammaldes ett gäng lärare från Utbildningsförvaltningens nätverk för programmering i skolan på KTHs OpenLab. Syftet var att få pröva på Design Thinking i en workshop med erfarna handledare.
openlab1_

Design Thinking är en modell som ofta används vid komplexa problem, wicked problems, där det handlar om frågor som kan klassas som samhällsutmaningar. Problemet gruppen står inför idag är hur man ska kunna föra in programmering i skolan på ett lämpligt sätt. Ett relevant ämne i och med skolverkets reviderade handlingsplan för skolans digitalisering. Ämnet har även högsta relevans med tanke på hur viktigt det är för våra elever att få kunskaper kring hur algoritmer och digitalisering påverkar våra liv. Förståelse för programmering kan i relation till detta beskrivas som en form av medborgarkunnande och är därmed en viktig demokratifråga.

openlab2_

Några av de viktiga frågor som kom upp under eftermiddagen handlade om hur vi får ett gemensamt språk kring hur vi pratar om programmering och datalogiskt tänkande samt hur vi sprider goda exempel. Förhoppningsvis kan några av eftermiddagens idéer bli utvecklingsprojekt kopplade till FoU-enhetens arbete med hur programmering kan skapa värde i undervisningen o stötta elevernas lärande.

openlab3_

Helene Derkert

Länkar för att läsa mer:

OpenLab

http://openlabsthlm.se/sv/

Wicked problem

https://youtu.be/lOKpB4KtUZ8

Design thinking

https://youtu.be/0V5BwTrQOCs

https://youtu.be/vSuK2C89yjA