Visar alla blogginlägg med kategorin:
Samhällskunskap

Digital kompetens bortom verktyg och appar

cat-244060_1280

I efterdyningarna av regeringens beslut om att stärka digital kompetens i styrdokumenten har jag hamnat i många debatter i sociala medier. Mellan raderna läser jag in olika typer av kritik, som i mångt och mycket bottnar i oro. Vi måste bli tydligare i att förklara vad digital kompetens är och varför det är viktigt.  Det digitala är inte något ytligt krimskrams som lärare använder för att skoja till lektionerna lite. Jag berörde det i inlägget om Varför programmering här.

Digital kompetens handlar inte om att hantera appar.  Kanske oförmågan att se komplexiteten i digitaliseringen kommer sig av okunnighet. Om man inte har insyn i hur komplicerad juridiken är, kring kränkingar på nätet, PUL eller upphovsrätt, då förstår jag att man inte ser det som något angeläget att lära ut. Eller om man aldrig har reflekterat över hur datalagringsdirektiv och spärrningen av vissa hemsidor kan få för konsekvenser för medborgare, ja då känns det kanske inte så relevant.

Det absolut viktigaste av den digitala kompetensen är demokratiaspekterna som vi måste sträva efter att komma åt. Det finns allvarliga sidor av att vi lever stora delar av livet på nätet. Om vi synar dessa sidor i sömmarna, kanske det känns mer relevant att regeringen stärker vikten av digital kompetens.

Det handlar inte om appar. Det handlar inte om att göra roliga presentationer i iMovie. Det handlar inte ens om att eleverna ska lära sig programmera. Det handlar om att förstå den värld som vi lever i, oavsett om den tar sig digitala eller fysiska uttryck.

På regeringens uppdrag har Totalförsvarets forskningsinstitut tagit fram en kartläggning om Hatbudskap och våldsbejakande extremism i digitala miljöer  som presenterades i januari 2017. Sedan tidigare jobbar Statens medieråd med material riktat till ungdomar angående medie- och kommunikationskunskap, just för att skolan ska kunna jobba mer långsiktigt för att förebygga radikalisering av unga, åt olika falanger.

Att vi 2017 talar om alternativa fakta, är ett resultat av att vi ignorerat komplexiteten i digitaliseringen för länge, menar jag. Det är dags att vi läser på lite. Digitaliseringen kommer inte att pausa under tiden. Jag förstår att det känns pressat och jobbigt, men vad har vi för val? Hur ska vi annars komma till rätta med problemen som digitaliseringen orsakar, om vi inte försöker lära oss förstå den? Vad är alternativen? Jag ser ingen annan väg än genom mer kunskap, för oss alla.

/Karin

Didaktorn: Digitalkunskap

Dagens blogginlägg blir i form av en podcast. I samband med Bokmässan i höstas, träffade jag Natanael Derwinger och spelade in ett avsnitt av podcasten Didaktorn. Här följer 17 minuter där jag förklarar bakgrunden till mina tankar om programmering och den digitala dimensionen av läroplanen.

/Karin

Didaktorn: Digitalkunskap

didaktorn

Skolverkets förslag på programmering i grundskolan

30 juni 2016 lämnade Skolverket över sitt förslag till regeringen, på hur programmering kan komma in i befintliga läroplanen lgr11. Förslaget innehåller även mer generella bitar beträffande digitalisering, men eftersom det här är en programmeringsblogg så fokuserar vi på de bitarna här.

Som förslaget ser ut kommer programmering enbart in under centralt innehåll i matematik och teknik från år 1 och även i samhällskunskap från år 7.

IMG_2352

Matematik

I matematikämnet har programmering kommit in redan i syftestexten: “Vidare ska eleverna genom undervisningen ges möjligheter att utveckla kunskaper i att använda digitala verktyg och programmering för att kunna undersöka problemställningar och matematiska begrepp, göra beräkningar och för att presentera och tolka data.” in under rubriken Algebra. Progressionen i de skrivningar som föreslås är att eleverna i årskurs 1-3 ska få möta grunderna i programmering, bland annat genom att konstruera och följa stegvisa entydiga instruktioner. Detta följs av att eleverna i årskurs 4-6 föreslås möta hur algoritmer kan skapas och användas vid programmering. I årskurs 7-9 återfinns dessutom användning av programmering för matematisk problemlösning.

1-3

  • Hur entydiga stegvisa instruktioner kan konstrueras, beskrivas och följas som grund för programmering. Symbolers användning vid stegvisa instruktioner.

4-6

  •  Hur algoritmer kan skapas och användas vid programmering. Programmering i visuella programmeringsmiljöer.

7-9

  • Hur mönster i talföljder och geometriska mönster kan konstrueras, beskrivas och uttryckas generellt.
  • Hur algoritmer kan skapas och användas vid programmering. Programmering i olika programmeringsmiljöer.
  • Hur algoritmer kan skapas, testas och förbättras vid programmering för matematisk problemlösning

Teknik

När det gäller teknikämnet skrivs programmering fram inom centrala innehållet Arbetssätt för utveckling av tekniska lösningar. Progressionen i skrivningarna går från att ”styra föremål med programmering” i årskurserna 1-3, till ”att styra egna konstruktioner eller andra föremål med programmering” för att i årskurs 7-9 även omfatta ”egna konstruktioner där man tillämpar styrning och reglering, bland annat med hjälp av programmering ”.

1-3

  • Vad datorer används till och några av datorns grundläggande delar för inmatning, utmatning och lagring av information, till exempel tangenter, skärm och hårddisk.
  • Några vanliga föremål som styrs av datorer.
  • Att styra föremål med programmering.

4-6

  • Några av datorns delar och deras funktioner, till exempel processor och arbetsminne.
  • Hur datorer styrs av program och kan kopplas samman i nätverk.
  • Att styra egna konstruktioner eller andra föremål med programmering.

7-9

  • Tekniska lösningar inom kommunikations- och informationsteknik för utbyte av information, till exempel datorer, internet och mobiltelefoni.
  • Tekniska lösningar som utnyttjar elektronik och hur de kan programmeras.

Samhällskunskap

För årskurs 7-9 återfinns kunskap om programmering även i centralt innehåll i ämnet samhällskunskap:

  • Nyhetsvärdering och hur den kan påverka människors bilder av omvärlden.
  • Hur individer och grupper framställs, till exempel utifrån kön och etnicitet, samt hur information i digitala medier kan styras av bakomliggande programmering.

Här kan du läsa samtliga Skolverkets förslag på förändringar