Visar alla blogginlägg med kategorin:
Teknik

Lärardriven forskning kring undervisning och lärande i programmering

Inom ramen för Stockholm Teaching & Learning Studies pågår sedan HT2016 lärardriven forskning kring programmering i teknikämnet.

samtal

Lärarna Annika Lundholm-Bergström, Madeleine Björn, Tove Wållberg oc Lena Åström genomför tillsammans med Birgit Fahrman och Maria Weiland, båda forskarstuderande lärare, samt undertecknad en ämnesdidaktisk studie kring hur undervisning i programmering kan utvecklas för att främja och synliggöra elevers förmåga att identifiera och analysera tekniska lösningar. Inom projektet närmar vi oss kod som en form av teknisk lösning som i likhet med andra tekniska lösningar kan beskrivas utifrån funktionalitet och ändamålsenlighet. Den övergripande frågan som vi intresserar oss för handlar således om hur undervisning kan organiseras för att stötta elever i att förstå och prata om kod utifrån funktionalitet.

tavla

Eleverna som deltar i projektet har inte programmerat tidigare och det material som analyseras för tillfället utgörs av de ”instruktioner” eleverna ombads skriva till en klasskamrat. Instruktionen skulle kamraten sedan utgå för att få sin robot att röra sig på ett specifikt sätt. Vi har alltså valt att utgå från elevernas erfarenheter och individuella sätt att uttrycka sig, snarare än att börja med att presentera färdiga definitioner på programmering och kod.

text

Elevernas instruktioner visade sig se mycket olika ut men kunde sorteras in i tre övergripande kategorier: (1) Text, (2) Symboler och (3) Bilder. Inom varje kategori fanns underkategorier och olika läsriktningar; lodrätt, vågrätt och rumsligt orienterat. Det visade sig att det vi trodde eleverna skulle tycka var kännetecknande för en bra instruktion (t.ex. enhetliga symboler i form av pilar), inte var det. En av lärarna menade att uppgifterna förmodligen var för enkla och att det krävs större komplexitet (mer kod) för att aspekter som enkelhet och effektivitet ska uppmärksammas av eleverna. Det vill säga det fanns ingen anledning för eleverna att använda något annat än ord och meningar. Ökar behovet av att uttrycka sig mer precist om det är 50 istället för 5 steg? Detta kommer vi att undersöka vidare.

bild

Materialet ska analyseras och kommer utgöra ett första underlag i arbetet i att utveckla aktiviteter som underlättar för lärare och elever att enas kring ett gemensamt sätt att skriva kod. Det är rimligt att anta att en gemensam förståelse är en förutsättning för samtal kring funktion och ändmålsenlighet, vilket utgör fokus för nästa klassrumsintervention.

/Per Anderhag

Vill du veta mer? Ta kontakt med birgit.fahrman@stockholm.se
Är du intresserad av delta i ramprojektet, läs mer här: https://pedagog.stockholm.se/stockholm-teaching-and-learning-studies/amnesdidaktiska-projekt-i-naturvetenskap-och-teknik/amnesdidaktiska-ramprojekt-i-naturvetenskap-och-teknik/