Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
Programmering

Nu är det klart, programmering kommer in på schemat.

ballonger

Idag kom det äntligen. Regeringen har antagit Skolverkets för hur programmering kommer in i läroplanen. Ändringarna ska tillämpas senast från och med den 1 juli 2018. Huvudmännen kommer att kunna välja när de ska börja tillämpa ändringarna inom ett ettårigt tidsspann från och med den 1 juli 2017.

Här kan ni läsa pressmeddelandet från regeringen.

Programmera mera

Programmera mera/UR

Förutom att jobba på Utbildningsförvaltningen några timmar i veckan, är jag också på UR och jobbar för fullt med en andra säsong av barnprogrammet Programmera mera. Säsong 1 producerade vi förra året och det sändes på Barnkanalen under hösten. Troligtvis kommer det att repriseras nu under våren också.

Första säsongen hade vi årskurs 3 som målgrupp, men jag vet att det har använts från förskola upp till årskurs 5. Programmet består av 10 avsnitt på 15 minuter vardera. Man kan se alla, eller välja ut något som passar. Det finns en liten, liten progression i programmet, men det är meningen att man ska kunna se vilket avsnitt som helst och i den ordning man vill. Det finns även fem avsnitt som är gjorda på teckenspråk.

Till programmen har jag skrivit en lärarhandledning som jag hoppas kan vara givande läsning även om ens elevgrupp inte passar för programmet. De flesta övningarna går att anpassa uppåt och neråt i åldrarna och jag går även igenom grundläggande begrepp som är bra att lära sig.

Dessutom finns det ytterligare lärarmaterial i form av 10 filmer som heter Lektionstips. Där beskriver jag olika begrepp och hur man kan jobba med dem inom olika ämnen.

Hälsningar, Karin

Didaktorn: Digitalkunskap

Dagens blogginlägg blir i form av en podcast. I samband med Bokmässan i höstas, träffade jag Natanael Derwinger och spelade in ett avsnitt av podcasten Didaktorn. Här följer 17 minuter där jag förklarar bakgrunden till mina tankar om programmering och den digitala dimensionen av läroplanen.

/Karin

Didaktorn: Digitalkunskap

didaktorn

Resurser för Stockholms skolor

Det är högt tryck på de kurser som finns om programmering, och flera kurser är redan fullbokade. Spana in dem ändå, ställ skolan på väntelista och haka på när det finns plats. Ju fler som står på väntelista, desto bättre vet vi hur behovet och intresset ser ut. Har vi tur skjuts det till ännu fler resurser så att alla som vill kan ta del av det fina kursutbudet.

En av mina favoritsatsningar är Mediotekets Robotek  som är under uppbyggnad. De första lådorna för grundskolan är färdiga och ute i verksamhet. Det ska även skräddarsys lådor för förskolan och fritids och lådor för olika årskurser. Att skolor får låna olika robotar och andra resurser, som annars bara används en kortare tid, för att resten av skolåret stå i något skåp, är en utmärkt lösning ur hållbarhetssynpunkt. För att låna en låda krävs utbildning på tre tillfällen, vilket också borgar för att innehållet faktiskt används på ett bra sätt. Hurra för det! Ställ skolan i kö. Alla lådor är uppbokade resten av VT17. Medioteket erbjuder även en programmeringkurs på 3 timmar som kan beställas på begäran. Spana in kursutbudet här. 

Vetenskapens hus är en annan nod för fortbildning för Stockholms stads lärare. Där ges kurser i  Prova-på-programmering och Digitalt lärande Den senare är fullbokad våren 2017, men ställ skolan i kö och gå någon prova-på-kurs så länge. Flera olika alternativ finns att välja mellan.

En fantastisk möjlighet som finns för stadens skolor är FoU-projekt. Jag hade själv möjlighet att genomföra en studie om programmering som verktyg inom matematik, tillsammans med två kollegor för två år sedan. Studien gav mig många nya insikter som jag har nytta av i min fortsatta undervisning, inte bara inom programmering. Sista ansökningsdag 2017 är 15 mars, så ila iväg till rektor och be hen ansöka här. Jag önskar mig en hel mängd med studier på vad eleverna egentligen lär sig på de programmeringslektioner vi utsätter dem för. Tänk om vi kunde få till en hel grupp som bara jobbar med programmeringsrelaterade projekt. Vilka diskussioner vi skulle kunna ha!

/Karin

By travelwayoflife (Flickr: Owl Family Portrait) [CC BY-SA 2.0 (http://creativecommons.org/licenses/by-sa/2.0)], via Wikimedia Commons By travelwayoflife (Flickr: Owl Family Portrait) [CC BY-SA 2.0 (http://creativecommons.org/licenses/by-sa/2.0)], via Wikimedia Commons

Skolverkets förslag på programmering i grundskolan

30 juni 2016 lämnade Skolverket över sitt förslag till regeringen, på hur programmering kan komma in i befintliga läroplanen lgr11. Förslaget innehåller även mer generella bitar beträffande digitalisering, men eftersom det här är en programmeringsblogg så fokuserar vi på de bitarna här.

Som förslaget ser ut kommer programmering enbart in under centralt innehåll i matematik och teknik från år 1 och även i samhällskunskap från år 7.

IMG_2352

Matematik

I matematikämnet har programmering kommit in redan i syftestexten: “Vidare ska eleverna genom undervisningen ges möjligheter att utveckla kunskaper i att använda digitala verktyg och programmering för att kunna undersöka problemställningar och matematiska begrepp, göra beräkningar och för att presentera och tolka data.” in under rubriken Algebra. Progressionen i de skrivningar som föreslås är att eleverna i årskurs 1-3 ska få möta grunderna i programmering, bland annat genom att konstruera och följa stegvisa entydiga instruktioner. Detta följs av att eleverna i årskurs 4-6 föreslås möta hur algoritmer kan skapas och användas vid programmering. I årskurs 7-9 återfinns dessutom användning av programmering för matematisk problemlösning.

1-3

  • Hur entydiga stegvisa instruktioner kan konstrueras, beskrivas och följas som grund för programmering. Symbolers användning vid stegvisa instruktioner.

4-6

  •  Hur algoritmer kan skapas och användas vid programmering. Programmering i visuella programmeringsmiljöer.

7-9

  • Hur mönster i talföljder och geometriska mönster kan konstrueras, beskrivas och uttryckas generellt.
  • Hur algoritmer kan skapas och användas vid programmering. Programmering i olika programmeringsmiljöer.
  • Hur algoritmer kan skapas, testas och förbättras vid programmering för matematisk problemlösning

Teknik

När det gäller teknikämnet skrivs programmering fram inom centrala innehållet Arbetssätt för utveckling av tekniska lösningar. Progressionen i skrivningarna går från att ”styra föremål med programmering” i årskurserna 1-3, till ”att styra egna konstruktioner eller andra föremål med programmering” för att i årskurs 7-9 även omfatta ”egna konstruktioner där man tillämpar styrning och reglering, bland annat med hjälp av programmering ”.

1-3

  • Vad datorer används till och några av datorns grundläggande delar för inmatning, utmatning och lagring av information, till exempel tangenter, skärm och hårddisk.
  • Några vanliga föremål som styrs av datorer.
  • Att styra föremål med programmering.

4-6

  • Några av datorns delar och deras funktioner, till exempel processor och arbetsminne.
  • Hur datorer styrs av program och kan kopplas samman i nätverk.
  • Att styra egna konstruktioner eller andra föremål med programmering.

7-9

  • Tekniska lösningar inom kommunikations- och informationsteknik för utbyte av information, till exempel datorer, internet och mobiltelefoni.
  • Tekniska lösningar som utnyttjar elektronik och hur de kan programmeras.

Samhällskunskap

För årskurs 7-9 återfinns kunskap om programmering även i centralt innehåll i ämnet samhällskunskap:

  • Nyhetsvärdering och hur den kan påverka människors bilder av omvärlden.
  • Hur individer och grupper framställs, till exempel utifrån kön och etnicitet, samt hur information i digitala medier kan styras av bakomliggande programmering.

Här kan du läsa samtliga Skolverkets förslag på förändringar

Workshop på OpenLab för lärare

Tisdagen den 7 februari sammaldes ett gäng lärare från Utbildningsförvaltningens nätverk för programmering i skolan på KTHs OpenLab. Syftet var att få pröva på Design Thinking i en workshop med erfarna handledare.
openlab1_

Design Thinking är en modell som ofta används vid komplexa problem, wicked problems, där det handlar om frågor som kan klassas som samhällsutmaningar. Problemet gruppen står inför idag är hur man ska kunna föra in programmering i skolan på ett lämpligt sätt. Ett relevant ämne i och med skolverkets reviderade handlingsplan för skolans digitalisering. Ämnet har även högsta relevans med tanke på hur viktigt det är för våra elever att få kunskaper kring hur algoritmer och digitalisering påverkar våra liv. Förståelse för programmering kan i relation till detta beskrivas som en form av medborgarkunnande och är därmed en viktig demokratifråga.

openlab2_

Några av de viktiga frågor som kom upp under eftermiddagen handlade om hur vi får ett gemensamt språk kring hur vi pratar om programmering och datalogiskt tänkande samt hur vi sprider goda exempel. Förhoppningsvis kan några av eftermiddagens idéer bli utvecklingsprojekt kopplade till FoU-enhetens arbete med hur programmering kan skapa värde i undervisningen o stötta elevernas lärande.

openlab3_

Helene Derkert

Länkar för att läsa mer:

OpenLab

http://openlabsthlm.se/sv/

Wicked problem

https://youtu.be/lOKpB4KtUZ8

Design thinking

https://youtu.be/0V5BwTrQOCs

https://youtu.be/vSuK2C89yjA