Bedömning i praktiken

Jag har rättat matteprov i 15 år. Varenda gång jag gjort det, har jag känt samma sak: mycket jobb för liten nytta. Efterarbetet, t.ex. att repetera de bitar som saknas eller att dra lärdomar av misstag, får låg prioritet när nästa kapitel drar igång. Och den stress som många känner före och under ett prov påverkar själva resultatet negativt.

Parallellt med denna vånda har jag i några år haft utvecklingsområdet att utveckla en praktiskt metodik för formativ bedömning. När det började falla på plats, märkte jag att proven behövdes allt mindre. Vi, alltså jag och eleven, visste redan före provet vad hen kunde. När jag frågade eleverna om de kunde tänka sig att slopa proven helt, tänkte de i en sekund och beslutet var taget.

Nu ställs höga krav på mig att hålla reda på vad de kan. Men först måste jag locka fram kunskaperna som jag ska dokumentera. Därför ställer jag krav på dem att ge mig all information de bär på. Det är ju de som har den. De måste börja dokumentera sin utveckling.

Just nu kämpar jag med den dokumentationen. Jag började för två år sedan med ett abnormt exceldokument. Nu är jag nere på ett nätt A4 som ska rymma både det centrala innehållet de behärskar och kunskapsnivån. Jag är mitt uppe i en bedömningsfas, och när den är klar och blanketten är ifylld ska jag testa ett nytt sätt: jag ska helt sonika gå runt och fota deras blanketter, en efter en. Fotot hamnar automatiskt i min Dropbox. Voila!

Vi börjar där. Sen ser vi var vi hamnar.

Tommy Lucassi

6 kommentarer

  1. Olle, 7 september 2012

    Tänk om man tycker om att visa sina kunskaper på ett prov? Det kanske gynnar vissa elever att förbereda, öva och skriva ner vad de kan vid ett tillfälle. Lite som att förbereda och genomföra en match.

  2. Tommy Lucassi, 7 september 2012

    Den eleven får gärna ha ett. Men hen slipper inte undan den formativa delen under resans gång. Den är så effektiv.

  3. Eva-Li, 7 september 2012

    Varmt välkommen hit! Det ska bli spännande att följa dig :)
    /Eva-Li

  4. David, 7 september 2012

    Intressant! Går det att få se det där nätta A4:t på något sätt? Har själv funderat på hur man kan dokumentera allt.

  5. Annica, 8 september 2012

    Ja, vad spännande! Gillar det där med kravet på eleverna att visa vad de kan. Ibland ser mina elever förvånade ut när jag säger att det enda jag kan bedöma är det de säger och det de skriver; jag kan inte se in i deras huvuden.

    Har också ett A4-ark, men vill gärna höra hur du gör ditt : )

  6. Tommy Lucassi, 10 september 2012

    Tack för kommentarerna!
    Det där nätta A4-pappret har några barnsjukdomar jag vill fixa innan jag publicerar det, jag är inte nöjd ännnu. Men i princip består det av två tabeller som eleven ska kryssa i. En med det centrala innehåll som kapitlet består av, sedan en kvalitetsmatris med förmågorna vertikalt och kunskapskraven horisontellt, som brukligt. Sedan avslutas pappret med plats för formativa reflektioner om vad eleven ska jobba vidare med. Allt detta ryms på ett A4, för ett kapitel. Alltså nytt kapitel, nytt A4-ark.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


*

Vill du veta när din kommentar har fått ett svar, eller prenumerera på inläggets kommentarer via e-post? Du kan även prenumerera utan att lämna en kommentar.