Visar alla blogginlägg från: november 2012

Kladdpapper = fet matematik

—Släng inte dina kladdpapper!

—Varför då?

—Där finns ju dina idéer, tankar och prövningar. Det är ju det som är den fetaste matematiken!

Ger du bra eller dålig feedback?

Det finns bra och dålig feedback. Bra feedback har positiv effekt på elevernas inlärning, och dålig feedback kan ha negativ effekt. Hur ska man som lärare veta vad som skiljer bra från dålig feedback? Vi behöver en måttstock.

Betyg är en populär måttstock som används av politiker och skolledare. Men det är ett trubbigt verktyg. Det ger oss ingen ledtråd om vilken av våra eller elevens insatser som bäst främjat inlärningen, och heller inget om feedbackens kvalitet. Många kan faktiskt nå betyget A i matte, trots dålig feedback.

Man kan fråga eleverna. En fråga i utvärderingen kan få handla om feedback de fått. De kanske svarar ”bra”, kanske motiverar de med ”feedback ges till alla och ofta” eller ”feedbacken säger vad jag ska utveckla”. Kan detta ge oss ledtrådar till att definiera god feeback? Kanske, kanske inte. Det enda vi kan säga med säkerhet är att eleverna är nöjda, men inte i vilken grad det bidragit till inlärning.

Går det att mäta feedbackens kvalitet, och kan vi göra det själva? Svar ja. (Man mäter kunskapen före och efter ett kapitel i två olika klasser. Den ena klassen får arbeta enligt en ny metod, och den andra klassen jobbar som vanligt. Efter ett kapitel gör båda klasserna samma kunskapskontroll som i början. Resultaten omvandlas till meritpoäng, och skillnaden mellan de två klassernas medelförbättring stoppas in  en formel som beräknar effektstorleken. Över 0,4 är stor positiv effekt på inlärningen.) Är det svårt? Vet ej. Jag har inte prövat, jag är rädd för en sak. Jag vågar inte ge en grupp sämre undervisning i ett helt kapitel, bara för att jag ska mäta effekt. MEN! Det är fel ingång. Man ska inte mäta effektstorleken förrän man har en ny, förmodat bättre, metod man vill testa, innan man inför den på bred front. Så borde vi ha gjort med många av de arbetsmetoder som vi använder av gammal vana.

Om man inte pallar själv, kan man lyssna på andra som gjort det. Till exempel Anders Jönsson och Christian Lundahl. Det räcker långt att läsa deras kapitel om just feedback. Där framhålls några saker som kännetecknar god feedback. Tänker man på dessa ökar chansen att träffa rätt:

  • Den innehåller tre delar: feed back (vad eleven kan), feed up (vad är målet) och feed forward (vilka aktioner eleven kan utföra för att nå dit).
  • Den har tydlig koppling till målen som undervisningen bygger på.
  • Den avser kunnande och inte personliga egenskaper (vad eleven gör, inte hur den är).
  • Fokuserar på lärandet och inte på betyg.
  • Läraren anpassar sin undervisning efter innehållet i elevernas feedback/up/forward.

Nu kom jag på en idé. Istället för kamratbedömning enligt ”two stars and one wish”, ska eleverna få ge varandra ”feed back, feed up, feed forward”. Det måste ju vara bättre än ”two stars and one wish”, som ju bara innehåller feed back och feed forward.

Fast jag vet ju inte om det är verkligen är bättre.

Än.

Närbilder på väggmatrisen

Här kommer några närbilder från väggmatrisen som min årskurs åtta fyllt med olika lösningar. Bedömningen avser förmågan ”Använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp”, i arbetsområdet geometri. Uppgiften är från ”Kommentarmaterial till kunskapskraven i matematik”, sidan 27. Eleverna har i grupper om fyra enats om lösningarnas kvalitet. De tre bilderna nedan kommer i ordningen E, C, A.

Håller du med om deras bedöming?

 

28 formativa fraser

Vi kan hjälpa eleverna att förstå formativ bedömning genom att tänka på hur vi uttrycker oss. Jag vill visa 28 fraser som leder eleven till tankar om hur de ska agera för att utvecklas. Sluta använda otydliga fraser som ”Utveckla dig muntligt” eller ”Visa mer beräkningar” eller ”Repetera kapitlet”. De ger varken ledtrådar om elevens behov eller om hur eleven ska agera för att träna upp sig. Om du som lärare tycker det är svårt att precisera vad eleven konkret ska utföra, hur ska då ett barn kunna göra det, utan hjälp dessutom? I matematikundervisningen ska eleverna utveckla förmågor om problemlösning, begrepp, metoder, uttrycksformer och resonemang. Användningen ska dessutom bedömas. Därför måste vi använda ett tydligare språk och uttrycka vad vi faktiskt menar att eleven ska utföra. Här är 28 fraser som leder eleven rätt:

Om metoder

  • Vilken metod använder du när du löser denna uppgift? (Istället för Hur tänkte du?)
  • Visa mig hur du använder din metod. (Istället för ”Har du rättat med facit?”)
  • Känner du till någon annan metod som du kan använda? (Istället för ”Har du gjort läxan?”)
  • Vet du hur man använder denna metoden? (Istället för ”Har du förstått?”)
  • Är din metod användbar i hela kapitlet? (Istället för: ”Har du gjort alla sidorna?”)
  • Vill du ha en ny/bättre metod? (Istället för: ”Repetera sidan 25.”)
  • Får jag visa dig en bra metod?
  • Vilka metoder använder dina kompisar?
  • Varför valde du just denna metod?
  • Du behöver stanna upp och träna på denna metoden innan du går vidare.

Om uttrycksformer

  • Du vet hur du ska lösa uppgiften, men du vet inte hur du ska uttrycka det, eller hur?
  • Vet du vilka uttrycksformer som är lämpliga här?
  • Får jag visa dig två bra uttrycksformer?
  • Hur har dina kompisar uttryck sina idéer?
  • Varför valde du denna uttrycksform?

Om problemlösning

  • Vilken strategi har du för att lösa problemet?
  • Vilken strategi har du använt förut?
  • Varför valde du den strategin?
  • Hur brukar du göra när du ska lösa problem?
  • Vet du vilka strategier man skulle kunna använda

Om begrepp

  • Vet du vilka begrepp du kan använda här?
  • Behöver du träna på fler begrepp?
  • Vet du vilka begrepp du kan eller saknar?

 Om resonemang

  • Hur vet du att din slutsats är sann, korrekt?
  • Jag tror inte dig, kan du bevisa för mig att det verkligen stämmer?
  • Hur kan du bevisa för mig att din slutsats stämmer?
  • Har du gjort någon beräkning som bevisar din teori?
  • Vet du hur du ska motivera din slutsats?

 

Om du inte kan hjälpa alla elever med svaren på frågorna, vad behöver du för göra för att lära dig det? Känner du till några strategier? Varför valde du den strategin?

Med mera.