Professionell dokumentation – utan att skriva en bokstav

Sedan jag bytte skola i januari undervisar jag även i NO och teknik. Jag har aldrig tidigare jobbat formativt i dessa ämnen, men nu ska jag göra det direkt med mina nya elever. Det är spännande, speciellt som jag ofta fått höra den ogrundade åsikten att det är lättare att jobba formativt i matematik än i andra ämnen. Nu kan jag visa att det inte stämmer.

Jag ska beskriva mitt första arbetsområde, fysik i årskurs 8. Det är uppbyggt kring fem laborationer i optik med tillhörande bedömningar. Syftet är att eleverna ska hitta detaljer i en utförd laboration, och systematiskt förbättra dem i nästa. Mitt jobb blir att stötta dem så att de genomför förbättringarna på rätt sätt. Ren och skär pedagogik, med självbedömning som verktyg. Byt ut ordet ”laboration” mot valfri uppgift så har du en träningsmetod för alla ämnen.

Arbetet inleds med den första laborationen. När eleverna genomför den, hjälper jag knappt till alls. Istället motiverar jag dem att testa själva och se vad som händer. Precis som i problemlösning i matematik. Framför allt säger jag aldrig: ”Om du skulle göra såhär då…?”. Jag observerar och antecknar bra och dåliga saker jag ser i deras arbete. Dessa anteckningar ligger till grund för genomgången lektioner därpå. Den lektionen innehåller en genomgång av rätt svar i tre kvalitetsnivåer, en för vardera nivån E, C och A.

Genomgången om slutsatser från laboration om hur linsens form påverkar brännvidden.

 

Genomgången utgör mallen mot vilken eleverna kan bedöma sitt eget arbete. Den bedömningen dokumenteras i en speciell blankett som innehåller två viktiga element: en matris med kryssrutor, samt fält att notera vad de ska förbättra till nästa gång.  När eleverna fyllt i den, går jag runt och kontrollerar bedömningen. Det går fort, mina ögon scannar endast texten om slutsatser, inte hela laborationen, och kontrollerar sedan att krysset om slutsatser är rätt satt. Därför ska man ta få aspekter åt gången, så att man hinner en hel klass på en lektion. Min egen dokumentation består sedan av ett foto av varje elevs ifyllda blankett, och kopplar det till dropbox så att det automatiskt hamnar i min dator.  Så här kan en ifylld blankett se ut:

Exempel på en dokumentationsblankett, laboration 1.

 

När de konstaterat vad de bör göra för att förbättra sitt arbete nästa lektion, vill de genast få en andra chans. De påpekar upprört att de inte visste att man skulle skriva på det sättet. Då svarar jag att nu vet du det, vill du visa det nu? Det vill de. Då är de motiverade för laboration nr 2. Efter bedömningen av labortation 2 börjar de förstå principen, och genomför galant laboration nr 3.

Efter att den tredje laborationen är gjord och bedömd stannar vi upp ett ögonblick, och summerar vad som visat sig vara kvalitet i laborativt arbete. Det görs genom att fylla en väggmatris med elevexempel, på samma sätt som beskrivits i tidigare blogginlägg: i grupper om fyra får eleverna producera tre varianter på slutsatser, en E-,  en C- och en A-variant. Dessa sätts upp på väggen på rätt ställe i en väggmatris. Det fyller flera funktioner, bland annat:

-          Det fungerar som en transparent kontrollinstans. Om olika elever bedömt samma kvalitet på olika sätt kommer de säga ifrån.

–          Det blir en extra och neutral bedömningsträning.

–          Eleverna får ta del av varandras kunskaper, som används som en resurs i undervisningen.

–          Elevernas exempel sitter kvar på väggen och kan konsulteras i det fortsatta arbetet, både stoff och bedömning.

 

Nu har de fått ytterligare stöd inför de avslutande laborationerna. När den sista laborationen är utförd får eleverna jämföra med sin första. Då blir deras framsteg tydliga och arbetssättet blir trovärdigt.

Med detta arbetssätt har jag efter fem laborationer en professionell och tydlig dokumentation om varje elev, utan att jag skrivit en enda bokstav. Utan att jag rättat ett enda elevarbete på min planeringstid. Utan att jag fyllt i ett enda dokument. Både jag och eleverna har ett kvitto på att de utvecklats.

 

 

Mina förberedelser

 1.      Välja aspekter

Jag väljer först vilka av kunskapskravens aspekter som undervisningen och bedömningen ska gälla. I mitt fall: 1. hur eleven använder utrustningen, 2. hur eleven drar slutsatser och 3. hur slutsatserna kopplas till fysikaliska modeller och teorier (sid 135-136 i Lgr-11). Fler aspekter är svårt att hinna med enligt min erfarenhet.

Eftersom dessa tre aspekter ska bedömas, måste jag planera utifrån dem. Alltså sätter jag mig in i hur man använder utrustningen, vad en slutsats är och hur den dras, samt vilka fysikaliska modeller och teorier eleverna kan behöva använda. Detta måste nämligen eleverna få veta tidigt i processen, eftersom det är vad som ska bedömas. Mitt fokus ligger snarare på processer än på stoff.

2.      Identifiera skillnaderna i kvalitet (E, C, A)

Sedan tänker jag igenom vad kvalitetsskillnaden är mellan

-          att använda utrustning på ett säkert och i huvudsak fungerande/ ändamålsenligt/ ändamåls-enligt och effektivt sätt,

-          att dra enkla/utvecklade/välutvecklade slutsatser, och

-          att dra slutsatser med viss/relativt god/god koppling till fysikaliska modeller och teorier.

Det formulerar jag i en matris med både läroplanens formuleringar och med egna enklare formuleringar.De enklare formuleringarna hämtar jag från Kommentarmaterial till kursplanen i fysik.

 

3. Förbereda laborationer

Till sist bestämmer jag vilka laborationer som ska genomföras, och framför allt bestämmer jag hur frågeställningarna i laborationerna ska formuleras. Detta steg är helt avgörande för att upplägget ska fungera. Ställer jag inte tillräckligt öppna/rika frågor som går att undersöka och dra slutsatser av, går det inte heller att bedöma i tre kvalitetsnivåer. Jag väljer därför att varje experiment ska innehålla denna formulering: ”Undersök vad som händer när… ” och ”Vilken slutsats drar du om xxx?”

 

Denna ordning är tvärt om mot hur jag brukar göra. Det har bidragit till ett större pedagogiskt fokus i stället för att vara fast i gamla planeringar och gammalt stoff. Det höjer den pedagogiska kvaliteten.

 

De fem laborationerna:

1. Laserstråle genom ett glasblock med olika infallsvinkel

2. Parallella strålar genom olika linser

3. Hur formen på konvexa linser ska ändras för att ändra brännvidden

4. Reflektion i olika formade speglar

5. Den femte och sista laborationen är inte bestämd ännu.

 

 

Elevexempel

 

Exempel på slutsatser från laboration nr 2

Uppgiften löd: Ta reda på vad som händer med fem parallella laserstrålar som lyser rakt in i konvexa och konkava linser. Skriv först hypotes. Rita och skriv resultat. Vilken slutsats drar du om ljus som åker genom olika linser?”

”Strålarna bryts mer längre ut på linsen, samlas i en punkt i konvexa linser”

(E: drar slutsats)

 

”Strålarna samlas i en punkt, därför att glaset lutar mer längst ut på linsen än i mitten”

(C: drar slutsats och motiverar)

 

”Strålarna samlas i en punkt. Mittenstrålen bryts inte alls, ju längre ut från mitten, desto mer bryts de. Detta beror på att ju större infallsvinkel, desto större brytning. Normalen lutar mer längst ut på linsen, se bild. Då blir infallsvinkeln större längre ut på linsen, och ljuset bryts mer.

(A: drar slutsats, motiverar, koppling till fakta)

 

Exempel på elevernas förbättringsområden

Rita större bilder så att jag får plats med mer detaljer som tex rita normaler.”

”Rita av det jag ser som det ser ut,  och inte slarva med resultatet. Annars kan jag inte dra rätt slutsats”

”Jag ska fota av mina resultat istället för att rita, jag ritar för dåligt”

”Använda mer fakta i mina slutsatser och inte bara gissa. Kolla i fysikboken.”

”Jag ska motivera och skriva …DÄRFÖR ATT…”

”jag ska mäta noga och lägga linserna rakt.”

”Jag ska lägga alla linser likadant hela tiden för att kunna jämföra dem”

 

 

Hej då och tack.

 

 

 

 

 

 

 

3 kommentarer

  1. Camilla AskebäckDiaz (@Askeback), 12 februari 2013

    Underbart inspirerande! =D

    • Tommy Lucassi, 17 februari 2013

      Tackar!

  2. Mats Bohman, 9 mars 2013

    Bra skrivet. Väldigt inspirerande läsning. Gillar det sätt som du sätter eleverna i fokus och delar med dig av dina goda exempel.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


*

Vill du veta när din kommentar har fått ett svar, eller prenumerera på inläggets kommentarer via e-post? Du kan även prenumerera utan att lämna en kommentar.