Effektivt upplägg för kamratrespons och språkutveckling i kemi åk 9

Eleverna skulle lära sig hur förbränning av kol bidrar till försurning
i världshaven. Jag hade bara några veckor på mig, så jag behövde ett kort men
effektivt upplägg, varför endast det allra effektivaste skulle vara gott nog:
formativ bedömning (med vilket jag avser samtliga Dylan Wiliams fem
nyckelstrategier: tydliggöra kriterier, feedback, klassrumsaktiviteter som
synliggör lärande, elever som resurs för varandra, elev som ägare av sin egen kunskapsutveckling. Detta ska enligt hans egen forskning dubbla inlärningshastigheten). Jag ska nu beskriva i detalj hur jag gjorde och bifogar alla papper eleverna fick, men i korthet var upplägget så här.

  1. Laborationer
  2. Skriva slutsatser och formler + analysera hur man gör det
  3. Se film och samla begrepp från den.
  4. Skriva en första text.
  5. Få/ge kamratrespons.
  6. Revidera text.
  7. Skriva en andra och sista text. Inlämning.

 

Kunskapsfas

Laboration. Eleverna fick laborativt se vad som händer vid förbränning, och
komma fram till kunskaper genom att själva dra och formulera slutsatser.
Slutsatserna och formuleringarna skulle de spara och återanvända i kommande
textproduktion. Här finns en lab: som pdf och som wordfil.

Slutsatsanalys. De fick ge förslag på slutsatser och jag skrev på tavlan. Sedan strök vi under vad som var bra i de olika formuleringarna. Det mynnade i ett papper med alla tipsen. Här är den: som pdf och som wordfil.

Samla begrepp.  De fick se en film (Världshavens försurning, 13 min, på sli.se) där marinbiologer beskriver vad som händer i havet. , och medan de tittade fick de notera användbara begrepp, som de skrev ner i en ordlista. Filmen kunde de se om individuellt efter behov.

 

Nu hade de en bas bestående av kemiska formler i sin labrapport och
naturvetenskapliga begrepp i sin ordlista. Dessa två skulle nu aktivt användas
när de skrev text.

 

Skrivfas

Språkutveckling. Repetition av de konnektorer som ger en bra förklarande
och motivernade text. (”eftersom”, ”medför att”, ”orsakas av”, ”exempelvis” m.fl.)

Skriva. De fick en instruktion och en fråga att  svara på. Det svaret är deras första text. Första frågan finns här: som pdf och som wordfil. Texten hade starka begränsningar: max 15 meningar och minst 3 kemiska reaktionsformler. Den skulle vara kort för att de skulle tvingas välja ut det mest relevanta, och för att kamrater skulle få en rimlig chans att hinna läsa och ge respons.

Kamratrespons. De lottades in i par och läste varandras text och gav kamratrespons utifrån tre aspekter: begreppsanvändning, faktans relevans och användning av konnektorer. De fetstilade, strök under och gav tips enligt denna mall: som pdf och som wordfil.

Revidera text. De fick förbättra sin text utifrån kamraternas respons.

Ny text. De fick slutligen en andra fråga, som skulle besvaras med en ny
text.
Den var så lik den första frågan som möjligt, men ändå utgöra en ny
utmaning. Andra frågan finns här: som pdf och som wordfil. Sista texten,
eller båda om de ville, utgör mitt bedömningsunderlag.

 

Hoppas min beskrivning är så bra att du förnimmer den pedagogiska
styrkan i upplägget. Vad säger du, fanns samtliga fem nyckelstrategier med?

 

MVH, Tommy Lucassi

2 kommentarer

  1. Toura Hägnesten, 2 april 2014

    Jag har inga kemilärarkunskaper men tycker din beskrivning låter bra.
    Det framgår inte riktigt i vilken utsträckning du arbetat med samtalet i bearbetning och lärande. Samtalet är ett starkt verktyg och lyfts i kursplanerna.
    Tack för att du delade med dig. Jag ska läsa det här igen och fundera.

    • Tommy Lucassi, 3 april 2014

      Hej Toura!
      Tack själv för att du kommenterar! Jag gillar det.
      I detta specifika fallet hade vi helklassdiskussioner, där jag använda namnlappar och tekniken ”no hands up” där ordet fördelas slumpmässigt och till många elever under samtalets gång. Jag stimulerar med följd- och stödfrågor.
      Annars har jag lite olika tekniker jag använder. En favorit är att de sitter 4 och 4 och tillsammans formulerar olika svar med olika kvalitet, då samtalar de kring flera saker: språkliga formuleringar, själva ämnesinnehållet samt om vilken kvalitetsnivå svaren har.

      Tack för din kommentar!
      Mvh Tommy

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


*

Vill du veta när din kommentar har fått ett svar, eller prenumerera på inläggets kommentarer via e-post? Du kan även prenumerera utan att lämna en kommentar.