Träna att välja rätt metod

Jag har tidigare bloggat om ”28 formativa fraser”  där jag ville få elever att kunna säga: ”jag har två metoder, men de räcker inte för att lösa alla uppgifter”. Eller: ”jag vet vilka metoderna är, men jag kommer inte riktigt ihåg hur man gjorde”. Eller: ”jag kan två metoder, men jag vet inte när jag ska välja den ena eller andra”. Detta blogginlägg visar ett lektionsupplägg som fick mina elever att prata just så.

En skicklig matematiker har många verktyg för att lösa matematiska uppgifter. Alla elever kan peka ut vem som är ”bäst i klassen” i matte. Många tror tyvärr att de inte kan bli så bra. Men den duktiga eleven sitter inte och väntar på att en färdig lösning ramlar ner i huvudet, utan hen utför ett antal beräkningar i en viss ordning. Det kallas strategier och metoder. Om vi kan synliggöra de strategierna och metoderna, så kan alltså vem som helst se dem, träna på dem och göra dem till sina.

Högsta kvalitet i matematik gällande metoder i årskurs 6 enligt kunskapskraven lyder : ”Eleven kan välja och använda ändamålsenliga och effektiva matematiska metoder med god anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar och lösa enkla rutinuppgifter…”

Om vi ska bedöma hur de väljer metoder, måste de få en rimlig chans att öva. Eleverna behöver kunna flera OLIKA metoder, NÄR de är lämpliga att använda och VARFÖR. De behöver lära sig att titta på siffrorna i uppgifterna och utifrån det välja lämplig metod. Men för att uppnå det, måste de få TRÄNA PÅ JUST DET, och inte bara på att lösa uppgifter.

Här är lektionsupplägget. Det gäller addition och subtraktion med decimaltal.

Steg 1: eleverna fick lösa ett antal rutinuppgifter enskilt, av typen 6,5 – 3,8 eller 7,74 + 11,89.

Steg 2: i grupper om 3 visade de sina metoder för varandra.

Steg 3: De redovisade lösningarna, och vi namngav alla metoder som dykt upp. (vi hittade tex Taluppdelning, Uppställning, Räkna nerifrån, Samma talsort, Flytta-över-metoden, Lika tillägg)

Steg 4: eleverna gjorde en “halvtids-check” med 10 uppgifter, 5 addition och 5 subtraktion, (av samma typ som ovan) för att se vad som fastnat hittills. (ej betygsgrundande). Talen (jag menar talen, inte uppgifterna) var valda så att olika metoder skulle behöva användas till olika uppgifter.

Steg 5: jag rättade och gav individuell feedback (genom att kryssa i en matis samt kryssa förskrivna förslag på träning) som fanns på baksidan av testet.
Som pdf: Blankett med matris, feedback och självskattning pdf  Eller som wordfil: Blankett med matris, feedback och självskattning

Steg 6: jag lade upp youtube-klipp: ett där jag räknar och visar hur metoderna används, och ett där jag räknar och förklarar varför jag väljer de olika metoderna. Jag filmar rakt ner i räknehäftet när jag räknar och pratar.

Youtubeklipp: Använda metoder och Välja rätt metod.

Steg 7: eleverna övar individuellt på det som de behöver, ca 3 lektioner. De väljer bland sidor i boken och andra övningsblad jag kopierat upp.

Steg 8: ny check för att se vad de nu kan (betygsgrundande). Har inte gjort det än, men jag lovar att äta upp mina galoscher om de inte förbättrat sig från check 1 till check 2.

Eleverna började direkt efter feedbacken på steg 5 ropa ut saker som: “Jag behöver en till metod!”. Eller “Jag måste öva mer på denna metoden, jag kan ju den nästan”. Eller “Jag kan alla metoder, men hur ska jag förklara varför jag väljer dem?”

Att det fungerade beror på att elever är intelligenta och vill lyckas. De vill visa oss att de förstått och att de kan. Det sker när vi är tydliga med vad vi vill att de ska utföra, och när de får träna på exakt det vi vill att de ska utföra.

Vad vill du att dina elever ska kunna utföra? Och hur tänker du träna dem i det?

Mvh Tommy Lucassi, @MatteTommy på Twitter.

6 kommentarer

  1. Toura Hägnesten, 6 november 2014

    Påminner mycket om arbetet med att undervisa i lässtrategier. Du skriver ”Eleverna behöver kunna flera OLIKA metoder, NÄR de är lämpliga att använda och VARFÖR.”
    Samma gäller lässtrategier. Eleverna behöver kunna ett antal olika strategier att använda på olika texter av olika karaktär och där syftet med läsningen är olika. Viktigt är att eleven är bekväm med att använda flera strategier och vet NÄR denne ska välja en viss strategi och VARFÖR. Spännande att se beröringspunkter! Eftersträvansvärt är att vi uppnår transfer effekter med det vi lär våra elever. Här finns en möjlighet, eller vad tror du!?

    • Tommy Lucassi, 27 november 2014

      Hej Toura!
      Absolut! Jag samarbetade tidigare med en svensklärare som jobbade så, och vi valde medvetet samma vokabulär och samma förhållningssätt. Mycket givande, och effektivt förstås. Framför allt underlättade det i samtal med eleverna, och såklart även på utvecklingssamtalen. Det finns ett stödmaterial från Skolverket som heter Bedömningsaspekter som visar vilka ämnen som har samma förmågor. Mycket intressant.
      Mvh Tommy

  2. Andreas Hernvald, 14 november 2014

    Intressant och givande upplägg. Visar tydligt för eleverna vad som menas med att välja metoder, tänker jag. Tack för idéerna!

    • Tommy Lucassi, 27 november 2014

      Tack, Andreas!

  3. Pelle Mårtenson, 17 november 2014

    Mycket intressant!

  4. Anja, 8 december 2014

    Hej!
    Fantastiskt att läsa om ditt arbete med formativ bedömning, jag jobbar själv som gymnasielärare & högstadielärare i biologi och kemi och vill gärna utveckla mitt sätt att jobba och bedöma formativt. Just nu har jag enbart 2 år i yrket och känner mig ofta väldigt ny. Jag försöker göra myrsteg för att utvecklas så projekten inte blir för stora och omfattande. Jag fastnade verkligen för det du jobbat med röda/gröna lappar samt A-E svaren vilket jag tror kan fungera bra i problemlösning/när jag visar tal i kemi på tavlan. Skålen med lappar med namn låter också som en bra idé! Jag sa lägga in din blogg i favoriter så jag kan återkomma när jag behöver fler tips och trix!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


*

Vill du veta när din kommentar har fått ett svar, eller prenumerera på inläggets kommentarer via e-post? Du kan även prenumerera utan att lämna en kommentar.