Visar alla blogginlägg med kategorin:
Biologi

Hur mycket får man hjälpa på provet? Om att utveckla resonemang.

Jag hjälpte grannklassens vikarie med att förbereda eleverna inför ett prov. Eleverna var osäkra på vad som krävdes för högre kvalitet. Då satte jag ihop denna övning. Nu undrar jag: kan man utforma en fråga på ett prov på det sättet, med rutor och bindeord? Är det för mycket hjälp, eller skulle det räknas som extra anpassning, som gynnar alla? (frågar åt en kompis, jag har ju inte prov…)

Jag vet vad jag tycker. Vad tycker du?

utveckla resonemang

Hej hej från Tommy.

Bättre än betyg: smart metod för feedback

Det är en konst att skriva bra feedback, och det är en konst att få eleverna att verkligen använda den. Det finns en mycket smart metod för att lyckas med det. Detta blogginlägg handlar om den metoden, men även om hur jag förberedde eleverna på att förstå min feedback, exempel på feedback jag skrev samt alla dokument med de uppgifter och övningar jag genomförde. Kortfattat är upplägget så här: de skriver en text, jag samlar in och skriver feedback, de tränar på bedöming av uppgiften samt tjuvstartar träningen på nästa kapitel, de får tillbaka feedback på ett speciellt sätt (se steg 6 nedan), de skriver en ny text utifrån tipsen i feedbacken. Nu en nogrannare beskrivning av hur jag gjorde.

Syftet var att eleverna skulle träna på att välja relevant fakta och motivera sina val av källor. Så här gjorde vi steg för steg.

  1. Först jobbade vi med fakta inom ett visst område, matspjälkningen, under ett par lektioner.

  2. Sen fick de en uppgift: bland nio olika faktarutor om matspjälkningen skulle de välja ut fyra som var relevanta för en frågeställning och motivera sina val. Uppgiften löd “Tänk att du ska göra ett arbete om hur kroppens körtlar är viktiga för att näring ska komma till cellerna. Välj 4 källor som du tycker passar, och motivera varför du väljer dem.” Jag skrev själv faktarutorna, bestående av  påståenden om matspjälkningen. Några relevanta för frågeställningen och några inte. Här är uppgiften som wordfil och som pdf.

  3. De fick en lektion på sig att skriva och jag samlade in deras texter. Sedan skrev jag individuell feedback till varje elev, se nedan hur jag skrev. Innan jag delade ut den ville jag först träna på bedömning och även börja lite på nästa kapitel, immunförsvaret. Jag vill att feedbacken ska vara färsk när de ska skriva nästa uppgift, så jag väntade några lektioner.

  4. Nästa lektion var en lektion i bedömning. Jag gjorde den direkt efter att de skrev medan uppgiften och deras egen insats skulle vara färsk i huvudet. De fick se olika elevsvar, påhittade av mig, på just den uppgift de gjort. Ett av svaren var på E-nivå, ett på C-nivå och ett på A-nivå. Först frågade jag vilket svar som de tyckte var bäst, och varför. Jag drog ett par namn som fick svara. Följdfrågor var om de kunde peka i texten vilket som gjorde att det var bra, och jag strök under på tavlan. Sedan frågade jag om de kunde rangordna de tre svaren, drog några namn igen med samma följdfrågor. Till sist fick de i grupp sätta kryss i en matris för varje elevsvar, fyra kryss per svar. Underlaget var en matris med fyra aspekter, som jag gick igenom (de hade sett den förut). Här är pappret med elevsvar samt matrisen som wordfil och som pdf.
  5. Ännu är det inte dags att dela ut feedbacken. Först hölls två lektioner med att träna på nästa kapitel, immunförsvaret. För när de fått tillbaka feedbacken ska de genast tillämpa tipsen i en ny liknande fråga, och då måste de ha fått kunskaper om nästa område. (Alternativet är att de får skriva om sina första texter om körtlarna, men jag upplever att de tröttna på att jobba med samma uppgift, och att jag av tidskäl måste skynda vidare.)
  6. Nu kommer hjärtat i arbetet. När jag delade ut min feedback satte jag eleverna fyra och fyra. På bordet framför dem la jag deras arbeten i en hög, och bredvid dem en hög med fyra lappar med feedback som hörde till texterna, fast utan namn (jag hade numrerat dem för att hålla reda på dem). Deras uppgift blev att para ihop rätt feedback med rätt text. På det sättet tvingades alla läsa sin feedback noga och aktivt leta upp vad i texten som feedbacken handlar om. Dessutom fick de sätta sig in i andra elevers texter och feedback. Detta ökar chansen att de faktiskt minns sin feedback och utvecklar sina texter nästa gång de skriver. Vilket är genast.

  7. Feedbacken ska vara färsk när den ska användas, så nu fick de en exakt likadan uppgift, fast med nytt innehåll. Då tillämpas tipsen de fått i feedbacken. Nya uppgiften innehöll inte 9 faktarutor, utan de skulle välja ut 4 av styckena på ett uppslag i boken. Då fick de repetera fakta från boken en gång till. Nya uppgiften finns beskriven här: http://pedagogblogg.stockholm.se/provfrimatematik/2014/10/23/lektionsupplagg-trana-fore-bedomning-biologi/

Exempel på feedback jag gav

”Du säger att det är körtlarnas jobb att sönderdela maten. Här kan du utveckla ditt resonemang, för det saknas ett led här. Det händer ju något mellan det att körtlarna jobbar och att maten bryts ner. Tänk igenom i vilken ordning allt sker och skriv ner alla led i resonemanget. Om du inte kan det utantill, kolla i boken, det är inte bara ok, det är till och med proffsigt. Ett annat tips är att använda ord som EFTERSOM… eller DET LEDER TILL ATT… eller SEDAN… Då får man fler led.

Du skulle också kunna visa hur kroppens olika delar hänger ihop med varandra, genom att beskriva vad blodet eller cellerna har med saken att göra. De är ju mycket viktiga för att näringen ska komma dit den ska.

Tänk på att använda biologiska begrepp mer, precis som du gör i ditt första resonemang. Där använde du två mycket passande begrepp. Där hade du dessutom flera led.”

Slutord

Förr skrev jag ofta feedback i kanten på prov och arbeten i form av frågor, typ “Hur kommer näringen från tarmarna till cellerna?” Men jag gav dem ingen förståelse för varför de skulle lägga till fakta, vilken fakta eller hur mycket. Numera har jag förstått att jag måste planera lektioner med hantering av feedback, och jag använder bedömningens terminologi, som tex resonemang, led, begrepp. Då får de en förklaring till varför de ska göra det jag vill att de ska göra.

Om elever får tillbaka ett arbete med betyg och feedback som respons, kommer de fokusera på betyget och inte feedbacken. Därför får de först enbart feedback. De får en ifylld matris senare, men inte just nu. Betygsbokstav på en uppgift får de givetvis aldrig.

PS 1. När man förstått och upplevt effekten av denna typ av pedagogik blir det extra frustrerande att höra politiker hävda att betyg skulle vara ett redskap för mer kunskap. De visar prov på en oerhörd okunskap och arrogans.

PS 2. Lyssna hur proffsig feedback kan låta (och även hur man på ett snyggt och bra sätt förklarar resonemangsförmågan i svenska) http://youtu.be/BgfauGRRl1g

Mvh och tack från Tommy Lucassi, @MatteTommy på Twitter

Lektionsupplägg: träna före bedömning biologi

Om eleverna ska bedömas på något, måste de få en rimlig chans att öva på det.

En aspekt som ska bedömas i NO är om eleven har kunskap om biologiska sammanhang och visar det genom att ge exempel på och beskriva/förklara och visa på samband inom dessa/förklara och visa på samband inom dessa och något generellt drag.

Tror du att eleverna vet vad ett biologiskt sammanhang är? Eller sambanden inom dem? Vet de ens vad ett samband är? Hur går man tillväga när man ska upptäcka ett samband? Och en fråga för oss pedagoger: hur konstuerar vi en lektion där detta ska tränas? Om vi bedömer denna aspekt, utan att räta ut dessa frågetecken, då kommer vi få många frågor av eleverna. Varför fick jag bara E här? Vad ska jag göra för att höja mig?

Det slog mig första gången jag skulle bedöma detta, att eleverna aldrig fått öva upp denna förmåga. Då är det inte schysst att plötsligt bedöma det.  Därför skapade jag en träningsmodell för just denna aspekt. Den bygger på en språklig analys av en text för att upptäcka begrepp, sammanhang och samband. Så här gjorde jag.

 

Eleverna behövde tre saker: ett anteckningsblock, biologiboken och ett gem. Gemet, sa jag till eleverna, är er bästa vän i jakten på samband. Snart visar jag varför. Uppgiften bestod i att läsa och analysera ett uppslag i boken som handlade om KROPPENS IMMUNFÖRSVAR.

Steg 1

Vi öppnade det uppslag i boken som vi skulle läsa. Sen slog vi upp en annan sida som sammanfattade kapitlet (brukar finnas i slutet av varje kapitel i läroböckerna). Den sidan visade våra SAMMANHANG. Gemet satte vi mellan dessa sidor, så att det lätt gick att bläddra mellan dem.

 

Steg 2

I anteckningsboken slog de upp ett tomt uppslag. På vänstra sidan skrevs rubriken ORDLISTA, och på högra skrev vi rubriken SAMBAND.

Steg 3

Vi började med att ringa in alla stycken som fanns på uppslaget. Det första stycket skulle jag leda analysen, sen fick eleverna självständigt träna på de resterande åtta styckena.

bild stycken immun 3Bild ur Spektrum Biologi, Liber

 

Steg 4

Med namnlappar drog jag första eleven, som fick välja ett biologiskt begrepp ur första stycket, säga en förklaring, och alla skrev upp det i sin ordlista med tillhörande förklaring. Sen drog jag nästa elev och så vidare. Vi hittade sex begrepp.

Mikroorganismer= mycket små organismer, tex virus och bakterier.

Immunförsvar = kroppens försvar mot oönskade mikroorganismer

osv.

 

Steg 5

Då blev det dags för SAMBAND. Så nu behövdes gemet. Vi bläddrade fram och läste snabbt igenom vilka SAMMANHANG som var tänkbara att koppla ihop med immunförsvaret: andningen, matspjälkningen, cirkulationsorganen osv.

bild sammanhang immun 2Bild ur Spektrum Biologi, Liber

 

Steg 6

Sedan fick eleverna en BÖRJA, en mall som såg ut såhär:

Stycke 1: det finns ett samband mellan ________ och ______, eftersom _________ .

 

Jag läste jag stycket högt igen, och uppmanade eleverna att lyssna efter ord som ledde oss in på sammanhangen.

 

Jag drog en namnlapp, och första eleven hittade inget samband. Då påminde jag om vår metod, gemet. Alla vände fram sidan med sammanhangen, och sedan tillbaka till texten. Jag frågade om något ord från texten också fanns med bland sammanhangen. Plötsligt säger eleven SKELETTET!

 

Yes! Gåshud. Motiveringen står i stycket, så vi skrev tillsammans:

 

Stycke 1: Det finns ett samband mellan immunförsvaret och skelettet, eftersom de vita blodkropparna bildas i benmärgen, som finns i skelettet.

Vi hittade ett till: mellan immunförsvaret och blodet, eftersom blodet transporterar vita blodkroppar.

 

Steg 7

Nu fick eleverna själva upprepa proceduren med resterande åtta stycken.

 

Notera att vi inte bedömde något i denna uppgift. Därför lades ingen tid på att analysera kvaliteten på svaren. Det är bara ren och skär träning i att hitta begrepp och samband. Det är viktigt för eleverna att få höra det innan de börjar jobba, att allt inte bedöms.

 

 

Med denna lektion tränar eleverna flera saker:

  • En teknik för att ta till sig tunga faktatexter.
  • Att hitta och lära sig begrepp.
  • Att samla begrepp som man kan använda i senare textproduktion.
  • Hur man hittar samband.
  • Hur man förklarar och motiverar.
  • Och säkerligen en massa fler goa grejer.

 

Det fina med övningen är att den kan appliceras på valfri text i valfritt ämne, även om man inte ska bedöma hur eleverna ska se samband. Och det är särskilt välbehövligt för alla de elever som av någon anledning har svårigheter med läsning.

 

Tack. Hej.

Tommy Lucassi, @MatteTommy på Twitter

 

Övning i att lita på kamratbedömning

Här är en övning för elever i att bedöma motiveringar. Min  tes är att om eleverna får träna att bedöma i grupp strax innan en självbedömning eller kamratbedömning,  kommer de att lita mer på kamratens bedömning, eftersom de just enats om bedömningen.

I denna övning fick de bedöma åtta olika elevsvar på en fråga de jobbat med. Frågan hade fem svarsalternativ och eleverna fick motivera sitt val. Frågan var:

VILKEN RESTPRODUKT BLIR ÖVER NÄR VI FÖRBRÄNNER SOCKER I KROPPEN?

a) ingen restprodukt

b) syre

c) koldioxid

d) syre och vatten

e) koldioxid och vatten.

MOTIVERA DITT SVAR!

 

Eleverna svarade först enskilt på frågan. Sedan fick de i grupper om fyra en lista med åtta olika motiveringar till frågan som del skulle bedöma. De var mestadels svar som elever skrivit, men jag lade också till några själv. De skulle tillsammans enas om bedömningen och fylla i den i en liten minimatris, en miniatyr av områdets bedömningsmatris. Som ledning hade de den bedömningsmatris som ligger till grund för arbetsområdets bedömning. Så här såg blanketten ut. (klicka här för blanketten i word, eller här i pdf)

Övningen avslutades med att varje grupp sa hur de bedömt, och jag satte varje grupps kryss i en och samma matris på tavlan. Se bild nedan. Då såg vi hur kryssen spridits, och vilka kryss vi var överens om och vilka vi inte var det. Prickarna är elevernas bedömningar, en prick för varje grupp, och ringarna är min bedömning. Det är fascinerande hur självsäkra de är i denna situation. Ofta får jag höra: du bedömer ju fel! Jag gillar det. Där vi inte är överens får jag konsultera mina kollegor och sambedöma med dem, och återkomma till eleverna med en dom.

Först efter detta grupparbete tog de fram sin egen ursprungliga motivering och bedömde den, på ett väl förberett sätt. Många som nyss var tvärsäkra, blir nu plötsligt osäkra. Några säger att de inte vågar sätta höga kryss på sig själva, någon sorts jantelag. Andra vet inte varför de inte litar till sig själva. Här har jag sagt till dem att byta motivering med bänkgrannen, och bedöma åt varandra. I de grupper som fått sambedöma först har gjort det utan att tveka. De grupper som inte sambedömt först, har inte vågat fråga varandra. Nästa gång ska jag förutom att alltid sambedöma först, även organisera kamratbedömningen så att den blir systematisk och att alla gör det.

Lektionen avslutas att vi gemensamt skriver ner olika tips på hur man kan utveckla sina svar. Eleven skriver ner de tips som gäller dem själva i en separat bedömningsblankett som sparas till dels nästa gång de ska motivera samt till utvecklingssamtalet.

 

Ajöken.

//Tommy

En matris med elevexempel

Här är matrisen jag använde för att bedöma muntliga (och skriftliga) resonemang som jag skrev om i förra inlägget. Vi bedömer tre aspekter som rör två förmågor i biologi. Här är matrisen som wordfil: Matris resonemang word och här är den som pdf: Matris resonemang pdf

Hoppas den klarar en granskning lik den som Pernilla Lundgren gjorde av en annan matris i grannbloggen… http://pedagogblogg.stockholm.se/larandebedomning/2013/09/03/bedomningsmatriser-revisited/

 

Slutligen behöver jag hjälp med en sak. Jag har problem med att stoff står inskrivet i kunskapskraven. Den översta raden i min matris handlar om människokroppen, men formuleringen i kunskapskraven lyder

 ”Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör hälsa, naturbruk, och ekologisk hållbarhet och formulerar ställningstaganden med enkla motiveringar samt beskriver några konsekvenser.”

Men vårt område handlar inte om något av detta stoff, utan om människokroppens uppbyggnad. Är det då fel av mig att ta en del av kunskapskravet, nämligen värdeordet ”enkla motiveringar” och koppla ihop det med människokroppen? Samma  sak med en formulering om att ha underbyggda resonemang. I kunskapskraven är den formuleringen kopplad till informationskällors trovärdighet och relevans. Men jag bedömer hur de underbygger resonemang och något annat, nämligen resonemang om hur nervceller är uppbyggda. Gör jag fel?

 

Hej hej från Tommy Lucassi, @MatteTommy på twitter.

 

Formativt innehåll i min flipped classroom-lektion

Detta är en uppföljning av förra blogginlägget. Jag kommer avhandla följande begrepp: flipped classroom, effektiva flervalsfrågor samt bedömning av muntligt arbete. Tack till Maria och Daniel, som kommenterade mitt förra inlägg och gav mig tips som jag genast tog fasta på. Så här blev det.

Jag började med att göra en 9 minuter lång film om nervceller (gjord i Explain Everything på paddan) och lade upp den på Youtube. Den ersätter min genomgång på lektionstid, och sparade därmed in massor av tid som kan ägnas åt effektiva övningar (det kallas flipped classroom: istället för föreläsning en hel lektion och arbeta ensam med uppgifter hemma, får de se föreläsningen hemma, så jobbar vi tillsammans i klassrummet istället där jag kan vara aktiv).  De sista tre minuterna i filmen är instruktioner och frågor.

Här är filmen.

Arbetsgången på lektionerna

  1. Eleverna skriver en begreppslista med begrepp från filmen. (bläddrar i filmen på sin telefon)
  2. I grupper om tre: alla svarar på en flervalsfråga från filmen + motiverar för varandra.
  3. Alla spelar in sitt val och sin motivering på sin telefon.
  4. I helklass: drar namn för att höra några motiveringar.
  5. Lyssna på sin inspelade motivering och bedöma den, kryssa i matris.
  6. Helklassgenomgång om motiveringars kvalitet.
  7. Individuell feedback med förlag på förbättringar.
  8. Ny flervalsfråga, upprepa steg 2-7.
  9.  Jag dokumenterar elevernas kvalitet (fota deras ifyllda matris)

Jag har hunnit till steg 4. Resten redovisas i kommande bloginlägg.

 

Styrkan ligger i att

  • frågorna är utformade så att motiveringarna kräver att eleven a) tvingas TÄNKA snarare än minnas, b) tvingas välja ut adekvat fakta.
  • alla är aktiva och får formulera sina egna tankar.
  • frågorna lämpar sig för bedömning och feedback med tips på hur de kan utveckla sina motiveringar.

 

Frågorna

Vad är det man ser högst upp i bilden, ovanför nervcellen?

Bild: http://www.solunetti.fi/se/histologia/aksoni/

a) Dendrit

b)      Nerv

c)       Nervbunt

d)      Axon

e)      Går inte att veta

Vad är detta en del av?

http://www.1177.se/Stockholm/Tema/Kroppen/Nervsystemet-och-sinnesorganen/Hjarna-ryggmarg-och-nerver/?ar=True

a)      Sensorisk nerv

b)      Motorisk nerv

c)       Både sensorisk och motorisk nerv

d)      Går inte att veta

 

Nästa steg för mig att testa:

  • Eleverna gör en gemensam inspelning av hela samtalet de tre emellan, för att även kunna bedöma hur de för diskussionen framåt.
  • Eleverna får skriva sina val och motiveringar i youtube i filmens kommentarsfält, så att alla får se exempel på SKRIFTLIGA motiveringar.
  • Hitta appar där elever spelar in egna och bläddra bland andras kommentarer till min film i form av en ”talking head” uppe i hörnet, så att eleverna kan HÖRA varandras motiveringar. Kanske Voice thread eller appen Video in Video.
Ge mig gärna tips på hur ni gjort och appar ni använt för detta ändamål. Skriv i kommentarfältet nedan.

Elevreaktioner

”Du borde lära ut dina metoder till alla lärarna.”

”Detta sättet är mycket bättre. I vår klass är det några få som alltid pratar och resten vågar aldrig svara.” (Elev med stora kunskaper och är mest aktiv i klassrummet)

”Egentligen borde du få en applåd efter varje lektion.”

”Först trodde jag alternativ B, men så kollade jag fakta i boken, då ändrade jag mig till D.”

”Får man fuska och kolla i filmen…?”         Jag: ”Självklart!”     De ba: ”Va?!”

Rolig anekdot

När jag ska dra ett namn i helklassdiskussionen tycker jag att ett namn ser konstigt ut. När jag några namn senare drar en liknande lapp förstår jag att någon busat och stoppat in fem lappar med sin kompis namn. En elev erkänner. Min respons: ”Det var det finaste buset jag någonsin sett. Du vill ge din vän extra lärande, gud vad snäll gjort!”.

Ps. Tack till er som gav mig tips i kommentarerna till förra inlägget!

Hej då från Tommy Lucassi, @MatteTommy på twitter

 

Formativa frågor i Biologi – ett lektionsupplägg

Här kommer ett lektionsupplägg som  bygger på en av de fem nyckelstrategierna för formativ bedömning enligt Dylan Wiliam, den att skapa effektiva klassrumsdiskussioner som visar att elever förstår och lär sig. Ämnet är biologi, hjärnan och nervsystemet. Längst ner i inlägget hittar du lektionsupplägget både som wordfil och som pdf-fil. I slutet kommer en fråga till dig; jag behöver din hjälp att hitta ett bra sätt att bedöma och dokumentera muntliga prestationer formativt.

 

”If you answer all my questions correctly, then you are wasting your time.”

”If you´re not stuck, it´s not hard enough.”

”Never work harder than your students.”

”If children see misstakes in other childrens work, they are more likely to avoid those misstakes.” (Forskning har visat att barn som lärt sig språk av träningsrobotar som gör fel ibland, lär sig mer än från robotar som aldrig gör fel. )

(Dylan Wiliam från en workshop i våras)

 

Så här tänker jag börja årets första lektion:

REGLER!

  • Alla har samma rätt till lärande och tänkande. Ta inte ordet från någon annan. Stör inte någons tänkande.
  • Alla har samma rätt till lärande och tänkande. Alla har rätt att svara fel och tänka om.
  • ”vet inte” = du får vänta ett tag, jag hjälper dig att svara lite senare
  • No hands up – jag lottar vem som svarar. Annars är det alltid samma personer som får det bästa lärandet.
  • Vi stöttar och hjälper varandra att lära.

Det finns massor av argument för att få fler elever att delta i klassrumsdiskussioner. Det finns massor av forskning som visar hur effektiva klassrumsdiskussioner är för inlärningen.

För dem som deltar.

Ingen lärare kan fördela ordet i klassrummet helt slumpmässigt, det blir alltid någon individ eller grupp av individer som får fler frågor, och därmed bättre undervisning. Vissa elever är bättre på att begära ordet, och de som aldrig begär eller aldrig får ordet fråntas sin rätt till effektiv inlärning. Det är djupt odemokratiskt och orättvist.

Man kan inte förvänta sig att barn och ungdomar självmant berättar att de inte förstår. De behöver hjälp med det, på ett enkelt och avdramatiserat sätt.

”No hands up” är en enkel utgångspunkt. I kombination med andra tekniker för att engagera fler elever, erhålls hög kvalitet med liten insats av läraren. Till exempel om en elev säger ”jag vet inte” säger du att du återkommer om en stund, och låter några andra elever svara. Sedan återkommer du och säger tex ”vilket av dina kompisars svar gillar du bäst och varför?” eller ”återge vad hen just sa” eller en 50/50-chans ”finns det något svar som sagts som du tror är fel?” eller min favorit ”om du hade vetat, vad hade du svarat då?”

Följande lektionsupplägg bygger på klassrumsdiskussioner. Jag har tagit fram ett antal frågor som underlag för diskussionen. Frågorna är stora och tankekrävande, samt har fem svarsalternativ att välja bland. Alla elever ska välja ett av alternativen, och eleverna får motivera sitt val. Jag drar slumpmässigt namnen som ska svara. Givetvis får man räcka upp handen om man har en fråga.

I början av lektionen får varje elev ett kit med olika lappar: fem stycken märkta med bokstäverna A-E för att visa svarsalternativ, samt ett kort som är rött på ena sidan och grönt på andra. Det lägger eleven framför sig med gröna sidan upp, och när de känner att de inte hänger med vänder de upp den röda sidan, så att jag kan se hur de hänger med. Få elever vågar säga att de inte förstår, och detta är en beprövad teknik för att få fler att meddela sig.

När jag visat frågan och svarsalternativen visar eleven vilket alternativ de valt genom att hålla upp en lapp med valt alternativ A-E. Jag får då en första signal om hur mycket klassen kan. Sedan fördelar jag frågan genom att dra namn, och de får motivera sitt val. Många får svara, och jag dröjer med att avslöja svaret tills diskussionen är över och MÅNGA har yttrat sig.  Så fortsätter lektionen, ett nytt kort expriment följt av en eller flera frågor. Lektionen avslutas med en Exit Question, en kort fråga som eleverna besvarar på en lapp och ger till mig när de går ut. Då får jag se hur många som faktiskt lärt sig, och kan anpassa nästa lektion efter det.

Slutligen behöver jag er hjälp med en sak. Jag är osäker på hur jag ska göra med bedömningen av deras muntliga resonemang och motiveringar. Jag har en matris, men hur ska eleverna fylla i den? Ska de bedöma sig själva enskilt? Ska de bedöma varandra parvis eller i grupp med t.ex. ”two stars one wish”? Kommer de minnas vad kompisen sagt? Ge mig dina förslag genom att kommentera i strängen här nedan, så får både jag och andra läsare era tips. Tusen tack på förhand!

Lektionen som wordfil: Intro Bi åk 9 v.34

Lektionen som pdf-fil: Intro Bi åk 9 v.34 pdf

Ajö. Tommy (@MatteTommy på twitter)