Visar alla blogginlägg med kategorin:
Lgr11/Lgrs11

En metod för kollegial bedömningsträning

Vad är skillnaden mellan att ”föra ett resonemang” och att ”föra ett resonemang framåt”? Kan du svara på den frågan? Det kan du testa dig själv på i slutet av detta blogginlägg. Det står nämligen på två olika ställen i kunskapskraven i matematik. Och mer specifikt undrar jag: vad är skillnaden mellan de båda A-nivåerna att ”fördjupa eller bredda ett resonemang” och att ”föra välutvecklade resonemang”?

Detta är några av problemen som jag och mina kollegor mötte när vi skulle träna på sambedömning. Vi hade även problem med att se skillnaden mellan C och A för de båda delarna. Vad är det för skillnad på att ”föra resonemanget framåt” på C-nivå, och ”fördjupa eller bredda resonemang” som det står på A-nivå? Vad är det för skillnad på att föra ”utvecklade resonemang” på C-nivå, och ”välutvecklade resonemang” som det står på A-nivå?

Detta blogginlägg handlar om hur jag och mina kollegor besvarade dessa frågor tillsammans genom sambedömning.

Men först vill jag berätta vad som gjorde att det blev en stark upplevelse för mig. Det var hur vi alla agerade i processen. Så fort vi var oense, eller när någon av oss blev osäker eller inte förstod, så släppte vi inte det, utan gick till botten med allt. Vi fortsatte att vända och vrida på detaljer och ordval tills vi var säkra på att vi förstod varje ord och var helt överens. Vi lät det ta tid.

Två olika delar av kunskapskraven

De två delar av kunskapskraven i matematik år 6 som det handlar om är:

I beskrivningen kan eleven (…) föra enkla / utvecklade / välutvecklade resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra.

och

I redovisningar och samtal kan eleven föra och följa matematiska resonemang genom att ställa frågor och framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som till viss del för resonemangen framåt / för resonemanget framåtför resonemangen framåt och fördjupar eller breddar dem.

Dessa formuleringar säger mig ingenting. Därför behövs en djupare analys. Antingen läser man den analys som Skolverket gjort, och kanske kan ta till sig den. Eller så låter man sin egen hjärna genomföra analysen, vilket är mycket bättre. Det gjorde vi. Man lär sig bättre om man tvingas tänka. Vi utgick från Skolverkets material ”Kommentarmaterial till kunskapskraven i matematik del 2”. Där finns bra uppgifter, autentiska elevexempel, bedömning av dem och en djup analys av kunskapskravens innebörd. Men hur många gånger jag än läst detta material, så var det ändå till slut det kollegiala samarbetet som gjorde att jag förstod på riktigt.

Såhär gjorde vi

I korthet gjorde vi så här.

  1. Räkna uppgiften själva och skriv ner lösningar.
  2. Klipp ut de tre elevlösningarna, lägg upp på bordet (en av oss gjorde det, så att de övriga inte skulle se den rätta bedömingen i förväg)
  3. Rangordna lösningarna först, och sedan betygsätt dem (E, C, A).
  4. Peka ut vad i respektive lösning som är tecken på E, C, A.
  5. Jämför den egna bedömningen med Skolverkets bedömning i kommentarmaterialet.
  6. Skriv en egen matris och formulera nivåerna E, C och A med egna ord.
  7. Kamratbedöm varandras lösningar.
  8. Planera en lektionsserie för att genomföra samma process med elever, med syftet att de ska få verktyg att utveckla sitt sätt att lösa problem.

Vi har hittills hunnit till punkt 6.

Vi började med vad det betyder att föra ett resonemang framåt, alltså att fördjupa eller bredda resonemang. Vi letade i elevexemplena efter tecken på fördjupning och breddning, vilket var svårt. Kan det räcka med att lägga till en beräkning? Vi kunde heller inte hitta några belägg för C-nivå. Därför hade vi svårt att se skillnaden mellan C och A. Därför utgick vi från det vi visste genom bedömning av resonemang i NO, svenska, teknik mfl ämnen, att E-nivån för att föra ett resonemang framåt är att påstå något, då tillför man ju något genom att ge övriga något att ta ställning till. C-nivå är att även motivera varför man tycker så, alternativt motivera varför man inte håller med andra. Kvar har vi alltså: vad i 17 är då A-nivån, att fördjupa? I de övriga ämnena är det att tillföra nya perspektiv, eller tillföra ny fakta. Det är inte så lätt att översätta det till matematiskt agerande. Vad skulle det vara för fakta? Jo, det måste ju ha att göra med uppgiften, alltså vara relevant för den motiveringen man just lagt fram. Alltså att bevisa att motiveringen för mitt påstående faktiskt är sant, att det är giltigt. Tex genom ett bevis, en beräkning, en matematisk sats, eller ett logiskt resonemang.

Sedan försökte vi förklara vad det betyder att föra ett resonemang. Det var lättare att veta, för vi har sett det i rättningsmallen till nationella prov att det handlar om att visa en logisk tankekedja, utan luckor. Att en sak leder till en annan, som leder till en tredje, i en obruten logisk kedja. Det kan vara muntliga resonemang eller beräkningar, det beror på frågans karaktär. Det var dock inte lätt att se det i elevlösningarna. Därför tog det en bra stund att verifiera att vår tolkning är korrekt. En sak vi diskuterade länge var huruvida det är E i resonemang att endast påstå något. Jag hävdar att det är det. Har jag fel?

Vårt resultat

Vårt svar på de inledande frågorna är alltså:

Att föra ett resonemang =

Detta handlar om att beskriva en logisk tankekedja där en sak leder till en annan utan logiska luckor.

E är ett led, C är två led, A är tre led utan luckor i tankekedjan.

Att föra ett resonemang framåt =

Detta handlar om påståenden och om att visa att de är giltiga.

E är att påstå, C är att motivera påståendet, och A är att bevisa att motiveringen faktiskt är giltig, att bevisa att det är sant.

Vi gjorde en bedömningsmatris av resultatet. Den kommer vi använda i undervisningen.

IMG_0382

Vi var inte helt överens om vad ett led är; om ett led är ”kopplingen” mellan två påståenden, eller om ett påstående är ett led. Vi valde det sistnämnda, eftersom vi sett det i rättningsmallen på nationella prov.

Är det inte samma sak?

De båda raderna ser ju lite lika ut, eller hur? Om en har bevisat sin motivering, har man då automatiskt ett resonemang på A-nivå? Nej, påstår jag, eftersom ett bevis kan vara giltigt även med en lucka. Därför måste den logiska tankekedjan bedömas separat. Alltså är det två olika aspekter att bedöma.

Testa dig själv!

Kolla på elevexemplena nedan. Var i lösningarna ser du en logisk tankekedja (alltså att föra ett resonemang)? Var i lösningarna ser du en motivering (alltså att föra resonemanget framåt)?

(Uppgiften är ut kommntarmaterialet, och går ut på att beräkna femhörningens omkrets. Givet är att kvadratens sida är 6 cm, att triangeln är likbent, och att kvadraten och triangeln har samma omkrets.)

IMG_0378

IMG_0381

Tack för mig, men framförallt, tack för mina grymma kollegor!

Mvh Tommy Lucassi


Bättre än betyg: smart metod för feedback

Det är en konst att skriva bra feedback, och det är en konst att få eleverna att verkligen använda den. Det finns en mycket smart metod för att lyckas med det. Detta blogginlägg handlar om den metoden, men även om hur jag förberedde eleverna på att förstå min feedback, exempel på feedback jag skrev samt alla dokument med de uppgifter och övningar jag genomförde. Kortfattat är upplägget så här: de skriver en text, jag samlar in och skriver feedback, de tränar på bedöming av uppgiften samt tjuvstartar träningen på nästa kapitel, de får tillbaka feedback på ett speciellt sätt (se steg 6 nedan), de skriver en ny text utifrån tipsen i feedbacken. Nu en nogrannare beskrivning av hur jag gjorde.

Syftet var att eleverna skulle träna på att välja relevant fakta och motivera sina val av källor. Så här gjorde vi steg för steg.

  1. Först jobbade vi med fakta inom ett visst område, matspjälkningen, under ett par lektioner.

  2. Sen fick de en uppgift: bland nio olika faktarutor om matspjälkningen skulle de välja ut fyra som var relevanta för en frågeställning och motivera sina val. Uppgiften löd “Tänk att du ska göra ett arbete om hur kroppens körtlar är viktiga för att näring ska komma till cellerna. Välj 4 källor som du tycker passar, och motivera varför du väljer dem.” Jag skrev själv faktarutorna, bestående av  påståenden om matspjälkningen. Några relevanta för frågeställningen och några inte. Här är uppgiften som wordfil och som pdf.

  3. De fick en lektion på sig att skriva och jag samlade in deras texter. Sedan skrev jag individuell feedback till varje elev, se nedan hur jag skrev. Innan jag delade ut den ville jag först träna på bedömning och även börja lite på nästa kapitel, immunförsvaret. Jag vill att feedbacken ska vara färsk när de ska skriva nästa uppgift, så jag väntade några lektioner.

  4. Nästa lektion var en lektion i bedömning. Jag gjorde den direkt efter att de skrev medan uppgiften och deras egen insats skulle vara färsk i huvudet. De fick se olika elevsvar, påhittade av mig, på just den uppgift de gjort. Ett av svaren var på E-nivå, ett på C-nivå och ett på A-nivå. Först frågade jag vilket svar som de tyckte var bäst, och varför. Jag drog ett par namn som fick svara. Följdfrågor var om de kunde peka i texten vilket som gjorde att det var bra, och jag strök under på tavlan. Sedan frågade jag om de kunde rangordna de tre svaren, drog några namn igen med samma följdfrågor. Till sist fick de i grupp sätta kryss i en matris för varje elevsvar, fyra kryss per svar. Underlaget var en matris med fyra aspekter, som jag gick igenom (de hade sett den förut). Här är pappret med elevsvar samt matrisen som wordfil och som pdf.
  5. Ännu är det inte dags att dela ut feedbacken. Först hölls två lektioner med att träna på nästa kapitel, immunförsvaret. För när de fått tillbaka feedbacken ska de genast tillämpa tipsen i en ny liknande fråga, och då måste de ha fått kunskaper om nästa område. (Alternativet är att de får skriva om sina första texter om körtlarna, men jag upplever att de tröttna på att jobba med samma uppgift, och att jag av tidskäl måste skynda vidare.)
  6. Nu kommer hjärtat i arbetet. När jag delade ut min feedback satte jag eleverna fyra och fyra. På bordet framför dem la jag deras arbeten i en hög, och bredvid dem en hög med fyra lappar med feedback som hörde till texterna, fast utan namn (jag hade numrerat dem för att hålla reda på dem). Deras uppgift blev att para ihop rätt feedback med rätt text. På det sättet tvingades alla läsa sin feedback noga och aktivt leta upp vad i texten som feedbacken handlar om. Dessutom fick de sätta sig in i andra elevers texter och feedback. Detta ökar chansen att de faktiskt minns sin feedback och utvecklar sina texter nästa gång de skriver. Vilket är genast.

  7. Feedbacken ska vara färsk när den ska användas, så nu fick de en exakt likadan uppgift, fast med nytt innehåll. Då tillämpas tipsen de fått i feedbacken. Nya uppgiften innehöll inte 9 faktarutor, utan de skulle välja ut 4 av styckena på ett uppslag i boken. Då fick de repetera fakta från boken en gång till. Nya uppgiften finns beskriven här: http://pedagogblogg.stockholm.se/provfrimatematik/2014/10/23/lektionsupplagg-trana-fore-bedomning-biologi/

Exempel på feedback jag gav

”Du säger att det är körtlarnas jobb att sönderdela maten. Här kan du utveckla ditt resonemang, för det saknas ett led här. Det händer ju något mellan det att körtlarna jobbar och att maten bryts ner. Tänk igenom i vilken ordning allt sker och skriv ner alla led i resonemanget. Om du inte kan det utantill, kolla i boken, det är inte bara ok, det är till och med proffsigt. Ett annat tips är att använda ord som EFTERSOM… eller DET LEDER TILL ATT… eller SEDAN… Då får man fler led.

Du skulle också kunna visa hur kroppens olika delar hänger ihop med varandra, genom att beskriva vad blodet eller cellerna har med saken att göra. De är ju mycket viktiga för att näringen ska komma dit den ska.

Tänk på att använda biologiska begrepp mer, precis som du gör i ditt första resonemang. Där använde du två mycket passande begrepp. Där hade du dessutom flera led.”

Slutord

Förr skrev jag ofta feedback i kanten på prov och arbeten i form av frågor, typ “Hur kommer näringen från tarmarna till cellerna?” Men jag gav dem ingen förståelse för varför de skulle lägga till fakta, vilken fakta eller hur mycket. Numera har jag förstått att jag måste planera lektioner med hantering av feedback, och jag använder bedömningens terminologi, som tex resonemang, led, begrepp. Då får de en förklaring till varför de ska göra det jag vill att de ska göra.

Om elever får tillbaka ett arbete med betyg och feedback som respons, kommer de fokusera på betyget och inte feedbacken. Därför får de först enbart feedback. De får en ifylld matris senare, men inte just nu. Betygsbokstav på en uppgift får de givetvis aldrig.

PS 1. När man förstått och upplevt effekten av denna typ av pedagogik blir det extra frustrerande att höra politiker hävda att betyg skulle vara ett redskap för mer kunskap. De visar prov på en oerhörd okunskap och arrogans.

PS 2. Lyssna hur proffsig feedback kan låta (och även hur man på ett snyggt och bra sätt förklarar resonemangsförmågan i svenska) http://youtu.be/BgfauGRRl1g

Mvh och tack från Tommy Lucassi, @MatteTommy på Twitter

Träna att välja rätt metod

Jag har tidigare bloggat om ”28 formativa fraser”  där jag ville få elever att kunna säga: ”jag har två metoder, men de räcker inte för att lösa alla uppgifter”. Eller: ”jag vet vilka metoderna är, men jag kommer inte riktigt ihåg hur man gjorde”. Eller: ”jag kan två metoder, men jag vet inte när jag ska välja den ena eller andra”. Detta blogginlägg visar ett lektionsupplägg som fick mina elever att prata just så.

En skicklig matematiker har många verktyg för att lösa matematiska uppgifter. Alla elever kan peka ut vem som är ”bäst i klassen” i matte. Många tror tyvärr att de inte kan bli så bra. Men den duktiga eleven sitter inte och väntar på att en färdig lösning ramlar ner i huvudet, utan hen utför ett antal beräkningar i en viss ordning. Det kallas strategier och metoder. Om vi kan synliggöra de strategierna och metoderna, så kan alltså vem som helst se dem, träna på dem och göra dem till sina.

Högsta kvalitet i matematik gällande metoder i årskurs 6 enligt kunskapskraven lyder : ”Eleven kan välja och använda ändamålsenliga och effektiva matematiska metoder med god anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar och lösa enkla rutinuppgifter…”

Om vi ska bedöma hur de väljer metoder, måste de få en rimlig chans att öva. Eleverna behöver kunna flera OLIKA metoder, NÄR de är lämpliga att använda och VARFÖR. De behöver lära sig att titta på siffrorna i uppgifterna och utifrån det välja lämplig metod. Men för att uppnå det, måste de få TRÄNA PÅ JUST DET, och inte bara på att lösa uppgifter.

Här är lektionsupplägget. Det gäller addition och subtraktion med decimaltal.

Steg 1: eleverna fick lösa ett antal rutinuppgifter enskilt, av typen 6,5 – 3,8 eller 7,74 + 11,89.

Steg 2: i grupper om 3 visade de sina metoder för varandra.

Steg 3: De redovisade lösningarna, och vi namngav alla metoder som dykt upp. (vi hittade tex Taluppdelning, Uppställning, Räkna nerifrån, Samma talsort, Flytta-över-metoden, Lika tillägg)

Steg 4: eleverna gjorde en “halvtids-check” med 10 uppgifter, 5 addition och 5 subtraktion, (av samma typ som ovan) för att se vad som fastnat hittills. (ej betygsgrundande). Talen (jag menar talen, inte uppgifterna) var valda så att olika metoder skulle behöva användas till olika uppgifter.

Steg 5: jag rättade och gav individuell feedback (genom att kryssa i en matis samt kryssa förskrivna förslag på träning) som fanns på baksidan av testet.
Som pdf: Blankett med matris, feedback och självskattning pdf  Eller som wordfil: Blankett med matris, feedback och självskattning

Steg 6: jag lade upp youtube-klipp: ett där jag räknar och visar hur metoderna används, och ett där jag räknar och förklarar varför jag väljer de olika metoderna. Jag filmar rakt ner i räknehäftet när jag räknar och pratar.

Youtubeklipp: Använda metoder och Välja rätt metod.

Steg 7: eleverna övar individuellt på det som de behöver, ca 3 lektioner. De väljer bland sidor i boken och andra övningsblad jag kopierat upp.

Steg 8: ny check för att se vad de nu kan (betygsgrundande). Har inte gjort det än, men jag lovar att äta upp mina galoscher om de inte förbättrat sig från check 1 till check 2.

Eleverna började direkt efter feedbacken på steg 5 ropa ut saker som: “Jag behöver en till metod!”. Eller “Jag måste öva mer på denna metoden, jag kan ju den nästan”. Eller “Jag kan alla metoder, men hur ska jag förklara varför jag väljer dem?”

Att det fungerade beror på att elever är intelligenta och vill lyckas. De vill visa oss att de förstått och att de kan. Det sker när vi är tydliga med vad vi vill att de ska utföra, och när de får träna på exakt det vi vill att de ska utföra.

Vad vill du att dina elever ska kunna utföra? Och hur tänker du träna dem i det?

Mvh Tommy Lucassi, @MatteTommy på Twitter.

Lektionsupplägg: träna före bedömning biologi

Om eleverna ska bedömas på något, måste de få en rimlig chans att öva på det.

En aspekt som ska bedömas i NO är om eleven har kunskap om biologiska sammanhang och visar det genom att ge exempel på och beskriva/förklara och visa på samband inom dessa/förklara och visa på samband inom dessa och något generellt drag.

Tror du att eleverna vet vad ett biologiskt sammanhang är? Eller sambanden inom dem? Vet de ens vad ett samband är? Hur går man tillväga när man ska upptäcka ett samband? Och en fråga för oss pedagoger: hur konstuerar vi en lektion där detta ska tränas? Om vi bedömer denna aspekt, utan att räta ut dessa frågetecken, då kommer vi få många frågor av eleverna. Varför fick jag bara E här? Vad ska jag göra för att höja mig?

Det slog mig första gången jag skulle bedöma detta, att eleverna aldrig fått öva upp denna förmåga. Då är det inte schysst att plötsligt bedöma det.  Därför skapade jag en träningsmodell för just denna aspekt. Den bygger på en språklig analys av en text för att upptäcka begrepp, sammanhang och samband. Så här gjorde jag.

 

Eleverna behövde tre saker: ett anteckningsblock, biologiboken och ett gem. Gemet, sa jag till eleverna, är er bästa vän i jakten på samband. Snart visar jag varför. Uppgiften bestod i att läsa och analysera ett uppslag i boken som handlade om KROPPENS IMMUNFÖRSVAR.

Steg 1

Vi öppnade det uppslag i boken som vi skulle läsa. Sen slog vi upp en annan sida som sammanfattade kapitlet (brukar finnas i slutet av varje kapitel i läroböckerna). Den sidan visade våra SAMMANHANG. Gemet satte vi mellan dessa sidor, så att det lätt gick att bläddra mellan dem.

 

Steg 2

I anteckningsboken slog de upp ett tomt uppslag. På vänstra sidan skrevs rubriken ORDLISTA, och på högra skrev vi rubriken SAMBAND.

Steg 3

Vi började med att ringa in alla stycken som fanns på uppslaget. Det första stycket skulle jag leda analysen, sen fick eleverna självständigt träna på de resterande åtta styckena.

bild stycken immun 3Bild ur Spektrum Biologi, Liber

 

Steg 4

Med namnlappar drog jag första eleven, som fick välja ett biologiskt begrepp ur första stycket, säga en förklaring, och alla skrev upp det i sin ordlista med tillhörande förklaring. Sen drog jag nästa elev och så vidare. Vi hittade sex begrepp.

Mikroorganismer= mycket små organismer, tex virus och bakterier.

Immunförsvar = kroppens försvar mot oönskade mikroorganismer

osv.

 

Steg 5

Då blev det dags för SAMBAND. Så nu behövdes gemet. Vi bläddrade fram och läste snabbt igenom vilka SAMMANHANG som var tänkbara att koppla ihop med immunförsvaret: andningen, matspjälkningen, cirkulationsorganen osv.

bild sammanhang immun 2Bild ur Spektrum Biologi, Liber

 

Steg 6

Sedan fick eleverna en BÖRJA, en mall som såg ut såhär:

Stycke 1: det finns ett samband mellan ________ och ______, eftersom _________ .

 

Jag läste jag stycket högt igen, och uppmanade eleverna att lyssna efter ord som ledde oss in på sammanhangen.

 

Jag drog en namnlapp, och första eleven hittade inget samband. Då påminde jag om vår metod, gemet. Alla vände fram sidan med sammanhangen, och sedan tillbaka till texten. Jag frågade om något ord från texten också fanns med bland sammanhangen. Plötsligt säger eleven SKELETTET!

 

Yes! Gåshud. Motiveringen står i stycket, så vi skrev tillsammans:

 

Stycke 1: Det finns ett samband mellan immunförsvaret och skelettet, eftersom de vita blodkropparna bildas i benmärgen, som finns i skelettet.

Vi hittade ett till: mellan immunförsvaret och blodet, eftersom blodet transporterar vita blodkroppar.

 

Steg 7

Nu fick eleverna själva upprepa proceduren med resterande åtta stycken.

 

Notera att vi inte bedömde något i denna uppgift. Därför lades ingen tid på att analysera kvaliteten på svaren. Det är bara ren och skär träning i att hitta begrepp och samband. Det är viktigt för eleverna att få höra det innan de börjar jobba, att allt inte bedöms.

 

 

Med denna lektion tränar eleverna flera saker:

  • En teknik för att ta till sig tunga faktatexter.
  • Att hitta och lära sig begrepp.
  • Att samla begrepp som man kan använda i senare textproduktion.
  • Hur man hittar samband.
  • Hur man förklarar och motiverar.
  • Och säkerligen en massa fler goa grejer.

 

Det fina med övningen är att den kan appliceras på valfri text i valfritt ämne, även om man inte ska bedöma hur eleverna ska se samband. Och det är särskilt välbehövligt för alla de elever som av någon anledning har svårigheter med läsning.

 

Tack. Hej.

Tommy Lucassi, @MatteTommy på Twitter

 

En matris med elevexempel

Här är matrisen jag använde för att bedöma muntliga (och skriftliga) resonemang som jag skrev om i förra inlägget. Vi bedömer tre aspekter som rör två förmågor i biologi. Här är matrisen som wordfil: Matris resonemang word och här är den som pdf: Matris resonemang pdf

Hoppas den klarar en granskning lik den som Pernilla Lundgren gjorde av en annan matris i grannbloggen… http://pedagogblogg.stockholm.se/larandebedomning/2013/09/03/bedomningsmatriser-revisited/

 

Slutligen behöver jag hjälp med en sak. Jag har problem med att stoff står inskrivet i kunskapskraven. Den översta raden i min matris handlar om människokroppen, men formuleringen i kunskapskraven lyder

 ”Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör hälsa, naturbruk, och ekologisk hållbarhet och formulerar ställningstaganden med enkla motiveringar samt beskriver några konsekvenser.”

Men vårt område handlar inte om något av detta stoff, utan om människokroppens uppbyggnad. Är det då fel av mig att ta en del av kunskapskravet, nämligen värdeordet ”enkla motiveringar” och koppla ihop det med människokroppen? Samma  sak med en formulering om att ha underbyggda resonemang. I kunskapskraven är den formuleringen kopplad till informationskällors trovärdighet och relevans. Men jag bedömer hur de underbygger resonemang och något annat, nämligen resonemang om hur nervceller är uppbyggda. Gör jag fel?

 

Hej hej från Tommy Lucassi, @MatteTommy på twitter.

 

Omsätta bedömning till omdömen – på 45 minuter per klass.

Jag ska nu beskriva en metod jag använde för att föra över min dokumentation till skriftliga omdömen i skolwebben. Målet är att spara tid, i ett tidskrävande och ganska tråkigt arbete. Det går ut på att förbereda sig på ett särskilt sätt som gör ifyllnaden blixtsnabb. Med hjälp av metoden slog jag nytt rekord: 24 elever på 45 minuter. Noggrant genomfört, nota bene.

Metoden beskriver inte hur du samlar in underlag eller bedömer, men det gör mina övriga blogginlägg.

 

Jag börjar förberedelserna med att skriva ett dokument, cirka en sida. Det har jag öppet samtidigt som skolwebben. I dokumentet finns

  1. de aspekter som min bedömning avser (”detta kan du utveckla”)
  2. tips för att höja sig från E till C och för att höja sig från C till A. (”så här kan du göra”)
  3. en översiktslista med ett antal minimatriser med kryss.

Alla elever som har samma kryssbild skrivs efter varandra bredvid respektive minimatris. Alla i samma grupp får samma text i omdömet, eftersom de visat samma kvaliteter. De texterna kopierar jag alltså från dokumentet och klistrar in i skolwebbens fritextfält. 

Nu börjar jag med att fylla i en elevs omdöme, och sedan använder jag skolwebbens kopieringsfunktion i form av den knapp som finns direkt under fritextrutorna. Den gör att en elevs text kopieras in i valfria elevers rutor med några få knapptryckningar.

 

Så här såg dokumentet ut för en klass i åttan i fysik. (se hellre bifogade filer nedan, bloggverktyget gillar inte mina matriser…). Där bedömdes tre aspekter ur förmågan att utföra undersökningar. som ni ser har jag tolkat kunskapskraven, så att eleverna förstår.

 

Detta kan du utveckla:

Att använda utrustning: så att den hjälper dig att dra slutsatser, det du faktiskt ska förklara.

Att skriva slutsatser: så att de innehåller rätt begrepp och teorier. En slutsats gäller inte bara det du testat och sett, utan gäller i flera andra sammanhang.

Att utveckla din dokumentation: hur du ritar bilder.

 

Framåtsyftande tips: Från E -> C

Utrustning: Du ska först tänka efter VAD du vill förklara. Då kan du ställa upp utrustningen så att den VISAR det du vill förklara.

Slutsatser: Använd en mall för hur du ska formulera dina meningar. Typ ”detta gäller för alla såna här” eller ”detta gäller för den här. Då måste det vara såhär för alla andra, eftersom…”. Du måste alltså tänka igenom vilken fakta som skulle kunna passa i meningen.

Rita bilder: När du ritar bilder ska du inte rita det du tycker verkar bra, utan ta reda på vilken fakta som behöver vara med i din bild. Sen ritar du bilden (sakliga fakta istället för egna åsikter).

 

Framåtsyftande tips: Från C -> A

Utrustning: Du ska först tänka ut vilka begrepp du kommer vilja rita in i dina bilder. Exempel: Du ska förklara brytning. Du vet att t.ex. begreppet ”normalen” ska visas i slutsatsens bilder. Då ska du från början tänka ut hur utrustningen ska ställas upp för att visa brytningen vid normalen.

Slutsatser: Dina slutsatser ska bevisas med fakta. Då måste du först veta vilken fakta du behöver. Skriv en lista på den fakta som gäller, och använd det i dina förklaringar.

Rita bilder: När du ritar bilder kan du rita av utrustningen, MEN OCKSÅ rita in de begrepp och fakta som du ska förklara. Exempel: rita in och använda ”normalen” när du ritar hur ljuset bryts i en lins.

 

 

Översiktslista

Översikten i slutet visar mig vilka elever som får samma omdömen, samt ger mig en bild av klassens kunskaper generellt. Det kan vara användbart för planering av nästa område. Dessutom ser man i översikten kvalitetens fördelning bland eleverna, ju högre upp eleven är, desto högre kvalitet, samt ju längre till höger matrisen är desto vanligare kvaliteter. (detta syns inte så bra i wordpress, men desto bättre i denna bilaga: wordfil Omdömen fraser och minimatriser, eller som pdf Omdömen fraser och minimatriser pdf.)

Slutligen vill jag tillägga att omdömen kan vara mycket mer än texterna ovan. De säger till exempel inget om den sociala utvecklingen. Det är endast en beskrivning av kunskapskraven. Dessutom finns det ofta något extra att skriva om särskilda elever, vilket jag i de fallen lade till i fritextfältet. Men mitt grovjobb underlättades avsevärt.

 

Mvh Tommy Lucassi, @MatteTommy på twitter