Visar alla blogginlägg med kategorin:
Teknik

Ett formativt upplägg för teknik årskurs 9

Undervisning handlar om att förbättra sina prestationer. Vår pedagogik ska innehålla bästa möjliga metoderna för att de ska lyckas med det. En metod är feedback genom självbedömning och bedömningsträning.

Eleverna får två uppgifter. Efter den första görs en självbedömning, som mynnar i vad de kan förbättra i sin text, och hur de ska förbättra den. Jag hjälper eleverna med den bedömningen, det tar en lektion eller två. När de vet hur, får de en andra skrivuppgift, snarlik den första. Då får de genast testa att förbättra sin prestation. Den ska vara så lik att lärdomarna från första verkligen går att tillämpa.

Skifta fokus från långt till kort perspektiv: eleven ska förbättra sin prestation från en uppgift till nästa med guidning av bedömning och feedback. Det långa perpektivet är oanvändbart, ingen kan en tisdag i november hålla i huvudet vad man skulle förbättra för att höja sitt D till ett C.

Mitt i arbetet med den andra texten, när de fått svettas lite, gör man en paus för att bygga en väggmatris. Det görs på samma sätt som jag bloggat om tidigare i matte och fysik. Eleverna sitter i grupper om fyra och tillverkar tre varianter av ett argument; en på vardera nivån E, C och A. Dessa sätts upp på väggen i en matris uppdelad i tre nivåer, E, C och A. Nu har eleverna hjälpts åt att analysera den goda argumentationstekniken, deras händer har själva skrivit dem och satt upp dem på rätt ställe i en matris. Dit kan eleverna sedan återvända för stöd och tips, när de nu fortsätter med sin skrivuppgift.

Skifte i fokus från person till prestation: tipsen handlar inte hur de ska vara utan vad de ska göra för att förbättra sig. Även om en elev är ”pratig” och ”störande” är det effektivast att säga: har du tagit fram den där faktan än som stödjer ditt fina argument? Då ger man eleven en konfliktfri reträttväg utan att hen behöver tappa ansiktet.

I denna uppgift bedömdes endast två aspekter av en enda förmåga i kunskapskraven, nämligen förmågan att värdera teknikens konsekvenser. De två aspekter som bedömdes i uppgiften var hur djupa kunskaperna i resonemangen är;

E: basala kunskaper. C: något djupare kunskaper. A: djupa kunskaper,

och hur underbyggda resonemangen är;

E: nämner konsekvenser. C: konsekvenser+argument. A: konsekvenser+argument+underbyggt med relevant fakta.

Om de exempelvis resonerar om mobiltelefonens konsekvenser, är det inte så djup kunskap att nämna att man kan prata i telefon var man än är, det är förvisso sant, men basalt. De behöver fördjupa kunskapsnivån de resonerar om. Om de påstår att vi pratar mer i telefon nu än förr, kräver vi förstås att få se bevis att det verkligen var så. Leta fakta som underbygger argumentet.

Här är uppgift 1+2: Teknikuppift konsekvenser 1 och 2

Här är instruktionen till väggmatrislektionen: Väggmatrislektion Tk 9 pdf

Här är dokumentationsblanketten inkl. matris: Blankett för självbedömning tk åk 9 pdf

Foton från mina elevers väggmatris publiceras här en vecka efter sportlovet.

 

PS. Det är viktigt att lära framtidens samhällsmedborgare att argumentera. Detta är viktigt oavsett om de ska bli lärare, rörmokare, försäljare, journalister eller politiker. De ska tänka sig för vad de påstår. Vi vill att de ska skilja på fakta och tyckande, på åsiktsfrågor och kunskapsfrågor. Dessa får inte förväxlas och de måste kunna hantera dem båda.

Vi måste odla en vana där vi får lov att fråga: hur vet du att det är så? och man vet att man kan få svar. Eller så svarar man inte utan ber att få återkomma när man satt sig in i hur saker och ting verkligen föreligger. Det är fräscht.

Vi måste leva som vi lär. En gång frågade jag eleverna hur de kunde lita så blint på att min undervisningsmetod utan prov verkligen främjar lärandet. Då svarar en elev: du sa första lektionen att forskningsrapporten ligger på ditt skrivbord!

 

I rest my case!

 

Tommy Lucassi