Visar alla blogginlägg med kategorin:
Verktyg för formativ bedömning

Övning i att lita på kamratbedömning

Här är en övning för elever i att bedöma motiveringar. Min  tes är att om eleverna får träna att bedöma i grupp strax innan en självbedömning eller kamratbedömning,  kommer de att lita mer på kamratens bedömning, eftersom de just enats om bedömningen.

I denna övning fick de bedöma åtta olika elevsvar på en fråga de jobbat med. Frågan hade fem svarsalternativ och eleverna fick motivera sitt val. Frågan var:

VILKEN RESTPRODUKT BLIR ÖVER NÄR VI FÖRBRÄNNER SOCKER I KROPPEN?

a) ingen restprodukt

b) syre

c) koldioxid

d) syre och vatten

e) koldioxid och vatten.

MOTIVERA DITT SVAR!

 

Eleverna svarade först enskilt på frågan. Sedan fick de i grupper om fyra en lista med åtta olika motiveringar till frågan som del skulle bedöma. De var mestadels svar som elever skrivit, men jag lade också till några själv. De skulle tillsammans enas om bedömningen och fylla i den i en liten minimatris, en miniatyr av områdets bedömningsmatris. Som ledning hade de den bedömningsmatris som ligger till grund för arbetsområdets bedömning. Så här såg blanketten ut. (klicka här för blanketten i word, eller här i pdf)

Övningen avslutades med att varje grupp sa hur de bedömt, och jag satte varje grupps kryss i en och samma matris på tavlan. Se bild nedan. Då såg vi hur kryssen spridits, och vilka kryss vi var överens om och vilka vi inte var det. Prickarna är elevernas bedömningar, en prick för varje grupp, och ringarna är min bedömning. Det är fascinerande hur självsäkra de är i denna situation. Ofta får jag höra: du bedömer ju fel! Jag gillar det. Där vi inte är överens får jag konsultera mina kollegor och sambedöma med dem, och återkomma till eleverna med en dom.

Först efter detta grupparbete tog de fram sin egen ursprungliga motivering och bedömde den, på ett väl förberett sätt. Många som nyss var tvärsäkra, blir nu plötsligt osäkra. Några säger att de inte vågar sätta höga kryss på sig själva, någon sorts jantelag. Andra vet inte varför de inte litar till sig själva. Här har jag sagt till dem att byta motivering med bänkgrannen, och bedöma åt varandra. I de grupper som fått sambedöma först har gjort det utan att tveka. De grupper som inte sambedömt först, har inte vågat fråga varandra. Nästa gång ska jag förutom att alltid sambedöma först, även organisera kamratbedömningen så att den blir systematisk och att alla gör det.

Lektionen avslutas att vi gemensamt skriver ner olika tips på hur man kan utveckla sina svar. Eleven skriver ner de tips som gäller dem själva i en separat bedömningsblankett som sparas till dels nästa gång de ska motivera samt till utvecklingssamtalet.

 

Ajöken.

//Tommy

Träna formativt med nationellt prov

Här kommer ett upplägg för att ge elever feedback i arbetet med att planera, genomföra och utvärdera egna undersökningar. Jag delar alla dokument jag använt samt länkar till provdelarna.

Ett syfte med nationella proven är att förtydliga ämnets innehåll och dess bedömning för oss lärare. Varje gång jag rättat dem, har jag insett något nytt om hur jag BORDE undervisa i NO. Istället för att ha ångest för allt jag inte gjort, sätter jag igång direkt. Eftersom uppgifterna är noggrant framtagna, är de en perfekt utgångspunkt för formativ bedömning. De lär mig dessutom att i framtiden hitta eller själv konstruera lämpliga undersökningsuppgifter.

Kortfattat så genomförde jag 2013 års vetenskapliga undersökning, alla tre delmomenten: planera, genomföra och utvärdera en egen undersökning, del B. Jag gjorde precis som vanligt, fast med ett tillägg. Mellan varje del fick eleverna bedöma sin insats utifrån provets bedömningsmatriser för respektive del. De fyllde i sin bedömning på en av mig tillverkad blankett med matris och ruta för framåtsyftande förbättringsförslag. De finns bifogade i texten nedan.

Bild på en blankett:

 2013 års undersökning var att ta reda på vilket av ämnena vatten, matolja eller glycerol som kräver mest energi att värma upp.

Mitt upplägg såg ut såhär.

 

Lektion 1: Planera en egen undersökning länk:

http://www5.edusci.umu.se/np/AP-info/vt13/A3_Fysik.pdf

  1. Kort instruktion om syftet med planeringen (att systematiskt testa sig fram till svaret på en fråga)
  2. Eleven planerar undersökningen (jag kopierar upp pappret från gamla NP, länk ovan)
  3. Genomgång: jag visar olika bedömningsexempel från lärarmaterialet på projektorn, länk nedan. Ett i taget så att de hinner jämföra med sin egen planering efterhand. (och jag förklarar när man ska använda egen eller färdig planering.)
  4. Eleven bedömer sin egen insats: kryss i matris + skriver tips på förbättring av planeringen. (Jag skriver olika tips på tavlan som de kan välja bland)
  5. Spara bedömning och förbättringsförslag (till nästa lab-tillfälle samt till utvecklingssamtalet)

länk till bedömningsmaterialet: http://www5.edusci.umu.se/np/AP-info/vt13/Bedomningsanvisningar_Fysik.pdf

Min bedömningsblankett för planeringen som wordfil och pdf 

 

Lektion 2: Genomföra undersökningen länk: http://www5.edusci.umu.se/np/AP-info/vt13/B_Fysik.pdf

  1. Kort instruktion om att jobba systematiskt (att göra likadant på alla testobjekt)
  2. Eleven genomför undersökningen. Här fick de antingen skriva, fota eller filma sitt genomförande, för att minnas hur de gjort och kunna bedöma sitt genomförande.

Steg 3-5 som förra lektionen.

Min bedömningsblankett för genomförandet som wordfil och pdf 

 

 

Lektion 3: Utvärdera undersökningen länk: http://www5.edusci.umu.se/np/AP-info/vt13/B_Fysik.pdf

  1. Kort instruktion om vad utvärderingens delar innebär (resultat, slutsats, förbättringsförslag)
  2. Eleven genomför utvärderingen (jag kopierar upp pappret från gamla NP)

Steg 3-5 som förut.

Min bedömningsblankett för utvärderingen som wordfil och pdf

 

Alla elevens bedömningar sparas. De ska tas fram nästa gång de ska göra en egen undersökning för att påminnas om och tillämpa sina förbättringsförslag. I mitt arbetslag sparar eleven alla möjliga bedömningar i en pärm med flikar för varje ämne. Vi kallar den IUP- pärmen och använder den som underlag till utvecklingssamtalet, nu när skriftliga omdömen är borttagna.

Hej.

En matris med elevexempel

Här är matrisen jag använde för att bedöma muntliga (och skriftliga) resonemang som jag skrev om i förra inlägget. Vi bedömer tre aspekter som rör två förmågor i biologi. Här är matrisen som wordfil: Matris resonemang word och här är den som pdf: Matris resonemang pdf

Hoppas den klarar en granskning lik den som Pernilla Lundgren gjorde av en annan matris i grannbloggen… http://pedagogblogg.stockholm.se/larandebedomning/2013/09/03/bedomningsmatriser-revisited/

 

Slutligen behöver jag hjälp med en sak. Jag har problem med att stoff står inskrivet i kunskapskraven. Den översta raden i min matris handlar om människokroppen, men formuleringen i kunskapskraven lyder

 ”Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör hälsa, naturbruk, och ekologisk hållbarhet och formulerar ställningstaganden med enkla motiveringar samt beskriver några konsekvenser.”

Men vårt område handlar inte om något av detta stoff, utan om människokroppens uppbyggnad. Är det då fel av mig att ta en del av kunskapskravet, nämligen värdeordet ”enkla motiveringar” och koppla ihop det med människokroppen? Samma  sak med en formulering om att ha underbyggda resonemang. I kunskapskraven är den formuleringen kopplad till informationskällors trovärdighet och relevans. Men jag bedömer hur de underbygger resonemang och något annat, nämligen resonemang om hur nervceller är uppbyggda. Gör jag fel?

 

Hej hej från Tommy Lucassi, @MatteTommy på twitter.

 

Formativt innehåll i min flipped classroom-lektion

Detta är en uppföljning av förra blogginlägget. Jag kommer avhandla följande begrepp: flipped classroom, effektiva flervalsfrågor samt bedömning av muntligt arbete. Tack till Maria och Daniel, som kommenterade mitt förra inlägg och gav mig tips som jag genast tog fasta på. Så här blev det.

Jag började med att göra en 9 minuter lång film om nervceller (gjord i Explain Everything på paddan) och lade upp den på Youtube. Den ersätter min genomgång på lektionstid, och sparade därmed in massor av tid som kan ägnas åt effektiva övningar (det kallas flipped classroom: istället för föreläsning en hel lektion och arbeta ensam med uppgifter hemma, får de se föreläsningen hemma, så jobbar vi tillsammans i klassrummet istället där jag kan vara aktiv).  De sista tre minuterna i filmen är instruktioner och frågor.

Här är filmen.

Arbetsgången på lektionerna

  1. Eleverna skriver en begreppslista med begrepp från filmen. (bläddrar i filmen på sin telefon)
  2. I grupper om tre: alla svarar på en flervalsfråga från filmen + motiverar för varandra.
  3. Alla spelar in sitt val och sin motivering på sin telefon.
  4. I helklass: drar namn för att höra några motiveringar.
  5. Lyssna på sin inspelade motivering och bedöma den, kryssa i matris.
  6. Helklassgenomgång om motiveringars kvalitet.
  7. Individuell feedback med förlag på förbättringar.
  8. Ny flervalsfråga, upprepa steg 2-7.
  9.  Jag dokumenterar elevernas kvalitet (fota deras ifyllda matris)

Jag har hunnit till steg 4. Resten redovisas i kommande bloginlägg.

 

Styrkan ligger i att

  • frågorna är utformade så att motiveringarna kräver att eleven a) tvingas TÄNKA snarare än minnas, b) tvingas välja ut adekvat fakta.
  • alla är aktiva och får formulera sina egna tankar.
  • frågorna lämpar sig för bedömning och feedback med tips på hur de kan utveckla sina motiveringar.

 

Frågorna

Vad är det man ser högst upp i bilden, ovanför nervcellen?

Bild: http://www.solunetti.fi/se/histologia/aksoni/

a) Dendrit

b)      Nerv

c)       Nervbunt

d)      Axon

e)      Går inte att veta

Vad är detta en del av?

http://www.1177.se/Stockholm/Tema/Kroppen/Nervsystemet-och-sinnesorganen/Hjarna-ryggmarg-och-nerver/?ar=True

a)      Sensorisk nerv

b)      Motorisk nerv

c)       Både sensorisk och motorisk nerv

d)      Går inte att veta

 

Nästa steg för mig att testa:

  • Eleverna gör en gemensam inspelning av hela samtalet de tre emellan, för att även kunna bedöma hur de för diskussionen framåt.
  • Eleverna får skriva sina val och motiveringar i youtube i filmens kommentarsfält, så att alla får se exempel på SKRIFTLIGA motiveringar.
  • Hitta appar där elever spelar in egna och bläddra bland andras kommentarer till min film i form av en ”talking head” uppe i hörnet, så att eleverna kan HÖRA varandras motiveringar. Kanske Voice thread eller appen Video in Video.
Ge mig gärna tips på hur ni gjort och appar ni använt för detta ändamål. Skriv i kommentarfältet nedan.

Elevreaktioner

”Du borde lära ut dina metoder till alla lärarna.”

”Detta sättet är mycket bättre. I vår klass är det några få som alltid pratar och resten vågar aldrig svara.” (Elev med stora kunskaper och är mest aktiv i klassrummet)

”Egentligen borde du få en applåd efter varje lektion.”

”Först trodde jag alternativ B, men så kollade jag fakta i boken, då ändrade jag mig till D.”

”Får man fuska och kolla i filmen…?”         Jag: ”Självklart!”     De ba: ”Va?!”

Rolig anekdot

När jag ska dra ett namn i helklassdiskussionen tycker jag att ett namn ser konstigt ut. När jag några namn senare drar en liknande lapp förstår jag att någon busat och stoppat in fem lappar med sin kompis namn. En elev erkänner. Min respons: ”Det var det finaste buset jag någonsin sett. Du vill ge din vän extra lärande, gud vad snäll gjort!”.

Ps. Tack till er som gav mig tips i kommentarerna till förra inlägget!

Hej då från Tommy Lucassi, @MatteTommy på twitter

 

Formativa frågor i Biologi – ett lektionsupplägg

Här kommer ett lektionsupplägg som  bygger på en av de fem nyckelstrategierna för formativ bedömning enligt Dylan Wiliam, den att skapa effektiva klassrumsdiskussioner som visar att elever förstår och lär sig. Ämnet är biologi, hjärnan och nervsystemet. Längst ner i inlägget hittar du lektionsupplägget både som wordfil och som pdf-fil. I slutet kommer en fråga till dig; jag behöver din hjälp att hitta ett bra sätt att bedöma och dokumentera muntliga prestationer formativt.

 

”If you answer all my questions correctly, then you are wasting your time.”

”If you´re not stuck, it´s not hard enough.”

”Never work harder than your students.”

”If children see misstakes in other childrens work, they are more likely to avoid those misstakes.” (Forskning har visat att barn som lärt sig språk av träningsrobotar som gör fel ibland, lär sig mer än från robotar som aldrig gör fel. )

(Dylan Wiliam från en workshop i våras)

 

Så här tänker jag börja årets första lektion:

REGLER!

  • Alla har samma rätt till lärande och tänkande. Ta inte ordet från någon annan. Stör inte någons tänkande.
  • Alla har samma rätt till lärande och tänkande. Alla har rätt att svara fel och tänka om.
  • ”vet inte” = du får vänta ett tag, jag hjälper dig att svara lite senare
  • No hands up – jag lottar vem som svarar. Annars är det alltid samma personer som får det bästa lärandet.
  • Vi stöttar och hjälper varandra att lära.

Det finns massor av argument för att få fler elever att delta i klassrumsdiskussioner. Det finns massor av forskning som visar hur effektiva klassrumsdiskussioner är för inlärningen.

För dem som deltar.

Ingen lärare kan fördela ordet i klassrummet helt slumpmässigt, det blir alltid någon individ eller grupp av individer som får fler frågor, och därmed bättre undervisning. Vissa elever är bättre på att begära ordet, och de som aldrig begär eller aldrig får ordet fråntas sin rätt till effektiv inlärning. Det är djupt odemokratiskt och orättvist.

Man kan inte förvänta sig att barn och ungdomar självmant berättar att de inte förstår. De behöver hjälp med det, på ett enkelt och avdramatiserat sätt.

”No hands up” är en enkel utgångspunkt. I kombination med andra tekniker för att engagera fler elever, erhålls hög kvalitet med liten insats av läraren. Till exempel om en elev säger ”jag vet inte” säger du att du återkommer om en stund, och låter några andra elever svara. Sedan återkommer du och säger tex ”vilket av dina kompisars svar gillar du bäst och varför?” eller ”återge vad hen just sa” eller en 50/50-chans ”finns det något svar som sagts som du tror är fel?” eller min favorit ”om du hade vetat, vad hade du svarat då?”

Följande lektionsupplägg bygger på klassrumsdiskussioner. Jag har tagit fram ett antal frågor som underlag för diskussionen. Frågorna är stora och tankekrävande, samt har fem svarsalternativ att välja bland. Alla elever ska välja ett av alternativen, och eleverna får motivera sitt val. Jag drar slumpmässigt namnen som ska svara. Givetvis får man räcka upp handen om man har en fråga.

I början av lektionen får varje elev ett kit med olika lappar: fem stycken märkta med bokstäverna A-E för att visa svarsalternativ, samt ett kort som är rött på ena sidan och grönt på andra. Det lägger eleven framför sig med gröna sidan upp, och när de känner att de inte hänger med vänder de upp den röda sidan, så att jag kan se hur de hänger med. Få elever vågar säga att de inte förstår, och detta är en beprövad teknik för att få fler att meddela sig.

När jag visat frågan och svarsalternativen visar eleven vilket alternativ de valt genom att hålla upp en lapp med valt alternativ A-E. Jag får då en första signal om hur mycket klassen kan. Sedan fördelar jag frågan genom att dra namn, och de får motivera sitt val. Många får svara, och jag dröjer med att avslöja svaret tills diskussionen är över och MÅNGA har yttrat sig.  Så fortsätter lektionen, ett nytt kort expriment följt av en eller flera frågor. Lektionen avslutas med en Exit Question, en kort fråga som eleverna besvarar på en lapp och ger till mig när de går ut. Då får jag se hur många som faktiskt lärt sig, och kan anpassa nästa lektion efter det.

Slutligen behöver jag er hjälp med en sak. Jag är osäker på hur jag ska göra med bedömningen av deras muntliga resonemang och motiveringar. Jag har en matris, men hur ska eleverna fylla i den? Ska de bedöma sig själva enskilt? Ska de bedöma varandra parvis eller i grupp med t.ex. ”two stars one wish”? Kommer de minnas vad kompisen sagt? Ge mig dina förslag genom att kommentera i strängen här nedan, så får både jag och andra läsare era tips. Tusen tack på förhand!

Lektionen som wordfil: Intro Bi åk 9 v.34

Lektionen som pdf-fil: Intro Bi åk 9 v.34 pdf

Ajö. Tommy (@MatteTommy på twitter)

Förslag på fraser för feedback

Detta är två exempel på feedback som jag skrivit i mina sexors omdömen. Två förmågor, och feedbacken till eleven hur hen kan gå tillväga för att förbättra respektive förmåga.

Detta är, slår det mig nu, inte bara förslag på fraser för feedback, utan även förslag på två lektioner.

Ge mig gärna feedback på om följande förslag på fraser för feedback fungerar:

 

Detta kan du utveckla

PROBLEMLÖSNING

Att använda strategier som löser olika sorters problem

 

UTTRYCKSFORMER (hur man skriver och visar lösningar)

Att anpassa uttrycksformen så att den passar uppgiften

 

Så här kan du göra för att träna det (=feedback)

E –> C

PROBLEMLÖSNING

Använda strategier: Ta reda på två olika strategier. Testa dem på olika uppgifter för att se när de passar bäst. Vilken var bäst? Träna på den om det behövs. Du behöver alltså flera olika uppgifter att träna på.

UTTRYCKSFORMER:

Anpassa uttrycksformer (hur man skriver och visar lösningar): Välj en uttrycksform, tex visa i tabell eller visa med algebra. Testa den på en problemlösning.  Gör samma problem en gång tilll, fast testa att förändra något i din uttrycksform. Om du inte själv vet hur, samarbeta med kompisar och byt uttrycksformer med varandra.

 

 C –> A

PROBLEMLÖSNING

Använda strategier: Ta reda på två olika strategier. Testa dem på olika uppgifter för att hitta en som passar på alla uppgifter. Använd den strategin. Träna på den om det behövs.

 

UTTRYCKSFORMER

Anpassa uttrycksformer (hur man skriver och visar lösningar): Välj en uttrycksform. Testa den på en problemlösning.  Undersök om den går att förbättra så att den verkligen visar det som står i uppgiften. Jämför med andra för att hitta det bästa sättet att uttrycka lösningen.

Mvh Tommy Lucassi, @MatteTommy på Twitter.

 

Slutbedömning i fysik

Såhär såg tavlan ut den sista optiklektionen:

Kolla här då. Drömläge. Inga problem att motivera den här eleven:

Mvh Tommy Lucassi, @MatteTommy på Twitter.

Formativ träning inför NP i NO

Här kommer en uppgift jag gjort med niorna inför nationella proven i NO. Uppgiften bygger på den exempeluppgift inför årets prov som ligger på skolverkets hemsida, här. Syftet är att ge eleverna konktreta tips på hur de ska hantera planeringsdelen, utan att ni behöver genomföra själva planeringen och laborationen. Tänkte att det kan intressera några så här i NP-tider.

Här är uppgiften: Träning inför np no som wordfil och här som pdf: Träning-inför-np-no pdf

 

Med vänlig hälsning, Tommy Lucassi, @MatteTommy på twitter.

När jag slutade med prov

Jag slutade inte med prov när jag införde formativ bedömning. Jag slutade med prov långt senare. Vi hade jobbat med formativ bedömning, feedback och dokumentation i nästan två år, jag och mina elever. Plötsligt en dag säger en av dem:

- Men  Tommy, när vi nu har kollat att vi kan allt, måste vi ändå ha provet?

Det blev tyst i klassrummet. Vi insåg den enorma potentialen. När vi jobbade med formativ bedömning, feedback och dokumentation fyllde proven inte längre någon funktion. Jag hade inte i förväg bestämt mig för en åsikt om prov för att sedan genomdriva den åsikten. Det visade sig helt enkelt att vi hade funnit något bättre.

De flesta av metoderna och verktygen jag använt genom åren, med olika dokument som ni kan använda om ni vill, finns bland de tidigare inläggen. Och jag tänker dela flera. Välkomna!

 

 

 

 

Formativt för politiker och lärare

Jag har ingen prestige när det gäller rätt eller fel. Jag blir gärna överbevisad, för då har jag ju blivit lite kunnigare. Jag menar detta på riktigt. Men om jag råkar ha rätt, då önskar jag samma neutrala bemötande tillbaka.

I en debattartikel i DN den 14 februari använder Tomas Tobé och Anders Borg begreppet ”kunskapsutveckling” och använder det i resonemanget ”betyg är viktigt för kunskapsutvecklingen” och slutsatsen ”införa betyg från årskurs 3”. Jag säger inte ännu om de har rätt eller fel. Jag undrar först hur de använder begreppet, och även hur de underbygger sitt resonemang med fakta (IFOUs rapport 2010:8).

Låt oss pausa ett slag för att dra en parallell till skolan. Jag har bloggat om hur man kan utveckla elevernas begreppsförmåga och resonemangsförmåga. Jag möter varje dag massor av rätt och fel. I en kunskapsorganisation finns inget utrymme för prestige, då skulle få våga lära sig något. När jag upptäcker brister i elevernas texter, tex begreppsanvändning eller slutsatser i en labrapport i fysik, säger jag inte ”det där var fel, gör så här för det är rätt”. Jag använder istället det neutralare ”kan du förklara vad du menade med…” och det ofta tillhörande ”hur vet du att det stämmer, vilken fakta grundar du det på?”. Då kommer eleven antingen

a)      Förklara vad den menade, och visa hur hens fakta underbygger slutsatsen. Då kan jag säga: ”Aha! Nu förstår jag. Om du skriver det du just sa, så kommer din text bli strålande. Lägg till fakta du hittat.”

b)      Eleven kommer själv upptäcka bristen och säga ”Aha! Nu förstår jag, jag skrev ju så här, det var ju lite tokigt. Då säger jag ”jag hör att du är grym på detta, jag lämnar dig en stund så återkommer jag och läser igen.”

c)       Vi upptäcker båda att vi vet för lite om begreppet i fråga. Vi konstaterar att vi inte kan dra en slutsats för vi saknar kunskaper i området. Antingen läser vi in oss på ämnet eller så släpper vi slutsatsen helt och börjar om.

Detta är mycket vanliga scenarion. Det är också känsloneutrala och konstruktiva scenarion. De inträffar flera gånger per lektion när jag jobbar formativt med feedback. A och b är vanligast, för oftast hör en annan elev i klassen vad vi pratar om och hjälper oss. Jag älskar när det händer, då upptäcker eleverna att de är en resurs för varandra och att vi lyssnar och respekterar varandra. Vi vuxna måste alltid föregå med gott exempel i detta avseende.

Jag ställer alltså samma typ av fråga till Tomas Tobé. Jag vill verkligen inte vara dryg och låta påskina att jag är hans lärare, utan jag ställer frågan för att hans regeringspartis beslut handlar om och påverkar min profession. Därför frågar jag hur de använder begreppet ”kunskapsutveckling” och hur de drar sin slutsats om tidigare betyg utifrån den rapport de hänvisar till. Det skulle kunna mynna i antingen

a)      Han förklarar vad han menar och hur hans fakta underbygger slutsatsen. Då kan jag säga ”Aha, nu förstår jag vad du menar. Skriv det du just sa, så blir ditt budskap till svenska folket och alla lärare strålande.”

b)      Moderaterna kommer själva upptäcka bristen och säga ”Aha, nu förstår jag, det jag skrev var lite tokigt. Då säger jag ”Ni är grymma, moderaterna, jag lämnar er en stund så återkommer ni”.

c)       Vi upptäcker båda att det finns för lite forskning på området. Vi konstaterar båda att vi inte kan dra en slutsats. Moderaterna finansierar en oberoende forskargrupp som forskar i frågan. Eller så släpper vi slutsatsen helt och börjar om.

Vilket av dem det blir, spelar ingen som helst roll för mig. Bara vi inte i förväg har bestämt vilket som är det rätta. Bara vi har samma prestigelösa strävan efter de rätta kunskaperna och de rätta slutsatserna.

Mvh Tommy Lucassi, @MatteTommy på twitter