Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
effektstorlek

Ger du bra eller dålig feedback?

Det finns bra och dålig feedback. Bra feedback har positiv effekt på elevernas inlärning, och dålig feedback kan ha negativ effekt. Hur ska man som lärare veta vad som skiljer bra från dålig feedback? Vi behöver en måttstock.

Betyg är en populär måttstock som används av politiker och skolledare. Men det är ett trubbigt verktyg. Det ger oss ingen ledtråd om vilken av våra eller elevens insatser som bäst främjat inlärningen, och heller inget om feedbackens kvalitet. Många kan faktiskt nå betyget A i matte, trots dålig feedback.

Man kan fråga eleverna. En fråga i utvärderingen kan få handla om feedback de fått. De kanske svarar ”bra”, kanske motiverar de med ”feedback ges till alla och ofta” eller ”feedbacken säger vad jag ska utveckla”. Kan detta ge oss ledtrådar till att definiera god feeback? Kanske, kanske inte. Det enda vi kan säga med säkerhet är att eleverna är nöjda, men inte i vilken grad det bidragit till inlärning.

Går det att mäta feedbackens kvalitet, och kan vi göra det själva? Svar ja. (Man mäter kunskapen före och efter ett kapitel i två olika klasser. Den ena klassen får arbeta enligt en ny metod, och den andra klassen jobbar som vanligt. Efter ett kapitel gör båda klasserna samma kunskapskontroll som i början. Resultaten omvandlas till meritpoäng, och skillnaden mellan de två klassernas medelförbättring stoppas in  en formel som beräknar effektstorleken. Över 0,4 är stor positiv effekt på inlärningen.) Är det svårt? Vet ej. Jag har inte prövat, jag är rädd för en sak. Jag vågar inte ge en grupp sämre undervisning i ett helt kapitel, bara för att jag ska mäta effekt. MEN! Det är fel ingång. Man ska inte mäta effektstorleken förrän man har en ny, förmodat bättre, metod man vill testa, innan man inför den på bred front. Så borde vi ha gjort med många av de arbetsmetoder som vi använder av gammal vana.

Om man inte pallar själv, kan man lyssna på andra som gjort det. Till exempel Anders Jönsson och Christian Lundahl. Det räcker långt att läsa deras kapitel om just feedback. Där framhålls några saker som kännetecknar god feedback. Tänker man på dessa ökar chansen att träffa rätt:

  • Den innehåller tre delar: feed back (vad eleven kan), feed up (vad är målet) och feed forward (vilka aktioner eleven kan utföra för att nå dit).
  • Den har tydlig koppling till målen som undervisningen bygger på.
  • Den avser kunnande och inte personliga egenskaper (vad eleven gör, inte hur den är).
  • Fokuserar på lärandet och inte på betyg.
  • Läraren anpassar sin undervisning efter innehållet i elevernas feedback/up/forward.

Nu kom jag på en idé. Istället för kamratbedömning enligt ”two stars and one wish”, ska eleverna få ge varandra ”feed back, feed up, feed forward”. Det måste ju vara bättre än ”two stars and one wish”, som ju bara innehåller feed back och feed forward.

Fast jag vet ju inte om det är verkligen är bättre.

Än.