Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
förmågor

Träna att välja rätt metod

Jag har tidigare bloggat om ”28 formativa fraser”  där jag ville få elever att kunna säga: ”jag har två metoder, men de räcker inte för att lösa alla uppgifter”. Eller: ”jag vet vilka metoderna är, men jag kommer inte riktigt ihåg hur man gjorde”. Eller: ”jag kan två metoder, men jag vet inte när jag ska välja den ena eller andra”. Detta blogginlägg visar ett lektionsupplägg som fick mina elever att prata just så.

En skicklig matematiker har många verktyg för att lösa matematiska uppgifter. Alla elever kan peka ut vem som är ”bäst i klassen” i matte. Många tror tyvärr att de inte kan bli så bra. Men den duktiga eleven sitter inte och väntar på att en färdig lösning ramlar ner i huvudet, utan hen utför ett antal beräkningar i en viss ordning. Det kallas strategier och metoder. Om vi kan synliggöra de strategierna och metoderna, så kan alltså vem som helst se dem, träna på dem och göra dem till sina.

Högsta kvalitet i matematik gällande metoder i årskurs 6 enligt kunskapskraven lyder : ”Eleven kan välja och använda ändamålsenliga och effektiva matematiska metoder med god anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar och lösa enkla rutinuppgifter…”

Om vi ska bedöma hur de väljer metoder, måste de få en rimlig chans att öva. Eleverna behöver kunna flera OLIKA metoder, NÄR de är lämpliga att använda och VARFÖR. De behöver lära sig att titta på siffrorna i uppgifterna och utifrån det välja lämplig metod. Men för att uppnå det, måste de få TRÄNA PÅ JUST DET, och inte bara på att lösa uppgifter.

Här är lektionsupplägget. Det gäller addition och subtraktion med decimaltal.

Steg 1: eleverna fick lösa ett antal rutinuppgifter enskilt, av typen 6,5 – 3,8 eller 7,74 + 11,89.

Steg 2: i grupper om 3 visade de sina metoder för varandra.

Steg 3: De redovisade lösningarna, och vi namngav alla metoder som dykt upp. (vi hittade tex Taluppdelning, Uppställning, Räkna nerifrån, Samma talsort, Flytta-över-metoden, Lika tillägg)

Steg 4: eleverna gjorde en “halvtids-check” med 10 uppgifter, 5 addition och 5 subtraktion, (av samma typ som ovan) för att se vad som fastnat hittills. (ej betygsgrundande). Talen (jag menar talen, inte uppgifterna) var valda så att olika metoder skulle behöva användas till olika uppgifter.

Steg 5: jag rättade och gav individuell feedback (genom att kryssa i en matis samt kryssa förskrivna förslag på träning) som fanns på baksidan av testet.
Som pdf: Blankett med matris, feedback och självskattning pdf  Eller som wordfil: Blankett med matris, feedback och självskattning

Steg 6: jag lade upp youtube-klipp: ett där jag räknar och visar hur metoderna används, och ett där jag räknar och förklarar varför jag väljer de olika metoderna. Jag filmar rakt ner i räknehäftet när jag räknar och pratar.

Youtubeklipp: Använda metoder och Välja rätt metod.

Steg 7: eleverna övar individuellt på det som de behöver, ca 3 lektioner. De väljer bland sidor i boken och andra övningsblad jag kopierat upp.

Steg 8: ny check för att se vad de nu kan (betygsgrundande). Har inte gjort det än, men jag lovar att äta upp mina galoscher om de inte förbättrat sig från check 1 till check 2.

Eleverna började direkt efter feedbacken på steg 5 ropa ut saker som: “Jag behöver en till metod!”. Eller “Jag måste öva mer på denna metoden, jag kan ju den nästan”. Eller “Jag kan alla metoder, men hur ska jag förklara varför jag väljer dem?”

Att det fungerade beror på att elever är intelligenta och vill lyckas. De vill visa oss att de förstått och att de kan. Det sker när vi är tydliga med vad vi vill att de ska utföra, och när de får träna på exakt det vi vill att de ska utföra.

Vad vill du att dina elever ska kunna utföra? Och hur tänker du träna dem i det?

Mvh Tommy Lucassi, @MatteTommy på Twitter.

Lektionsupplägg: träna före bedömning biologi

Om eleverna ska bedömas på något, måste de få en rimlig chans att öva på det.

En aspekt som ska bedömas i NO är om eleven har kunskap om biologiska sammanhang och visar det genom att ge exempel på och beskriva/förklara och visa på samband inom dessa/förklara och visa på samband inom dessa och något generellt drag.

Tror du att eleverna vet vad ett biologiskt sammanhang är? Eller sambanden inom dem? Vet de ens vad ett samband är? Hur går man tillväga när man ska upptäcka ett samband? Och en fråga för oss pedagoger: hur konstuerar vi en lektion där detta ska tränas? Om vi bedömer denna aspekt, utan att räta ut dessa frågetecken, då kommer vi få många frågor av eleverna. Varför fick jag bara E här? Vad ska jag göra för att höja mig?

Det slog mig första gången jag skulle bedöma detta, att eleverna aldrig fått öva upp denna förmåga. Då är det inte schysst att plötsligt bedöma det.  Därför skapade jag en träningsmodell för just denna aspekt. Den bygger på en språklig analys av en text för att upptäcka begrepp, sammanhang och samband. Så här gjorde jag.

 

Eleverna behövde tre saker: ett anteckningsblock, biologiboken och ett gem. Gemet, sa jag till eleverna, är er bästa vän i jakten på samband. Snart visar jag varför. Uppgiften bestod i att läsa och analysera ett uppslag i boken som handlade om KROPPENS IMMUNFÖRSVAR.

Steg 1

Vi öppnade det uppslag i boken som vi skulle läsa. Sen slog vi upp en annan sida som sammanfattade kapitlet (brukar finnas i slutet av varje kapitel i läroböckerna). Den sidan visade våra SAMMANHANG. Gemet satte vi mellan dessa sidor, så att det lätt gick att bläddra mellan dem.

 

Steg 2

I anteckningsboken slog de upp ett tomt uppslag. På vänstra sidan skrevs rubriken ORDLISTA, och på högra skrev vi rubriken SAMBAND.

Steg 3

Vi började med att ringa in alla stycken som fanns på uppslaget. Det första stycket skulle jag leda analysen, sen fick eleverna självständigt träna på de resterande åtta styckena.

bild stycken immun 3Bild ur Spektrum Biologi, Liber

 

Steg 4

Med namnlappar drog jag första eleven, som fick välja ett biologiskt begrepp ur första stycket, säga en förklaring, och alla skrev upp det i sin ordlista med tillhörande förklaring. Sen drog jag nästa elev och så vidare. Vi hittade sex begrepp.

Mikroorganismer= mycket små organismer, tex virus och bakterier.

Immunförsvar = kroppens försvar mot oönskade mikroorganismer

osv.

 

Steg 5

Då blev det dags för SAMBAND. Så nu behövdes gemet. Vi bläddrade fram och läste snabbt igenom vilka SAMMANHANG som var tänkbara att koppla ihop med immunförsvaret: andningen, matspjälkningen, cirkulationsorganen osv.

bild sammanhang immun 2Bild ur Spektrum Biologi, Liber

 

Steg 6

Sedan fick eleverna en BÖRJA, en mall som såg ut såhär:

Stycke 1: det finns ett samband mellan ________ och ______, eftersom _________ .

 

Jag läste jag stycket högt igen, och uppmanade eleverna att lyssna efter ord som ledde oss in på sammanhangen.

 

Jag drog en namnlapp, och första eleven hittade inget samband. Då påminde jag om vår metod, gemet. Alla vände fram sidan med sammanhangen, och sedan tillbaka till texten. Jag frågade om något ord från texten också fanns med bland sammanhangen. Plötsligt säger eleven SKELETTET!

 

Yes! Gåshud. Motiveringen står i stycket, så vi skrev tillsammans:

 

Stycke 1: Det finns ett samband mellan immunförsvaret och skelettet, eftersom de vita blodkropparna bildas i benmärgen, som finns i skelettet.

Vi hittade ett till: mellan immunförsvaret och blodet, eftersom blodet transporterar vita blodkroppar.

 

Steg 7

Nu fick eleverna själva upprepa proceduren med resterande åtta stycken.

 

Notera att vi inte bedömde något i denna uppgift. Därför lades ingen tid på att analysera kvaliteten på svaren. Det är bara ren och skär träning i att hitta begrepp och samband. Det är viktigt för eleverna att få höra det innan de börjar jobba, att allt inte bedöms.

 

 

Med denna lektion tränar eleverna flera saker:

  • En teknik för att ta till sig tunga faktatexter.
  • Att hitta och lära sig begrepp.
  • Att samla begrepp som man kan använda i senare textproduktion.
  • Hur man hittar samband.
  • Hur man förklarar och motiverar.
  • Och säkerligen en massa fler goa grejer.

 

Det fina med övningen är att den kan appliceras på valfri text i valfritt ämne, även om man inte ska bedöma hur eleverna ska se samband. Och det är särskilt välbehövligt för alla de elever som av någon anledning har svårigheter med läsning.

 

Tack. Hej.

Tommy Lucassi, @MatteTommy på Twitter

 

Vad betyder ”För diskussionerna framåt”?

Mina elever och jag har precis lärt oss hur man ska föra diskussioner framåt och fördjupa och bredda dem, vilket är en av bedömningsaspekterna i NO-ämnena. Det finns inget stödmaterial för bedömning i NO-ämnena, och ingen jag frågat har kunnat besvara frågan. Därför fick vi ta tag i saken själva, mina elever och jag. De fick först se en genomgång jag la upp på youtube, sedan förbereda egna svar på två frågor individuellt, därpå diskutera sina svar i par, spela in diskussionen och analysera kvaliteten på diskussionerna. Tillsammans formulerade vi några “börjor” som visar hur man kan agera i samtalet, alltså hur man ska bemöta andras ställningstaganden. Istället för att bara säga “ja, det verkar stämma”, “det tror jag med” eller “jag tror så här…” kan eleven säga:

“När du säger… vad menar du då?”

“Jag håller med dig / inte med dig, därför att…”

“Kan du förtydliga…?

Diskuterar eleven på detta sätt i stället, så säger kriterierna att de höjt kvaliten från E till C-nivå.

Det fantastiska med detta är att 1. de som inte förstått kan ändå bidra och på köpet får en förklaring och 2. de som har förstått får förbättra sina formuleringar ytterligare och visa ännu mer kunskap. (Detta exemplifierar varför heterogena grupper är en förutsättning för det bästa lärandet.)

Det som fått epitetet kvalitetsnivå A kan exemplifieras med följande börjor:

“Du sa såhär… Menar du alltså att…?”

“Menar du att… eftersom…Stämmer det?”

“Om det är så, skulle det i så fall leda till att…?”

Allt detta kräver att man lyssnar på varandra. Och att man tar in och tänker på det som kamraterna säger och drar en slutsats. Och att man slutligen formulerar sina egna tankar.

Jag vill särskilt nämna ett synnerligen välformulerat tips från en av eleverna i årskurs 7: ”säg DU istället för JAG, tex DU tycker alltså att… istället för JAG tycker att…”. Briljant.

Omedelbart efter att vi formulerat börjorna gör vi om processen, med två nya frågor, så att de får testa det medan det är färskt. Nya frågor, nya diskussioner, nya analyser och självbedömningar. Då kan de konstatera att de utvecklat sina diskussioner och verkligen för varandra framåt.

Aha-upplevelse gällande mig själv:

Jag tillämpar ofta NO HANDS UP. Det är en teknik som används när man ställer frågor till en klass, så fördelas ordet till flera i klassrummet genom att slumpmässigt dra namnlappar och ställa lämpliga följdfrågor. Hittills har jag alltid bekräftat elevernas svar med fraser som “Tack, det var intressant” eller “ja, det stämmer”. Hm… vilken kvalitet var det nu igen?

Tack vare att jag tillsammans med eleverna kommit fram till ovanstående börjor, har även jag lärt mig hur jag ska agera och föra diskussionen vidare i klassrummet. Numera på C- och A-nivå.

Vill du veta var jag hittade stöd för vår tolkning av kunskapskraven i NO? Skolverkets stödmaterial i svenska (!) “Språket på väg”.

Tack för idag.

//Tommy

En matris med elevexempel

Här är matrisen jag använde för att bedöma muntliga (och skriftliga) resonemang som jag skrev om i förra inlägget. Vi bedömer tre aspekter som rör två förmågor i biologi. Här är matrisen som wordfil: Matris resonemang word och här är den som pdf: Matris resonemang pdf

Hoppas den klarar en granskning lik den som Pernilla Lundgren gjorde av en annan matris i grannbloggen… http://pedagogblogg.stockholm.se/larandebedomning/2013/09/03/bedomningsmatriser-revisited/

 

Slutligen behöver jag hjälp med en sak. Jag har problem med att stoff står inskrivet i kunskapskraven. Den översta raden i min matris handlar om människokroppen, men formuleringen i kunskapskraven lyder

 ”Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör hälsa, naturbruk, och ekologisk hållbarhet och formulerar ställningstaganden med enkla motiveringar samt beskriver några konsekvenser.”

Men vårt område handlar inte om något av detta stoff, utan om människokroppens uppbyggnad. Är det då fel av mig att ta en del av kunskapskravet, nämligen värdeordet ”enkla motiveringar” och koppla ihop det med människokroppen? Samma  sak med en formulering om att ha underbyggda resonemang. I kunskapskraven är den formuleringen kopplad till informationskällors trovärdighet och relevans. Men jag bedömer hur de underbygger resonemang och något annat, nämligen resonemang om hur nervceller är uppbyggda. Gör jag fel?

 

Hej hej från Tommy Lucassi, @MatteTommy på twitter.

 

Formativt innehåll i min flipped classroom-lektion

Detta är en uppföljning av förra blogginlägget. Jag kommer avhandla följande begrepp: flipped classroom, effektiva flervalsfrågor samt bedömning av muntligt arbete. Tack till Maria och Daniel, som kommenterade mitt förra inlägg och gav mig tips som jag genast tog fasta på. Så här blev det.

Jag började med att göra en 9 minuter lång film om nervceller (gjord i Explain Everything på paddan) och lade upp den på Youtube. Den ersätter min genomgång på lektionstid, och sparade därmed in massor av tid som kan ägnas åt effektiva övningar (det kallas flipped classroom: istället för föreläsning en hel lektion och arbeta ensam med uppgifter hemma, får de se föreläsningen hemma, så jobbar vi tillsammans i klassrummet istället där jag kan vara aktiv).  De sista tre minuterna i filmen är instruktioner och frågor.

Här är filmen.

Arbetsgången på lektionerna

  1. Eleverna skriver en begreppslista med begrepp från filmen. (bläddrar i filmen på sin telefon)
  2. I grupper om tre: alla svarar på en flervalsfråga från filmen + motiverar för varandra.
  3. Alla spelar in sitt val och sin motivering på sin telefon.
  4. I helklass: drar namn för att höra några motiveringar.
  5. Lyssna på sin inspelade motivering och bedöma den, kryssa i matris.
  6. Helklassgenomgång om motiveringars kvalitet.
  7. Individuell feedback med förlag på förbättringar.
  8. Ny flervalsfråga, upprepa steg 2-7.
  9.  Jag dokumenterar elevernas kvalitet (fota deras ifyllda matris)

Jag har hunnit till steg 4. Resten redovisas i kommande bloginlägg.

 

Styrkan ligger i att

  • frågorna är utformade så att motiveringarna kräver att eleven a) tvingas TÄNKA snarare än minnas, b) tvingas välja ut adekvat fakta.
  • alla är aktiva och får formulera sina egna tankar.
  • frågorna lämpar sig för bedömning och feedback med tips på hur de kan utveckla sina motiveringar.

 

Frågorna

Vad är det man ser högst upp i bilden, ovanför nervcellen?

Bild: http://www.solunetti.fi/se/histologia/aksoni/

a) Dendrit

b)      Nerv

c)       Nervbunt

d)      Axon

e)      Går inte att veta

Vad är detta en del av?

http://www.1177.se/Stockholm/Tema/Kroppen/Nervsystemet-och-sinnesorganen/Hjarna-ryggmarg-och-nerver/?ar=True

a)      Sensorisk nerv

b)      Motorisk nerv

c)       Både sensorisk och motorisk nerv

d)      Går inte att veta

 

Nästa steg för mig att testa:

  • Eleverna gör en gemensam inspelning av hela samtalet de tre emellan, för att även kunna bedöma hur de för diskussionen framåt.
  • Eleverna får skriva sina val och motiveringar i youtube i filmens kommentarsfält, så att alla får se exempel på SKRIFTLIGA motiveringar.
  • Hitta appar där elever spelar in egna och bläddra bland andras kommentarer till min film i form av en ”talking head” uppe i hörnet, så att eleverna kan HÖRA varandras motiveringar. Kanske Voice thread eller appen Video in Video.
Ge mig gärna tips på hur ni gjort och appar ni använt för detta ändamål. Skriv i kommentarfältet nedan.

Elevreaktioner

”Du borde lära ut dina metoder till alla lärarna.”

”Detta sättet är mycket bättre. I vår klass är det några få som alltid pratar och resten vågar aldrig svara.” (Elev med stora kunskaper och är mest aktiv i klassrummet)

”Egentligen borde du få en applåd efter varje lektion.”

”Först trodde jag alternativ B, men så kollade jag fakta i boken, då ändrade jag mig till D.”

”Får man fuska och kolla i filmen…?”         Jag: ”Självklart!”     De ba: ”Va?!”

Rolig anekdot

När jag ska dra ett namn i helklassdiskussionen tycker jag att ett namn ser konstigt ut. När jag några namn senare drar en liknande lapp förstår jag att någon busat och stoppat in fem lappar med sin kompis namn. En elev erkänner. Min respons: ”Det var det finaste buset jag någonsin sett. Du vill ge din vän extra lärande, gud vad snäll gjort!”.

Ps. Tack till er som gav mig tips i kommentarerna till förra inlägget!

Hej då från Tommy Lucassi, @MatteTommy på twitter

 

Förslag på fraser för feedback

Detta är två exempel på feedback som jag skrivit i mina sexors omdömen. Två förmågor, och feedbacken till eleven hur hen kan gå tillväga för att förbättra respektive förmåga.

Detta är, slår det mig nu, inte bara förslag på fraser för feedback, utan även förslag på två lektioner.

Ge mig gärna feedback på om följande förslag på fraser för feedback fungerar:

 

Detta kan du utveckla

PROBLEMLÖSNING

Att använda strategier som löser olika sorters problem

 

UTTRYCKSFORMER (hur man skriver och visar lösningar)

Att anpassa uttrycksformen så att den passar uppgiften

 

Så här kan du göra för att träna det (=feedback)

E –> C

PROBLEMLÖSNING

Använda strategier: Ta reda på två olika strategier. Testa dem på olika uppgifter för att se när de passar bäst. Vilken var bäst? Träna på den om det behövs. Du behöver alltså flera olika uppgifter att träna på.

UTTRYCKSFORMER:

Anpassa uttrycksformer (hur man skriver och visar lösningar): Välj en uttrycksform, tex visa i tabell eller visa med algebra. Testa den på en problemlösning.  Gör samma problem en gång tilll, fast testa att förändra något i din uttrycksform. Om du inte själv vet hur, samarbeta med kompisar och byt uttrycksformer med varandra.

 

 C –> A

PROBLEMLÖSNING

Använda strategier: Ta reda på två olika strategier. Testa dem på olika uppgifter för att hitta en som passar på alla uppgifter. Använd den strategin. Träna på den om det behövs.

 

UTTRYCKSFORMER

Anpassa uttrycksformer (hur man skriver och visar lösningar): Välj en uttrycksform. Testa den på en problemlösning.  Undersök om den går att förbättra så att den verkligen visar det som står i uppgiften. Jämför med andra för att hitta det bästa sättet att uttrycka lösningen.

Mvh Tommy Lucassi, @MatteTommy på Twitter.

 

Omsätta bedömning till omdömen – på 45 minuter per klass.

Jag ska nu beskriva en metod jag använde för att föra över min dokumentation till skriftliga omdömen i skolwebben. Målet är att spara tid, i ett tidskrävande och ganska tråkigt arbete. Det går ut på att förbereda sig på ett särskilt sätt som gör ifyllnaden blixtsnabb. Med hjälp av metoden slog jag nytt rekord: 24 elever på 45 minuter. Noggrant genomfört, nota bene.

Metoden beskriver inte hur du samlar in underlag eller bedömer, men det gör mina övriga blogginlägg.

 

Jag börjar förberedelserna med att skriva ett dokument, cirka en sida. Det har jag öppet samtidigt som skolwebben. I dokumentet finns

  1. de aspekter som min bedömning avser (”detta kan du utveckla”)
  2. tips för att höja sig från E till C och för att höja sig från C till A. (”så här kan du göra”)
  3. en översiktslista med ett antal minimatriser med kryss.

Alla elever som har samma kryssbild skrivs efter varandra bredvid respektive minimatris. Alla i samma grupp får samma text i omdömet, eftersom de visat samma kvaliteter. De texterna kopierar jag alltså från dokumentet och klistrar in i skolwebbens fritextfält. 

Nu börjar jag med att fylla i en elevs omdöme, och sedan använder jag skolwebbens kopieringsfunktion i form av den knapp som finns direkt under fritextrutorna. Den gör att en elevs text kopieras in i valfria elevers rutor med några få knapptryckningar.

 

Så här såg dokumentet ut för en klass i åttan i fysik. (se hellre bifogade filer nedan, bloggverktyget gillar inte mina matriser…). Där bedömdes tre aspekter ur förmågan att utföra undersökningar. som ni ser har jag tolkat kunskapskraven, så att eleverna förstår.

 

Detta kan du utveckla:

Att använda utrustning: så att den hjälper dig att dra slutsatser, det du faktiskt ska förklara.

Att skriva slutsatser: så att de innehåller rätt begrepp och teorier. En slutsats gäller inte bara det du testat och sett, utan gäller i flera andra sammanhang.

Att utveckla din dokumentation: hur du ritar bilder.

 

Framåtsyftande tips: Från E -> C

Utrustning: Du ska först tänka efter VAD du vill förklara. Då kan du ställa upp utrustningen så att den VISAR det du vill förklara.

Slutsatser: Använd en mall för hur du ska formulera dina meningar. Typ ”detta gäller för alla såna här” eller ”detta gäller för den här. Då måste det vara såhär för alla andra, eftersom…”. Du måste alltså tänka igenom vilken fakta som skulle kunna passa i meningen.

Rita bilder: När du ritar bilder ska du inte rita det du tycker verkar bra, utan ta reda på vilken fakta som behöver vara med i din bild. Sen ritar du bilden (sakliga fakta istället för egna åsikter).

 

Framåtsyftande tips: Från C -> A

Utrustning: Du ska först tänka ut vilka begrepp du kommer vilja rita in i dina bilder. Exempel: Du ska förklara brytning. Du vet att t.ex. begreppet ”normalen” ska visas i slutsatsens bilder. Då ska du från början tänka ut hur utrustningen ska ställas upp för att visa brytningen vid normalen.

Slutsatser: Dina slutsatser ska bevisas med fakta. Då måste du först veta vilken fakta du behöver. Skriv en lista på den fakta som gäller, och använd det i dina förklaringar.

Rita bilder: När du ritar bilder kan du rita av utrustningen, MEN OCKSÅ rita in de begrepp och fakta som du ska förklara. Exempel: rita in och använda ”normalen” när du ritar hur ljuset bryts i en lins.

 

 

Översiktslista

Översikten i slutet visar mig vilka elever som får samma omdömen, samt ger mig en bild av klassens kunskaper generellt. Det kan vara användbart för planering av nästa område. Dessutom ser man i översikten kvalitetens fördelning bland eleverna, ju högre upp eleven är, desto högre kvalitet, samt ju längre till höger matrisen är desto vanligare kvaliteter. (detta syns inte så bra i wordpress, men desto bättre i denna bilaga: wordfil Omdömen fraser och minimatriser, eller som pdf Omdömen fraser och minimatriser pdf.)

Slutligen vill jag tillägga att omdömen kan vara mycket mer än texterna ovan. De säger till exempel inget om den sociala utvecklingen. Det är endast en beskrivning av kunskapskraven. Dessutom finns det ofta något extra att skriva om särskilda elever, vilket jag i de fallen lade till i fritextfältet. Men mitt grovjobb underlättades avsevärt.

 

Mvh Tommy Lucassi, @MatteTommy på twitter

Feedback till mig från undervisningen

Jag som trodde att bedömningen löst de flesta av mina planeringsproblem. För sjutton, det är ju nu jobbet börjar:

Ett formativt upplägg för teknik årskurs 9

Undervisning handlar om att förbättra sina prestationer. Vår pedagogik ska innehålla bästa möjliga metoderna för att de ska lyckas med det. En metod är feedback genom självbedömning och bedömningsträning.

Eleverna får två uppgifter. Efter den första görs en självbedömning, som mynnar i vad de kan förbättra i sin text, och hur de ska förbättra den. Jag hjälper eleverna med den bedömningen, det tar en lektion eller två. När de vet hur, får de en andra skrivuppgift, snarlik den första. Då får de genast testa att förbättra sin prestation. Den ska vara så lik att lärdomarna från första verkligen går att tillämpa.

Skifta fokus från långt till kort perspektiv: eleven ska förbättra sin prestation från en uppgift till nästa med guidning av bedömning och feedback. Det långa perpektivet är oanvändbart, ingen kan en tisdag i november hålla i huvudet vad man skulle förbättra för att höja sitt D till ett C.

Mitt i arbetet med den andra texten, när de fått svettas lite, gör man en paus för att bygga en väggmatris. Det görs på samma sätt som jag bloggat om tidigare i matte och fysik. Eleverna sitter i grupper om fyra och tillverkar tre varianter av ett argument; en på vardera nivån E, C och A. Dessa sätts upp på väggen i en matris uppdelad i tre nivåer, E, C och A. Nu har eleverna hjälpts åt att analysera den goda argumentationstekniken, deras händer har själva skrivit dem och satt upp dem på rätt ställe i en matris. Dit kan eleverna sedan återvända för stöd och tips, när de nu fortsätter med sin skrivuppgift.

Skifte i fokus från person till prestation: tipsen handlar inte hur de ska vara utan vad de ska göra för att förbättra sig. Även om en elev är ”pratig” och ”störande” är det effektivast att säga: har du tagit fram den där faktan än som stödjer ditt fina argument? Då ger man eleven en konfliktfri reträttväg utan att hen behöver tappa ansiktet.

I denna uppgift bedömdes endast två aspekter av en enda förmåga i kunskapskraven, nämligen förmågan att värdera teknikens konsekvenser. De två aspekter som bedömdes i uppgiften var hur djupa kunskaperna i resonemangen är;

E: basala kunskaper. C: något djupare kunskaper. A: djupa kunskaper,

och hur underbyggda resonemangen är;

E: nämner konsekvenser. C: konsekvenser+argument. A: konsekvenser+argument+underbyggt med relevant fakta.

Om de exempelvis resonerar om mobiltelefonens konsekvenser, är det inte så djup kunskap att nämna att man kan prata i telefon var man än är, det är förvisso sant, men basalt. De behöver fördjupa kunskapsnivån de resonerar om. Om de påstår att vi pratar mer i telefon nu än förr, kräver vi förstås att få se bevis att det verkligen var så. Leta fakta som underbygger argumentet.

Här är uppgift 1+2: Teknikuppift konsekvenser 1 och 2

Här är instruktionen till väggmatrislektionen: Väggmatrislektion Tk 9 pdf

Här är dokumentationsblanketten inkl. matris: Blankett för självbedömning tk åk 9 pdf

Foton från mina elevers väggmatris publiceras här en vecka efter sportlovet.

 

PS. Det är viktigt att lära framtidens samhällsmedborgare att argumentera. Detta är viktigt oavsett om de ska bli lärare, rörmokare, försäljare, journalister eller politiker. De ska tänka sig för vad de påstår. Vi vill att de ska skilja på fakta och tyckande, på åsiktsfrågor och kunskapsfrågor. Dessa får inte förväxlas och de måste kunna hantera dem båda.

Vi måste odla en vana där vi får lov att fråga: hur vet du att det är så? och man vet att man kan få svar. Eller så svarar man inte utan ber att få återkomma när man satt sig in i hur saker och ting verkligen föreligger. Det är fräscht.

Vi måste leva som vi lär. En gång frågade jag eleverna hur de kunde lita så blint på att min undervisningsmetod utan prov verkligen främjar lärandet. Då svarar en elev: du sa första lektionen att forskningsrapporten ligger på ditt skrivbord!

 

I rest my case!

 

Tommy Lucassi

 

 

Trygg och stolt

Jag har aldrig kramat så många elever, som efter att jag började med formativ bedömning. Jag har aldrig sett så många elever i ögonen och känt ett äkta samförstånd, för vi har varit stolta tillsammans.

Jag har aldrig haft så många stunder av gåshud över inlärning, så många aha!-utrop, så många high-five, så många konstruktiva diskussioner. Jag har aldrig pratat så ärligt med elever som efter att jag började med formativ bedömning.

Och ändå ser många på bedömning som något hårt, svårt och dömande. Något som stämplar elever, som pressar och stressar dem. Som man är rädd att satsa på. Jag håller inte med om det en endaste sekund.

Till dig, elev, som läser detta, vill jag säga följande.

Jag önskar dig en trygg skolgång, där läraren litar på dina förmågor. Där du kan utveckla precis vad som helst, bara du förstår vad, och hur du ska gå tillväga. Där din lärare säger att smart, det är inget man föds till, det är något man blir. Där din lärare föregår med gott exempel, och själv lär sig något nytt om inlärning, och vågar testa sig fram. Där din lärare anstränger sitt intellekt till det yttersta, för att kunna känna sig stolt och trygg i klassrummet.

Precis som du.

God jul, och ett gott tryggt år.