Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
formativ bedömning

Träna formativt med nationellt prov

Här kommer ett upplägg för att ge elever feedback i arbetet med att planera, genomföra och utvärdera egna undersökningar. Jag delar alla dokument jag använt samt länkar till provdelarna.

Ett syfte med nationella proven är att förtydliga ämnets innehåll och dess bedömning för oss lärare. Varje gång jag rättat dem, har jag insett något nytt om hur jag BORDE undervisa i NO. Istället för att ha ångest för allt jag inte gjort, sätter jag igång direkt. Eftersom uppgifterna är noggrant framtagna, är de en perfekt utgångspunkt för formativ bedömning. De lär mig dessutom att i framtiden hitta eller själv konstruera lämpliga undersökningsuppgifter.

Kortfattat så genomförde jag 2013 års vetenskapliga undersökning, alla tre delmomenten: planera, genomföra och utvärdera en egen undersökning, del B. Jag gjorde precis som vanligt, fast med ett tillägg. Mellan varje del fick eleverna bedöma sin insats utifrån provets bedömningsmatriser för respektive del. De fyllde i sin bedömning på en av mig tillverkad blankett med matris och ruta för framåtsyftande förbättringsförslag. De finns bifogade i texten nedan.

Bild på en blankett:

 2013 års undersökning var att ta reda på vilket av ämnena vatten, matolja eller glycerol som kräver mest energi att värma upp.

Mitt upplägg såg ut såhär.

 

Lektion 1: Planera en egen undersökning länk:

http://www5.edusci.umu.se/np/AP-info/vt13/A3_Fysik.pdf

  1. Kort instruktion om syftet med planeringen (att systematiskt testa sig fram till svaret på en fråga)
  2. Eleven planerar undersökningen (jag kopierar upp pappret från gamla NP, länk ovan)
  3. Genomgång: jag visar olika bedömningsexempel från lärarmaterialet på projektorn, länk nedan. Ett i taget så att de hinner jämföra med sin egen planering efterhand. (och jag förklarar när man ska använda egen eller färdig planering.)
  4. Eleven bedömer sin egen insats: kryss i matris + skriver tips på förbättring av planeringen. (Jag skriver olika tips på tavlan som de kan välja bland)
  5. Spara bedömning och förbättringsförslag (till nästa lab-tillfälle samt till utvecklingssamtalet)

länk till bedömningsmaterialet: http://www5.edusci.umu.se/np/AP-info/vt13/Bedomningsanvisningar_Fysik.pdf

Min bedömningsblankett för planeringen som wordfil och pdf 

 

Lektion 2: Genomföra undersökningen länk: http://www5.edusci.umu.se/np/AP-info/vt13/B_Fysik.pdf

  1. Kort instruktion om att jobba systematiskt (att göra likadant på alla testobjekt)
  2. Eleven genomför undersökningen. Här fick de antingen skriva, fota eller filma sitt genomförande, för att minnas hur de gjort och kunna bedöma sitt genomförande.

Steg 3-5 som förra lektionen.

Min bedömningsblankett för genomförandet som wordfil och pdf 

 

 

Lektion 3: Utvärdera undersökningen länk: http://www5.edusci.umu.se/np/AP-info/vt13/B_Fysik.pdf

  1. Kort instruktion om vad utvärderingens delar innebär (resultat, slutsats, förbättringsförslag)
  2. Eleven genomför utvärderingen (jag kopierar upp pappret från gamla NP)

Steg 3-5 som förut.

Min bedömningsblankett för utvärderingen som wordfil och pdf

 

Alla elevens bedömningar sparas. De ska tas fram nästa gång de ska göra en egen undersökning för att påminnas om och tillämpa sina förbättringsförslag. I mitt arbetslag sparar eleven alla möjliga bedömningar i en pärm med flikar för varje ämne. Vi kallar den IUP- pärmen och använder den som underlag till utvecklingssamtalet, nu när skriftliga omdömen är borttagna.

Hej.

En matris med elevexempel

Här är matrisen jag använde för att bedöma muntliga (och skriftliga) resonemang som jag skrev om i förra inlägget. Vi bedömer tre aspekter som rör två förmågor i biologi. Här är matrisen som wordfil: Matris resonemang word och här är den som pdf: Matris resonemang pdf

Hoppas den klarar en granskning lik den som Pernilla Lundgren gjorde av en annan matris i grannbloggen… http://pedagogblogg.stockholm.se/larandebedomning/2013/09/03/bedomningsmatriser-revisited/

 

Slutligen behöver jag hjälp med en sak. Jag har problem med att stoff står inskrivet i kunskapskraven. Den översta raden i min matris handlar om människokroppen, men formuleringen i kunskapskraven lyder

 ”Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör hälsa, naturbruk, och ekologisk hållbarhet och formulerar ställningstaganden med enkla motiveringar samt beskriver några konsekvenser.”

Men vårt område handlar inte om något av detta stoff, utan om människokroppens uppbyggnad. Är det då fel av mig att ta en del av kunskapskravet, nämligen värdeordet ”enkla motiveringar” och koppla ihop det med människokroppen? Samma  sak med en formulering om att ha underbyggda resonemang. I kunskapskraven är den formuleringen kopplad till informationskällors trovärdighet och relevans. Men jag bedömer hur de underbygger resonemang och något annat, nämligen resonemang om hur nervceller är uppbyggda. Gör jag fel?

 

Hej hej från Tommy Lucassi, @MatteTommy på twitter.

 

Formativt innehåll i min flipped classroom-lektion

Detta är en uppföljning av förra blogginlägget. Jag kommer avhandla följande begrepp: flipped classroom, effektiva flervalsfrågor samt bedömning av muntligt arbete. Tack till Maria och Daniel, som kommenterade mitt förra inlägg och gav mig tips som jag genast tog fasta på. Så här blev det.

Jag började med att göra en 9 minuter lång film om nervceller (gjord i Explain Everything på paddan) och lade upp den på Youtube. Den ersätter min genomgång på lektionstid, och sparade därmed in massor av tid som kan ägnas åt effektiva övningar (det kallas flipped classroom: istället för föreläsning en hel lektion och arbeta ensam med uppgifter hemma, får de se föreläsningen hemma, så jobbar vi tillsammans i klassrummet istället där jag kan vara aktiv).  De sista tre minuterna i filmen är instruktioner och frågor.

Här är filmen.

Arbetsgången på lektionerna

  1. Eleverna skriver en begreppslista med begrepp från filmen. (bläddrar i filmen på sin telefon)
  2. I grupper om tre: alla svarar på en flervalsfråga från filmen + motiverar för varandra.
  3. Alla spelar in sitt val och sin motivering på sin telefon.
  4. I helklass: drar namn för att höra några motiveringar.
  5. Lyssna på sin inspelade motivering och bedöma den, kryssa i matris.
  6. Helklassgenomgång om motiveringars kvalitet.
  7. Individuell feedback med förlag på förbättringar.
  8. Ny flervalsfråga, upprepa steg 2-7.
  9.  Jag dokumenterar elevernas kvalitet (fota deras ifyllda matris)

Jag har hunnit till steg 4. Resten redovisas i kommande bloginlägg.

 

Styrkan ligger i att

  • frågorna är utformade så att motiveringarna kräver att eleven a) tvingas TÄNKA snarare än minnas, b) tvingas välja ut adekvat fakta.
  • alla är aktiva och får formulera sina egna tankar.
  • frågorna lämpar sig för bedömning och feedback med tips på hur de kan utveckla sina motiveringar.

 

Frågorna

Vad är det man ser högst upp i bilden, ovanför nervcellen?

Bild: http://www.solunetti.fi/se/histologia/aksoni/

a) Dendrit

b)      Nerv

c)       Nervbunt

d)      Axon

e)      Går inte att veta

Vad är detta en del av?

http://www.1177.se/Stockholm/Tema/Kroppen/Nervsystemet-och-sinnesorganen/Hjarna-ryggmarg-och-nerver/?ar=True

a)      Sensorisk nerv

b)      Motorisk nerv

c)       Både sensorisk och motorisk nerv

d)      Går inte att veta

 

Nästa steg för mig att testa:

  • Eleverna gör en gemensam inspelning av hela samtalet de tre emellan, för att även kunna bedöma hur de för diskussionen framåt.
  • Eleverna får skriva sina val och motiveringar i youtube i filmens kommentarsfält, så att alla får se exempel på SKRIFTLIGA motiveringar.
  • Hitta appar där elever spelar in egna och bläddra bland andras kommentarer till min film i form av en ”talking head” uppe i hörnet, så att eleverna kan HÖRA varandras motiveringar. Kanske Voice thread eller appen Video in Video.
Ge mig gärna tips på hur ni gjort och appar ni använt för detta ändamål. Skriv i kommentarfältet nedan.

Elevreaktioner

”Du borde lära ut dina metoder till alla lärarna.”

”Detta sättet är mycket bättre. I vår klass är det några få som alltid pratar och resten vågar aldrig svara.” (Elev med stora kunskaper och är mest aktiv i klassrummet)

”Egentligen borde du få en applåd efter varje lektion.”

”Först trodde jag alternativ B, men så kollade jag fakta i boken, då ändrade jag mig till D.”

”Får man fuska och kolla i filmen…?”         Jag: ”Självklart!”     De ba: ”Va?!”

Rolig anekdot

När jag ska dra ett namn i helklassdiskussionen tycker jag att ett namn ser konstigt ut. När jag några namn senare drar en liknande lapp förstår jag att någon busat och stoppat in fem lappar med sin kompis namn. En elev erkänner. Min respons: ”Det var det finaste buset jag någonsin sett. Du vill ge din vän extra lärande, gud vad snäll gjort!”.

Ps. Tack till er som gav mig tips i kommentarerna till förra inlägget!

Hej då från Tommy Lucassi, @MatteTommy på twitter

 

Formativa frågor i Biologi – ett lektionsupplägg

Här kommer ett lektionsupplägg som  bygger på en av de fem nyckelstrategierna för formativ bedömning enligt Dylan Wiliam, den att skapa effektiva klassrumsdiskussioner som visar att elever förstår och lär sig. Ämnet är biologi, hjärnan och nervsystemet. Längst ner i inlägget hittar du lektionsupplägget både som wordfil och som pdf-fil. I slutet kommer en fråga till dig; jag behöver din hjälp att hitta ett bra sätt att bedöma och dokumentera muntliga prestationer formativt.

 

”If you answer all my questions correctly, then you are wasting your time.”

”If you´re not stuck, it´s not hard enough.”

”Never work harder than your students.”

”If children see misstakes in other childrens work, they are more likely to avoid those misstakes.” (Forskning har visat att barn som lärt sig språk av träningsrobotar som gör fel ibland, lär sig mer än från robotar som aldrig gör fel. )

(Dylan Wiliam från en workshop i våras)

 

Så här tänker jag börja årets första lektion:

REGLER!

  • Alla har samma rätt till lärande och tänkande. Ta inte ordet från någon annan. Stör inte någons tänkande.
  • Alla har samma rätt till lärande och tänkande. Alla har rätt att svara fel och tänka om.
  • ”vet inte” = du får vänta ett tag, jag hjälper dig att svara lite senare
  • No hands up – jag lottar vem som svarar. Annars är det alltid samma personer som får det bästa lärandet.
  • Vi stöttar och hjälper varandra att lära.

Det finns massor av argument för att få fler elever att delta i klassrumsdiskussioner. Det finns massor av forskning som visar hur effektiva klassrumsdiskussioner är för inlärningen.

För dem som deltar.

Ingen lärare kan fördela ordet i klassrummet helt slumpmässigt, det blir alltid någon individ eller grupp av individer som får fler frågor, och därmed bättre undervisning. Vissa elever är bättre på att begära ordet, och de som aldrig begär eller aldrig får ordet fråntas sin rätt till effektiv inlärning. Det är djupt odemokratiskt och orättvist.

Man kan inte förvänta sig att barn och ungdomar självmant berättar att de inte förstår. De behöver hjälp med det, på ett enkelt och avdramatiserat sätt.

”No hands up” är en enkel utgångspunkt. I kombination med andra tekniker för att engagera fler elever, erhålls hög kvalitet med liten insats av läraren. Till exempel om en elev säger ”jag vet inte” säger du att du återkommer om en stund, och låter några andra elever svara. Sedan återkommer du och säger tex ”vilket av dina kompisars svar gillar du bäst och varför?” eller ”återge vad hen just sa” eller en 50/50-chans ”finns det något svar som sagts som du tror är fel?” eller min favorit ”om du hade vetat, vad hade du svarat då?”

Följande lektionsupplägg bygger på klassrumsdiskussioner. Jag har tagit fram ett antal frågor som underlag för diskussionen. Frågorna är stora och tankekrävande, samt har fem svarsalternativ att välja bland. Alla elever ska välja ett av alternativen, och eleverna får motivera sitt val. Jag drar slumpmässigt namnen som ska svara. Givetvis får man räcka upp handen om man har en fråga.

I början av lektionen får varje elev ett kit med olika lappar: fem stycken märkta med bokstäverna A-E för att visa svarsalternativ, samt ett kort som är rött på ena sidan och grönt på andra. Det lägger eleven framför sig med gröna sidan upp, och när de känner att de inte hänger med vänder de upp den röda sidan, så att jag kan se hur de hänger med. Få elever vågar säga att de inte förstår, och detta är en beprövad teknik för att få fler att meddela sig.

När jag visat frågan och svarsalternativen visar eleven vilket alternativ de valt genom att hålla upp en lapp med valt alternativ A-E. Jag får då en första signal om hur mycket klassen kan. Sedan fördelar jag frågan genom att dra namn, och de får motivera sitt val. Många får svara, och jag dröjer med att avslöja svaret tills diskussionen är över och MÅNGA har yttrat sig.  Så fortsätter lektionen, ett nytt kort expriment följt av en eller flera frågor. Lektionen avslutas med en Exit Question, en kort fråga som eleverna besvarar på en lapp och ger till mig när de går ut. Då får jag se hur många som faktiskt lärt sig, och kan anpassa nästa lektion efter det.

Slutligen behöver jag er hjälp med en sak. Jag är osäker på hur jag ska göra med bedömningen av deras muntliga resonemang och motiveringar. Jag har en matris, men hur ska eleverna fylla i den? Ska de bedöma sig själva enskilt? Ska de bedöma varandra parvis eller i grupp med t.ex. ”two stars one wish”? Kommer de minnas vad kompisen sagt? Ge mig dina förslag genom att kommentera i strängen här nedan, så får både jag och andra läsare era tips. Tusen tack på förhand!

Lektionen som wordfil: Intro Bi åk 9 v.34

Lektionen som pdf-fil: Intro Bi åk 9 v.34 pdf

Ajö. Tommy (@MatteTommy på twitter)

Förslag på fraser för feedback

Detta är två exempel på feedback som jag skrivit i mina sexors omdömen. Två förmågor, och feedbacken till eleven hur hen kan gå tillväga för att förbättra respektive förmåga.

Detta är, slår det mig nu, inte bara förslag på fraser för feedback, utan även förslag på två lektioner.

Ge mig gärna feedback på om följande förslag på fraser för feedback fungerar:

 

Detta kan du utveckla

PROBLEMLÖSNING

Att använda strategier som löser olika sorters problem

 

UTTRYCKSFORMER (hur man skriver och visar lösningar)

Att anpassa uttrycksformen så att den passar uppgiften

 

Så här kan du göra för att träna det (=feedback)

E –> C

PROBLEMLÖSNING

Använda strategier: Ta reda på två olika strategier. Testa dem på olika uppgifter för att se när de passar bäst. Vilken var bäst? Träna på den om det behövs. Du behöver alltså flera olika uppgifter att träna på.

UTTRYCKSFORMER:

Anpassa uttrycksformer (hur man skriver och visar lösningar): Välj en uttrycksform, tex visa i tabell eller visa med algebra. Testa den på en problemlösning.  Gör samma problem en gång tilll, fast testa att förändra något i din uttrycksform. Om du inte själv vet hur, samarbeta med kompisar och byt uttrycksformer med varandra.

 

 C –> A

PROBLEMLÖSNING

Använda strategier: Ta reda på två olika strategier. Testa dem på olika uppgifter för att hitta en som passar på alla uppgifter. Använd den strategin. Träna på den om det behövs.

 

UTTRYCKSFORMER

Anpassa uttrycksformer (hur man skriver och visar lösningar): Välj en uttrycksform. Testa den på en problemlösning.  Undersök om den går att förbättra så att den verkligen visar det som står i uppgiften. Jämför med andra för att hitta det bästa sättet att uttrycka lösningen.

Mvh Tommy Lucassi, @MatteTommy på Twitter.

 

Ett formativt upplägg för teknik årskurs 9

Undervisning handlar om att förbättra sina prestationer. Vår pedagogik ska innehålla bästa möjliga metoderna för att de ska lyckas med det. En metod är feedback genom självbedömning och bedömningsträning.

Eleverna får två uppgifter. Efter den första görs en självbedömning, som mynnar i vad de kan förbättra i sin text, och hur de ska förbättra den. Jag hjälper eleverna med den bedömningen, det tar en lektion eller två. När de vet hur, får de en andra skrivuppgift, snarlik den första. Då får de genast testa att förbättra sin prestation. Den ska vara så lik att lärdomarna från första verkligen går att tillämpa.

Skifta fokus från långt till kort perspektiv: eleven ska förbättra sin prestation från en uppgift till nästa med guidning av bedömning och feedback. Det långa perpektivet är oanvändbart, ingen kan en tisdag i november hålla i huvudet vad man skulle förbättra för att höja sitt D till ett C.

Mitt i arbetet med den andra texten, när de fått svettas lite, gör man en paus för att bygga en väggmatris. Det görs på samma sätt som jag bloggat om tidigare i matte och fysik. Eleverna sitter i grupper om fyra och tillverkar tre varianter av ett argument; en på vardera nivån E, C och A. Dessa sätts upp på väggen i en matris uppdelad i tre nivåer, E, C och A. Nu har eleverna hjälpts åt att analysera den goda argumentationstekniken, deras händer har själva skrivit dem och satt upp dem på rätt ställe i en matris. Dit kan eleverna sedan återvända för stöd och tips, när de nu fortsätter med sin skrivuppgift.

Skifte i fokus från person till prestation: tipsen handlar inte hur de ska vara utan vad de ska göra för att förbättra sig. Även om en elev är ”pratig” och ”störande” är det effektivast att säga: har du tagit fram den där faktan än som stödjer ditt fina argument? Då ger man eleven en konfliktfri reträttväg utan att hen behöver tappa ansiktet.

I denna uppgift bedömdes endast två aspekter av en enda förmåga i kunskapskraven, nämligen förmågan att värdera teknikens konsekvenser. De två aspekter som bedömdes i uppgiften var hur djupa kunskaperna i resonemangen är;

E: basala kunskaper. C: något djupare kunskaper. A: djupa kunskaper,

och hur underbyggda resonemangen är;

E: nämner konsekvenser. C: konsekvenser+argument. A: konsekvenser+argument+underbyggt med relevant fakta.

Om de exempelvis resonerar om mobiltelefonens konsekvenser, är det inte så djup kunskap att nämna att man kan prata i telefon var man än är, det är förvisso sant, men basalt. De behöver fördjupa kunskapsnivån de resonerar om. Om de påstår att vi pratar mer i telefon nu än förr, kräver vi förstås att få se bevis att det verkligen var så. Leta fakta som underbygger argumentet.

Här är uppgift 1+2: Teknikuppift konsekvenser 1 och 2

Här är instruktionen till väggmatrislektionen: Väggmatrislektion Tk 9 pdf

Här är dokumentationsblanketten inkl. matris: Blankett för självbedömning tk åk 9 pdf

Foton från mina elevers väggmatris publiceras här en vecka efter sportlovet.

 

PS. Det är viktigt att lära framtidens samhällsmedborgare att argumentera. Detta är viktigt oavsett om de ska bli lärare, rörmokare, försäljare, journalister eller politiker. De ska tänka sig för vad de påstår. Vi vill att de ska skilja på fakta och tyckande, på åsiktsfrågor och kunskapsfrågor. Dessa får inte förväxlas och de måste kunna hantera dem båda.

Vi måste odla en vana där vi får lov att fråga: hur vet du att det är så? och man vet att man kan få svar. Eller så svarar man inte utan ber att få återkomma när man satt sig in i hur saker och ting verkligen föreligger. Det är fräscht.

Vi måste leva som vi lär. En gång frågade jag eleverna hur de kunde lita så blint på att min undervisningsmetod utan prov verkligen främjar lärandet. Då svarar en elev: du sa första lektionen att forskningsrapporten ligger på ditt skrivbord!

 

I rest my case!

 

Tommy Lucassi

 

 

Professionell dokumentation – utan att skriva en bokstav

Sedan jag bytte skola i januari undervisar jag även i NO och teknik. Jag har aldrig tidigare jobbat formativt i dessa ämnen, men nu ska jag göra det direkt med mina nya elever. Det är spännande, speciellt som jag ofta fått höra den ogrundade åsikten att det är lättare att jobba formativt i matematik än i andra ämnen. Nu kan jag visa att det inte stämmer.

Jag ska beskriva mitt första arbetsområde, fysik i årskurs 8. Det är uppbyggt kring fem laborationer i optik med tillhörande bedömningar. Syftet är att eleverna ska hitta detaljer i en utförd laboration, och systematiskt förbättra dem i nästa. Mitt jobb blir att stötta dem så att de genomför förbättringarna på rätt sätt. Ren och skär pedagogik, med självbedömning som verktyg. Byt ut ordet ”laboration” mot valfri uppgift så har du en träningsmetod för alla ämnen.

Arbetet inleds med den första laborationen. När eleverna genomför den, hjälper jag knappt till alls. Istället motiverar jag dem att testa själva och se vad som händer. Precis som i problemlösning i matematik. Framför allt säger jag aldrig: ”Om du skulle göra såhär då…?”. Jag observerar och antecknar bra och dåliga saker jag ser i deras arbete. Dessa anteckningar ligger till grund för genomgången lektioner därpå. Den lektionen innehåller en genomgång av rätt svar i tre kvalitetsnivåer, en för vardera nivån E, C och A.

Genomgången om slutsatser från laboration om hur linsens form påverkar brännvidden.

 

Genomgången utgör mallen mot vilken eleverna kan bedöma sitt eget arbete. Den bedömningen dokumenteras i en speciell blankett som innehåller två viktiga element: en matris med kryssrutor, samt fält att notera vad de ska förbättra till nästa gång.  När eleverna fyllt i den, går jag runt och kontrollerar bedömningen. Det går fort, mina ögon scannar endast texten om slutsatser, inte hela laborationen, och kontrollerar sedan att krysset om slutsatser är rätt satt. Därför ska man ta få aspekter åt gången, så att man hinner en hel klass på en lektion. Min egen dokumentation består sedan av ett foto av varje elevs ifyllda blankett, och kopplar det till dropbox så att det automatiskt hamnar i min dator.  Så här kan en ifylld blankett se ut:

Exempel på en dokumentationsblankett, laboration 1.

 

När de konstaterat vad de bör göra för att förbättra sitt arbete nästa lektion, vill de genast få en andra chans. De påpekar upprört att de inte visste att man skulle skriva på det sättet. Då svarar jag att nu vet du det, vill du visa det nu? Det vill de. Då är de motiverade för laboration nr 2. Efter bedömningen av labortation 2 börjar de förstå principen, och genomför galant laboration nr 3.

Efter att den tredje laborationen är gjord och bedömd stannar vi upp ett ögonblick, och summerar vad som visat sig vara kvalitet i laborativt arbete. Det görs genom att fylla en väggmatris med elevexempel, på samma sätt som beskrivits i tidigare blogginlägg: i grupper om fyra får eleverna producera tre varianter på slutsatser, en E-,  en C- och en A-variant. Dessa sätts upp på väggen på rätt ställe i en väggmatris. Det fyller flera funktioner, bland annat:

-          Det fungerar som en transparent kontrollinstans. Om olika elever bedömt samma kvalitet på olika sätt kommer de säga ifrån.

–          Det blir en extra och neutral bedömningsträning.

–          Eleverna får ta del av varandras kunskaper, som används som en resurs i undervisningen.

–          Elevernas exempel sitter kvar på väggen och kan konsulteras i det fortsatta arbetet, både stoff och bedömning.

 

Nu har de fått ytterligare stöd inför de avslutande laborationerna. När den sista laborationen är utförd får eleverna jämföra med sin första. Då blir deras framsteg tydliga och arbetssättet blir trovärdigt.

Med detta arbetssätt har jag efter fem laborationer en professionell och tydlig dokumentation om varje elev, utan att jag skrivit en enda bokstav. Utan att jag rättat ett enda elevarbete på min planeringstid. Utan att jag fyllt i ett enda dokument. Både jag och eleverna har ett kvitto på att de utvecklats.

 

 

Mina förberedelser

 1.      Välja aspekter

Jag väljer först vilka av kunskapskravens aspekter som undervisningen och bedömningen ska gälla. I mitt fall: 1. hur eleven använder utrustningen, 2. hur eleven drar slutsatser och 3. hur slutsatserna kopplas till fysikaliska modeller och teorier (sid 135-136 i Lgr-11). Fler aspekter är svårt att hinna med enligt min erfarenhet.

Eftersom dessa tre aspekter ska bedömas, måste jag planera utifrån dem. Alltså sätter jag mig in i hur man använder utrustningen, vad en slutsats är och hur den dras, samt vilka fysikaliska modeller och teorier eleverna kan behöva använda. Detta måste nämligen eleverna få veta tidigt i processen, eftersom det är vad som ska bedömas. Mitt fokus ligger snarare på processer än på stoff.

2.      Identifiera skillnaderna i kvalitet (E, C, A)

Sedan tänker jag igenom vad kvalitetsskillnaden är mellan

-          att använda utrustning på ett säkert och i huvudsak fungerande/ ändamålsenligt/ ändamåls-enligt och effektivt sätt,

-          att dra enkla/utvecklade/välutvecklade slutsatser, och

-          att dra slutsatser med viss/relativt god/god koppling till fysikaliska modeller och teorier.

Det formulerar jag i en matris med både läroplanens formuleringar och med egna enklare formuleringar.De enklare formuleringarna hämtar jag från Kommentarmaterial till kursplanen i fysik.

 

3. Förbereda laborationer

Till sist bestämmer jag vilka laborationer som ska genomföras, och framför allt bestämmer jag hur frågeställningarna i laborationerna ska formuleras. Detta steg är helt avgörande för att upplägget ska fungera. Ställer jag inte tillräckligt öppna/rika frågor som går att undersöka och dra slutsatser av, går det inte heller att bedöma i tre kvalitetsnivåer. Jag väljer därför att varje experiment ska innehålla denna formulering: ”Undersök vad som händer när… ” och ”Vilken slutsats drar du om xxx?”

 

Denna ordning är tvärt om mot hur jag brukar göra. Det har bidragit till ett större pedagogiskt fokus i stället för att vara fast i gamla planeringar och gammalt stoff. Det höjer den pedagogiska kvaliteten.

 

De fem laborationerna:

1. Laserstråle genom ett glasblock med olika infallsvinkel

2. Parallella strålar genom olika linser

3. Hur formen på konvexa linser ska ändras för att ändra brännvidden

4. Reflektion i olika formade speglar

5. Den femte och sista laborationen är inte bestämd ännu.

 

 

Elevexempel

 

Exempel på slutsatser från laboration nr 2

Uppgiften löd: Ta reda på vad som händer med fem parallella laserstrålar som lyser rakt in i konvexa och konkava linser. Skriv först hypotes. Rita och skriv resultat. Vilken slutsats drar du om ljus som åker genom olika linser?”

”Strålarna bryts mer längre ut på linsen, samlas i en punkt i konvexa linser”

(E: drar slutsats)

 

”Strålarna samlas i en punkt, därför att glaset lutar mer längst ut på linsen än i mitten”

(C: drar slutsats och motiverar)

 

”Strålarna samlas i en punkt. Mittenstrålen bryts inte alls, ju längre ut från mitten, desto mer bryts de. Detta beror på att ju större infallsvinkel, desto större brytning. Normalen lutar mer längst ut på linsen, se bild. Då blir infallsvinkeln större längre ut på linsen, och ljuset bryts mer.

(A: drar slutsats, motiverar, koppling till fakta)

 

Exempel på elevernas förbättringsområden

Rita större bilder så att jag får plats med mer detaljer som tex rita normaler.”

”Rita av det jag ser som det ser ut,  och inte slarva med resultatet. Annars kan jag inte dra rätt slutsats”

”Jag ska fota av mina resultat istället för att rita, jag ritar för dåligt”

”Använda mer fakta i mina slutsatser och inte bara gissa. Kolla i fysikboken.”

”Jag ska motivera och skriva …DÄRFÖR ATT…”

”jag ska mäta noga och lägga linserna rakt.”

”Jag ska lägga alla linser likadant hela tiden för att kunna jämföra dem”

 

 

Hej då och tack.

 

 

 

 

 

 

 

Blankett för kamratrespons

Till alla er som planerar nästa termin.

Detta är en blankett som jag tänker använda vid kamratbedömning. Den är precis som ”two stars, one wish”, men med tre delar istället: ”feed back, feed up och feed forward”. Framför allt tänker jag använda den när jag har lektioner där kamratbedömning ingår. Men jag tänker också lägga en hög med sådana i klassrummet. Jag vill uppnå att eleverna får en vana att självmant ta fram en sådan blankett, och tillhörande kamrat, närhelst de hittat något de vill utveckla. Då får de en skjuts i sin utveckling.

Min grundinställning som jag lär eleverna är att man kan utveckla vad man vill, bara man gör det systematiskt. En grund i det är att ta en sak i taget och träna det tills det sitter. Vill man till exempel lära sig en metod med högre kvalitet, så är det inte bara möjligt, utan troligt att man lyckas om man är systematisk. En framgångsfaktor för inlärning är att ta hjälp av kamrater. Det vet vi säkert, eftersom forskningen har visat det.

Jag kommer blogga om hur det går i vår, och om några av er också testar den, kan vi utveckla jobbet tillsammans. Som sagt…

Håll tillgodo, och god jul!

Blankett för kamratrespons pdf

Blankett för kamratrespons wordfil

Trygg och stolt

Jag har aldrig kramat så många elever, som efter att jag började med formativ bedömning. Jag har aldrig sett så många elever i ögonen och känt ett äkta samförstånd, för vi har varit stolta tillsammans.

Jag har aldrig haft så många stunder av gåshud över inlärning, så många aha!-utrop, så många high-five, så många konstruktiva diskussioner. Jag har aldrig pratat så ärligt med elever som efter att jag började med formativ bedömning.

Och ändå ser många på bedömning som något hårt, svårt och dömande. Något som stämplar elever, som pressar och stressar dem. Som man är rädd att satsa på. Jag håller inte med om det en endaste sekund.

Till dig, elev, som läser detta, vill jag säga följande.

Jag önskar dig en trygg skolgång, där läraren litar på dina förmågor. Där du kan utveckla precis vad som helst, bara du förstår vad, och hur du ska gå tillväga. Där din lärare säger att smart, det är inget man föds till, det är något man blir. Där din lärare föregår med gott exempel, och själv lär sig något nytt om inlärning, och vågar testa sig fram. Där din lärare anstränger sitt intellekt till det yttersta, för att kunna känna sig stolt och trygg i klassrummet.

Precis som du.

God jul, och ett gott tryggt år.

Ger du bra eller dålig feedback?

Det finns bra och dålig feedback. Bra feedback har positiv effekt på elevernas inlärning, och dålig feedback kan ha negativ effekt. Hur ska man som lärare veta vad som skiljer bra från dålig feedback? Vi behöver en måttstock.

Betyg är en populär måttstock som används av politiker och skolledare. Men det är ett trubbigt verktyg. Det ger oss ingen ledtråd om vilken av våra eller elevens insatser som bäst främjat inlärningen, och heller inget om feedbackens kvalitet. Många kan faktiskt nå betyget A i matte, trots dålig feedback.

Man kan fråga eleverna. En fråga i utvärderingen kan få handla om feedback de fått. De kanske svarar ”bra”, kanske motiverar de med ”feedback ges till alla och ofta” eller ”feedbacken säger vad jag ska utveckla”. Kan detta ge oss ledtrådar till att definiera god feeback? Kanske, kanske inte. Det enda vi kan säga med säkerhet är att eleverna är nöjda, men inte i vilken grad det bidragit till inlärning.

Går det att mäta feedbackens kvalitet, och kan vi göra det själva? Svar ja. (Man mäter kunskapen före och efter ett kapitel i två olika klasser. Den ena klassen får arbeta enligt en ny metod, och den andra klassen jobbar som vanligt. Efter ett kapitel gör båda klasserna samma kunskapskontroll som i början. Resultaten omvandlas till meritpoäng, och skillnaden mellan de två klassernas medelförbättring stoppas in  en formel som beräknar effektstorleken. Över 0,4 är stor positiv effekt på inlärningen.) Är det svårt? Vet ej. Jag har inte prövat, jag är rädd för en sak. Jag vågar inte ge en grupp sämre undervisning i ett helt kapitel, bara för att jag ska mäta effekt. MEN! Det är fel ingång. Man ska inte mäta effektstorleken förrän man har en ny, förmodat bättre, metod man vill testa, innan man inför den på bred front. Så borde vi ha gjort med många av de arbetsmetoder som vi använder av gammal vana.

Om man inte pallar själv, kan man lyssna på andra som gjort det. Till exempel Anders Jönsson och Christian Lundahl. Det räcker långt att läsa deras kapitel om just feedback. Där framhålls några saker som kännetecknar god feedback. Tänker man på dessa ökar chansen att träffa rätt:

  • Den innehåller tre delar: feed back (vad eleven kan), feed up (vad är målet) och feed forward (vilka aktioner eleven kan utföra för att nå dit).
  • Den har tydlig koppling till målen som undervisningen bygger på.
  • Den avser kunnande och inte personliga egenskaper (vad eleven gör, inte hur den är).
  • Fokuserar på lärandet och inte på betyg.
  • Läraren anpassar sin undervisning efter innehållet i elevernas feedback/up/forward.

Nu kom jag på en idé. Istället för kamratbedömning enligt ”two stars and one wish”, ska eleverna få ge varandra ”feed back, feed up, feed forward”. Det måste ju vara bättre än ”two stars and one wish”, som ju bara innehåller feed back och feed forward.

Fast jag vet ju inte om det är verkligen är bättre.

Än.