Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
fortbildning

Tillägg till min föreläsning

Igår höll jag en presentation på Utbildningsförvaltningens träff för kontaktpersoner i bedömning och betyg. Jag visade hur jag använder min väggmatris (se tidigare inlägg) och beskrev mitt jobb med formativ bedömning i matematik. Det är svårt men härligt att prata inför så många kunniga bedömare.

Jag måste lägga till några saker. Men först vill jag sammanfatta mina bästa tips om du vill börja med /jobba mer med formativ bedömning:

Läs kunskapskraven tills du fattar. Ja, det är jobbigt. Men det går liksom inte annars. Ta dock hjälp av alla resurser som finns: stödmaterial, kollegor och framför allt dina elever.

Lägg ner tid på hur du ska dokumentera elevernas kunskaper. Om du utvecklar hur du ska dokumentera, tvingas du välja vad du ska dokumentera. Omvänt, ja. Men konkret.

Läs Synligt lärande. Läs bara.

Utveckla dig systematiskt. Låt inte slumpen styra din utveckling. Bestäm vad du vill utveckla och ta en sak i taget. Som eleverna.

Twittra. Följ proffsen. Du får mer fortbildning på twitter på en vecka, än vad din chef kan erbjuda på ett år. Och det är gratis.

 

Tillägg till gårdagens föreläsning

Pernilla Lundgren förklarade hur öppna frågeställningar synliggör fler förmågor. Hon visade hur frågorna ”Redogör för kolets kretslopp”, eller ”Vilka atomer finns i frukt?” enbart synliggör begeppsförmågan. En öppnare fråga, tex ”Beskriv hur en kolatom i ett äpple kan hamna i en banan” kan synliggöra många olika förmågor i samma fråga. I matematiken använder vi oss också av öppnare frågor, sk rika problem, eller mattegömmor.

Men! Det är inte formativt än!

Det är en sak att upptäcka elevernas kunskaper genom bedömning. Men det är en annan sak att använda upptäckten formativt. Formativt blir det först när eleven kan använda bedömningen för att välja lämplig träning. Öppna frågeställningar synliggör mycket, och vi som pedagoger måste hjälpa eleven att systematisera träningen, alltså att ta en sak i taget. Vi måste anpassa och organisera undervisningen så att alla får möjlighet att träna på det som bedömningen upptäckt. Först då jobbar vi formativt.

 

Slutsats om oss lärare

Vi börjar fatta att formativ bedömning har positiv effekt på elevernas inlärning. Men vi verkar inte fatta att det även gäller oss själva. Så här gjorde jag:

Förut kände jag att tiden inte räckte till. Jag visste var jag stod just då: jag var bra på summativ bedömning, men det var inte tillräckligt för att kartlägga elevernas kunskaper effektivt. Jag bestämde vad jag ville uppnå: frigöra tid för bedömning och dokumentation. Jag bestämde hur jag skulle göra det: genom att ”slå två flugor i en smäll”, och slog ihop tre av mina arbetsuppgifter till en: bedömning+dokumentation+mattelektion. Jag läste Lgr11 som en tok, skissade på en blankett för dokumentation och sneglade på böcker om kamratbedömning. Drygt ett års systematisk utveckling genom ”trial and error” testade jag mig fram till en modell som jag idag är mycket nöjd med. Gosse, vad jag har sparat tid på det. Detta som jag är nöjd med blir nu min nya nulägesanalys och processen dras ett varv till. Så utvecklas jag formativt.

 

Typ.