Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
Prov

Provfritt v/s valfritt? En analys.

Ja, jag har fuskat. Jag är inte helt provfri. I årskurs 7 i mitt senaste arbetsområde fick eleverna välja om de ville visa sina kunskaper med prov eller genom mitt alternativ, inspelade diskussioner. I den första klassen valde nästan alla inspelningar, i den andra var det lika många av varje, och i den tredje klassen valde nästan alla prov. Vad beror det på?

Jag gjorde en enkät bland eleverna där jag frågade varför de valt som de gjorde.

Men först lite bakgrund. Upplägget för undervisningen var att eleverna skulle spela in diskussioner vid tre tillfällen och bedöma och utveckla sina resonemang från en gång till nästa. Proveleverna valde bort det sista av dessa tillfällen till förmån för klassiskt provplugg.
Undervisningen var likadan i alla grupperna, förutom de tre sista lektionerna. Då fick eleverna själva förfoga över sina förberedelser. Proveleverna pluggade inför provet, övriga diskuterade svaren på ett par diskussionsfrågor. Övriga veckors undervisning var lika för alla, då alla fick träna med diskussionsfrågor som de spelade in.
Provet innehöll dels enkla faktafrågor, dels resonemangsfrågor av samma typ som diskussionseleverna fick. En fråga var utformad som en fråga med ett fiktivt elevsvar som de skulle reflektera kring.

Jag rekommenderade alla klasser att välja diskussionsalternativet istället för prov, av tre skäl. Dels skulle det minska min arbetsbörda, då 2-3 elever per diskussion mer än halverar antalet ljudfiler/prov att bedöma. Dels vet vi att konkret feedback på en prestation har stor effekt på deras prestationer (0,68), samt att provpluggg har försumbar effekt på deras inlärning (0,22).

Vad svarade eleverna i enkäten? Det enda som stack ut var två svar. Svaret ”Det ger mig mindre stress” förekom endast bland elever som valt diskussionsinspelning, och svaret ”Jag tror att det ger högre betyg” förekom endast bland elever som valde prov.

Jag vet inte vad jag ska dra för slutsatser av det.

PS. Du kan läsa en artikel om upplägget i tidningen Lära som ges ut av Stockholms Stad här:

Med vänlig hälsning,
Tommy, @MatteTommy på Twitter

Extra tid är inte kvalitet

Ett argument mot att sluta med prov är risken att missa elevens kunskapsluckor. Proven finns till som en kontroll, t.ex. för att avslöja brister eleverna har, så att de kan reparera bristerna. Men det viktiga i processen är inte vad eleven missat, utan varför. Svarar man inte på den frågan, kommer ständigt nya brister uppstå. Och de får inte lämna skolan med underkänt.

Vad händer då i den svenska skolan? Något av följande hemska scenarion är vanligt:

Sommarskola för nior som har rester. Man vill att eleven under en vecka ska reparera det som brustit i ett års studier. (Den pedagogiken vill jag lära mig.)

Omprov. Det innebär att man tillsätter tid tills eleven återigen får visa att hen inte kan. Men det är inte tid eleven behöver, utan hjälp. Om eleven gör om samma uppgifter igen, så blir det garanterat godkänt till slut, eftersom det är samma lärare som ordinerar omprovet som också godkänner det.

Ettårigt teorifritt gymnasium. Om man tar bort matten (som i grundskolan var livsviktig) från gymnasieutbildningen kommer ingen få underkänt i matematik. Det är faktiskt en strategi.

Dessa scenarion har en gemensamm nämnare som diskvalificerar dem. De bygger på faktorn tid istället för kvalitetsinnehåll: De sker i efterhand när det redan är för sent och de tillför ingen ny kunskap. De lär inte elever hur de ska utvecklas.

Min poäng är att vi inte kan inte vänta med kontroll av kunskaper tills efter ett kapitel. När provet är över hamnar all fokus på nästa kapitel. Kontrollen måste ske löpande under pågående inlärningsarbete. Det är så man proaktivt upptäcker brister. Det är så man som lärare inser hur man ska anpassa pedagogiken efter behoven. Det är så man bygger ett långsiktigt lärande.

Prov leder oss inte till en sådan arbetsgång. Formativ bedömning gör det.

I praktiken betyder det följande. Vi måste upptäcka brister innan det är för sent. Prov har inbyggda tids- och kvalitetsbrister. Alltså måste vi hitta fungerande alternativ, dvs ett sätt att löpande följa elevens träning och utveckling. Läs Skolverkets grundliga stödmaterial om formativ bedömning här.

Om eleverna får träna tills de kan, varför ska man då ha ett prov?