Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
rut

Ge inte gångertabell-läxa!

Jag ska dela med mig av en metod som är bättre än läxa. Det gäller en av de två vanligaste och mest accepterade läxorna: gångertabellträning (den andra är glosor i engelska). Jag ska förklara varför den läxan är dåligt investerad tid. Debatten är het om läxor, men få frågar varför vi ska ge dem överhuvudtaget. Jag tänker visa varför och hur de kan göras på lektionstid. Alla uppgifter som är viktiga i ett ämne borde ha en given plats på lektionen och utföras med samma förberedelser och planering som andra viktiga inslag i vår undervisning.

Mattelärare ger ofta läxor i gångertabellträning. Två skäl brukar anges: det är en uppgift som eleverna kan utföra själva hemma, och det är viktigt att kunna gångertabellen utantill. Båda påståendena än korrekta, men lurar oss att dra den felaktiga slutsatsen att det är bra att ge det som läxa. Ekot i p1 idag nämnde en sak som viktig för inlärningen: ”stöd och stimulans från kunniga och engagerade lärare”. Därför tänker jag nu beskriva en tidseffektiv metod för att träna in gångertabellen på lektionstid, där jag kan vara aktiv. Tärningsspel och lekar är kuriösa inslag i den träningen, men det behövs en metod som snabbt och tidigt i grundskolan sätter fast gångertabellen i huvudet en gång för alla. Metoden är tagen ur boken ”Huvudräkning” av Wiggo Kilborn. Grymt bra bok, för övrigt.

Så här går det till.

Träningen sker några minuter i början av varje lektion. Det upprepas tills eleven kan upp till och med 9×9, vilket brukar ta 5-6 veckor. Man tar inte en tabell i taget utan istället gör man så här. Steg 1: upp till och med 4×4. Steg 2: upp tom 6×6. Steg 3: upp tom 7×7. Steg 4: upp tom 8×8. Steg 5: upp tom 9×9. Man går vidare till nästa steg först när man kan innevarande steg utantill. Det avgörs genom ett litet test.

Hjälpmedel: en fusktabell i form av ett klassiskt koordinatsystem med 10×10 rutor med svaren i varje ruta. MEN! Den ser olika ut för olika steg. Steg 1: fullständigt ifylld. Steg 2: tomt i rutorna upp tom 4×4, alltså det som lärdes i steg 1, dessa ska ju eleven kunna utantill. Steg 3: tomt i rutorna upp till 6×6, osv till steg fem, där endast 9:ans rad och kolumn är ifyllda och resten tomt.

Eleven börjar varje lektion med ca 3 minuter träning i form av ca 20 uppgifter av typen 1 ∙ 4 = …  3 ∙ 3 = …  4 ∙ 4 = … osv. Detta brukar ta 3-4 lektioner á ca 3 minuter. Man får absolut inte använda fingrar eller addera sig fram till svaret. Om man inte kan utantill, ska man titta i fusktabellen. När eleven är redo, avslutas steget med ett test med uppifter upp till och med 4×4, UTAN fusktabell. Om man klarar det testet går man vidare till steg 2, annars träna mer tills testet klaras utantill. Så håller man på upp till om med 9×9. Detta arbete brukar ta 5-6 veckor, några minuter per lektion. Otroligt effektivt. (Jag har gjort ett material som jag kan lägga upp här om någon är intresserad.)

Fördelen att göra det på lektioner istället för som läxa är att vi kan kontrollera att eleverna inte räknar på fingrar eller adderar. Vi vet att eleverna väldigt, väldigt, väldigt gärna vill använda fingrar eller addera, vilket de gör hemma, och då blir träningen helt bortkastad. De förstår kanske inte varför, men jag gör det. Därför vill jag inte ha gångertabellträningen som läxa. Därför har denna läxa nästan alltid försumbar effekt på elevernas kunskaper i matematik.

Jag är emot rutavdrag för läxhjälp, eftersom jag är emot läxor. Så länge som min undervisning är ett mycket bättre alternativ.

Hej då.

Tillägg okt -16: Övningarna