Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
språk

Lektionsupplägg: träna före bedömning biologi

Om eleverna ska bedömas på något, måste de få en rimlig chans att öva på det.

En aspekt som ska bedömas i NO är om eleven har kunskap om biologiska sammanhang och visar det genom att ge exempel på och beskriva/förklara och visa på samband inom dessa/förklara och visa på samband inom dessa och något generellt drag.

Tror du att eleverna vet vad ett biologiskt sammanhang är? Eller sambanden inom dem? Vet de ens vad ett samband är? Hur går man tillväga när man ska upptäcka ett samband? Och en fråga för oss pedagoger: hur konstuerar vi en lektion där detta ska tränas? Om vi bedömer denna aspekt, utan att räta ut dessa frågetecken, då kommer vi få många frågor av eleverna. Varför fick jag bara E här? Vad ska jag göra för att höja mig?

Det slog mig första gången jag skulle bedöma detta, att eleverna aldrig fått öva upp denna förmåga. Då är det inte schysst att plötsligt bedöma det.  Därför skapade jag en träningsmodell för just denna aspekt. Den bygger på en språklig analys av en text för att upptäcka begrepp, sammanhang och samband. Så här gjorde jag.

 

Eleverna behövde tre saker: ett anteckningsblock, biologiboken och ett gem. Gemet, sa jag till eleverna, är er bästa vän i jakten på samband. Snart visar jag varför. Uppgiften bestod i att läsa och analysera ett uppslag i boken som handlade om KROPPENS IMMUNFÖRSVAR.

Steg 1

Vi öppnade det uppslag i boken som vi skulle läsa. Sen slog vi upp en annan sida som sammanfattade kapitlet (brukar finnas i slutet av varje kapitel i läroböckerna). Den sidan visade våra SAMMANHANG. Gemet satte vi mellan dessa sidor, så att det lätt gick att bläddra mellan dem.

 

Steg 2

I anteckningsboken slog de upp ett tomt uppslag. På vänstra sidan skrevs rubriken ORDLISTA, och på högra skrev vi rubriken SAMBAND.

Steg 3

Vi började med att ringa in alla stycken som fanns på uppslaget. Det första stycket skulle jag leda analysen, sen fick eleverna självständigt träna på de resterande åtta styckena.

bild stycken immun 3Bild ur Spektrum Biologi, Liber

 

Steg 4

Med namnlappar drog jag första eleven, som fick välja ett biologiskt begrepp ur första stycket, säga en förklaring, och alla skrev upp det i sin ordlista med tillhörande förklaring. Sen drog jag nästa elev och så vidare. Vi hittade sex begrepp.

Mikroorganismer= mycket små organismer, tex virus och bakterier.

Immunförsvar = kroppens försvar mot oönskade mikroorganismer

osv.

 

Steg 5

Då blev det dags för SAMBAND. Så nu behövdes gemet. Vi bläddrade fram och läste snabbt igenom vilka SAMMANHANG som var tänkbara att koppla ihop med immunförsvaret: andningen, matspjälkningen, cirkulationsorganen osv.

bild sammanhang immun 2Bild ur Spektrum Biologi, Liber

 

Steg 6

Sedan fick eleverna en BÖRJA, en mall som såg ut såhär:

Stycke 1: det finns ett samband mellan ________ och ______, eftersom _________ .

 

Jag läste jag stycket högt igen, och uppmanade eleverna att lyssna efter ord som ledde oss in på sammanhangen.

 

Jag drog en namnlapp, och första eleven hittade inget samband. Då påminde jag om vår metod, gemet. Alla vände fram sidan med sammanhangen, och sedan tillbaka till texten. Jag frågade om något ord från texten också fanns med bland sammanhangen. Plötsligt säger eleven SKELETTET!

 

Yes! Gåshud. Motiveringen står i stycket, så vi skrev tillsammans:

 

Stycke 1: Det finns ett samband mellan immunförsvaret och skelettet, eftersom de vita blodkropparna bildas i benmärgen, som finns i skelettet.

Vi hittade ett till: mellan immunförsvaret och blodet, eftersom blodet transporterar vita blodkroppar.

 

Steg 7

Nu fick eleverna själva upprepa proceduren med resterande åtta stycken.

 

Notera att vi inte bedömde något i denna uppgift. Därför lades ingen tid på att analysera kvaliteten på svaren. Det är bara ren och skär träning i att hitta begrepp och samband. Det är viktigt för eleverna att få höra det innan de börjar jobba, att allt inte bedöms.

 

 

Med denna lektion tränar eleverna flera saker:

  • En teknik för att ta till sig tunga faktatexter.
  • Att hitta och lära sig begrepp.
  • Att samla begrepp som man kan använda i senare textproduktion.
  • Hur man hittar samband.
  • Hur man förklarar och motiverar.
  • Och säkerligen en massa fler goa grejer.

 

Det fina med övningen är att den kan appliceras på valfri text i valfritt ämne, även om man inte ska bedöma hur eleverna ska se samband. Och det är särskilt välbehövligt för alla de elever som av någon anledning har svårigheter med läsning.

 

Tack. Hej.

Tommy Lucassi, @MatteTommy på Twitter

 

Effektivt upplägg för kamratrespons och språkutveckling i kemi åk 9

Eleverna skulle lära sig hur förbränning av kol bidrar till försurning
i världshaven. Jag hade bara några veckor på mig, så jag behövde ett kort men
effektivt upplägg, varför endast det allra effektivaste skulle vara gott nog:
formativ bedömning (med vilket jag avser samtliga Dylan Wiliams fem
nyckelstrategier: tydliggöra kriterier, feedback, klassrumsaktiviteter som
synliggör lärande, elever som resurs för varandra, elev som ägare av sin egen kunskapsutveckling. Detta ska enligt hans egen forskning dubbla inlärningshastigheten). Jag ska nu beskriva i detalj hur jag gjorde och bifogar alla papper eleverna fick, men i korthet var upplägget så här.

  1. Laborationer
  2. Skriva slutsatser och formler + analysera hur man gör det
  3. Se film och samla begrepp från den.
  4. Skriva en första text.
  5. Få/ge kamratrespons.
  6. Revidera text.
  7. Skriva en andra och sista text. Inlämning.

 

Kunskapsfas

Laboration. Eleverna fick laborativt se vad som händer vid förbränning, och
komma fram till kunskaper genom att själva dra och formulera slutsatser.
Slutsatserna och formuleringarna skulle de spara och återanvända i kommande
textproduktion. Här finns en lab: som pdf och som wordfil.

Slutsatsanalys. De fick ge förslag på slutsatser och jag skrev på tavlan. Sedan strök vi under vad som var bra i de olika formuleringarna. Det mynnade i ett papper med alla tipsen. Här är den: som pdf och som wordfil.

Samla begrepp.  De fick se en film (Världshavens försurning, 13 min, på sli.se) där marinbiologer beskriver vad som händer i havet. , och medan de tittade fick de notera användbara begrepp, som de skrev ner i en ordlista. Filmen kunde de se om individuellt efter behov.

 

Nu hade de en bas bestående av kemiska formler i sin labrapport och
naturvetenskapliga begrepp i sin ordlista. Dessa två skulle nu aktivt användas
när de skrev text.

 

Skrivfas

Språkutveckling. Repetition av de konnektorer som ger en bra förklarande
och motivernade text. (”eftersom”, ”medför att”, ”orsakas av”, ”exempelvis” m.fl.)

Skriva. De fick en instruktion och en fråga att  svara på. Det svaret är deras första text. Första frågan finns här: som pdf och som wordfil. Texten hade starka begränsningar: max 15 meningar och minst 3 kemiska reaktionsformler. Den skulle vara kort för att de skulle tvingas välja ut det mest relevanta, och för att kamrater skulle få en rimlig chans att hinna läsa och ge respons.

Kamratrespons. De lottades in i par och läste varandras text och gav kamratrespons utifrån tre aspekter: begreppsanvändning, faktans relevans och användning av konnektorer. De fetstilade, strök under och gav tips enligt denna mall: som pdf och som wordfil.

Revidera text. De fick förbättra sin text utifrån kamraternas respons.

Ny text. De fick slutligen en andra fråga, som skulle besvaras med en ny
text.
Den var så lik den första frågan som möjligt, men ändå utgöra en ny
utmaning. Andra frågan finns här: som pdf och som wordfil. Sista texten,
eller båda om de ville, utgör mitt bedömningsunderlag.

 

Hoppas min beskrivning är så bra att du förnimmer den pedagogiska
styrkan i upplägget. Vad säger du, fanns samtliga fem nyckelstrategier med?

 

MVH, Tommy Lucassi

Vad betyder ”För diskussionerna framåt”?

Mina elever och jag har precis lärt oss hur man ska föra diskussioner framåt och fördjupa och bredda dem, vilket är en av bedömningsaspekterna i NO-ämnena. Det finns inget stödmaterial för bedömning i NO-ämnena, och ingen jag frågat har kunnat besvara frågan. Därför fick vi ta tag i saken själva, mina elever och jag. De fick först se en genomgång jag la upp på youtube, sedan förbereda egna svar på två frågor individuellt, därpå diskutera sina svar i par, spela in diskussionen och analysera kvaliteten på diskussionerna. Tillsammans formulerade vi några “börjor” som visar hur man kan agera i samtalet, alltså hur man ska bemöta andras ställningstaganden. Istället för att bara säga “ja, det verkar stämma”, “det tror jag med” eller “jag tror så här…” kan eleven säga:

“När du säger… vad menar du då?”

“Jag håller med dig / inte med dig, därför att…”

“Kan du förtydliga…?

Diskuterar eleven på detta sätt i stället, så säger kriterierna att de höjt kvaliten från E till C-nivå.

Det fantastiska med detta är att 1. de som inte förstått kan ändå bidra och på köpet får en förklaring och 2. de som har förstått får förbättra sina formuleringar ytterligare och visa ännu mer kunskap. (Detta exemplifierar varför heterogena grupper är en förutsättning för det bästa lärandet.)

Det som fått epitetet kvalitetsnivå A kan exemplifieras med följande börjor:

“Du sa såhär… Menar du alltså att…?”

“Menar du att… eftersom…Stämmer det?”

“Om det är så, skulle det i så fall leda till att…?”

Allt detta kräver att man lyssnar på varandra. Och att man tar in och tänker på det som kamraterna säger och drar en slutsats. Och att man slutligen formulerar sina egna tankar.

Jag vill särskilt nämna ett synnerligen välformulerat tips från en av eleverna i årskurs 7: ”säg DU istället för JAG, tex DU tycker alltså att… istället för JAG tycker att…”. Briljant.

Omedelbart efter att vi formulerat börjorna gör vi om processen, med två nya frågor, så att de får testa det medan det är färskt. Nya frågor, nya diskussioner, nya analyser och självbedömningar. Då kan de konstatera att de utvecklat sina diskussioner och verkligen för varandra framåt.

Aha-upplevelse gällande mig själv:

Jag tillämpar ofta NO HANDS UP. Det är en teknik som används när man ställer frågor till en klass, så fördelas ordet till flera i klassrummet genom att slumpmässigt dra namnlappar och ställa lämpliga följdfrågor. Hittills har jag alltid bekräftat elevernas svar med fraser som “Tack, det var intressant” eller “ja, det stämmer”. Hm… vilken kvalitet var det nu igen?

Tack vare att jag tillsammans med eleverna kommit fram till ovanstående börjor, har även jag lärt mig hur jag ska agera och föra diskussionen vidare i klassrummet. Numera på C- och A-nivå.

Vill du veta var jag hittade stöd för vår tolkning av kunskapskraven i NO? Skolverkets stödmaterial i svenska (!) “Språket på väg”.

Tack för idag.

//Tommy

28 formativa fraser

Vi kan hjälpa eleverna att förstå formativ bedömning genom att tänka på hur vi uttrycker oss. Jag vill visa 28 fraser som leder eleven till tankar om hur de ska agera för att utvecklas. Sluta använda otydliga fraser som ”Utveckla dig muntligt” eller ”Visa mer beräkningar” eller ”Repetera kapitlet”. De ger varken ledtrådar om elevens behov eller om hur eleven ska agera för att träna upp sig. Om du som lärare tycker det är svårt att precisera vad eleven konkret ska utföra, hur ska då ett barn kunna göra det, utan hjälp dessutom? I matematikundervisningen ska eleverna utveckla förmågor om problemlösning, begrepp, metoder, uttrycksformer och resonemang. Användningen ska dessutom bedömas. Därför måste vi använda ett tydligare språk och uttrycka vad vi faktiskt menar att eleven ska utföra. Här är 28 fraser som leder eleven rätt:

Om metoder

  • Vilken metod använder du när du löser denna uppgift? (Istället för Hur tänkte du?)
  • Visa mig hur du använder din metod. (Istället för ”Har du rättat med facit?”)
  • Känner du till någon annan metod som du kan använda? (Istället för ”Har du gjort läxan?”)
  • Vet du hur man använder denna metoden? (Istället för ”Har du förstått?”)
  • Är din metod användbar i hela kapitlet? (Istället för: ”Har du gjort alla sidorna?”)
  • Vill du ha en ny/bättre metod? (Istället för: ”Repetera sidan 25.”)
  • Får jag visa dig en bra metod?
  • Vilka metoder använder dina kompisar?
  • Varför valde du just denna metod?
  • Du behöver stanna upp och träna på denna metoden innan du går vidare.

Om uttrycksformer

  • Du vet hur du ska lösa uppgiften, men du vet inte hur du ska uttrycka det, eller hur?
  • Vet du vilka uttrycksformer som är lämpliga här?
  • Får jag visa dig två bra uttrycksformer?
  • Hur har dina kompisar uttryck sina idéer?
  • Varför valde du denna uttrycksform?

Om problemlösning

  • Vilken strategi har du för att lösa problemet?
  • Vilken strategi har du använt förut?
  • Varför valde du den strategin?
  • Hur brukar du göra när du ska lösa problem?
  • Vet du vilka strategier man skulle kunna använda

Om begrepp

  • Vet du vilka begrepp du kan använda här?
  • Behöver du träna på fler begrepp?
  • Vet du vilka begrepp du kan eller saknar?

 Om resonemang

  • Hur vet du att din slutsats är sann, korrekt?
  • Jag tror inte dig, kan du bevisa för mig att det verkligen stämmer?
  • Hur kan du bevisa för mig att din slutsats stämmer?
  • Har du gjort någon beräkning som bevisar din teori?
  • Vet du hur du ska motivera din slutsats?

 

Om du inte kan hjälpa alla elever med svaren på frågorna, vad behöver du för göra för att lära dig det? Känner du till några strategier? Varför valde du den strategin?

Med mera.

Tala är guld

Det finns massor av sätt att synliggöra kunskap. Det måste vara den viktigaste uppgiften för lärare. Att synliggöra kunskap. När jag nu skippar proven blir det ännu viktigare. Jag lyckades inte med att synliggöra kunskapen förrän jag började med formativ bedömning. Först när jag och eleverna tillsammans började värdera vad som är god matematik, kunde jag själv se vad det var. Men jag behövde, och jag är chockad över att höra mig själv säga detta, en ny läroplan. När nya läroplanen kom, med förmågorna tydligt utpekade, föll allt på plats.

Formulera och lösa problem
Använda och analysera begrepp
Välja och använda metoder
Föra och följa resonemang
Använda matematikens uttrycksformer

Frågor jag ställer mig själv nu för tiden (när jag planerar):
Vilka förmågor vill jag belysa i just denna uppgift?
Hur kan eleverna visa sina förmågor i denna uppgift?
Vilka förmågor behöver eleverna träna på i just denna uppgift?
Hur får jag veta vilka förmågor varje elev besitter eller saknar inför ett arbetsområde?
Hur ser en god förmåga att använda metoder ut?
Hur tränar man upp en viss förmåga?

Frågor jag ställer till eleven nu för tiden (och väntar tills de svarar):
Vilka metoder använder du i denna uppgift?
Är dina metoder till hjälp eller behöver du nya?
Vad finns det för metoder som du skulle kunna använda?
Vilka begrepp använder du? Hur använder du dem?
Det du sa till mig med ord nyss, hur skulle du uttrycka det på ett rutigt papper?

Plötsligt kommer elever fram till mig med nya frågor. De har en ny arsenal med ord nu. Formulerade på ett sätt som jag aldrig hört ett barn säga. Uttalade av elever som jag aldrig pratat matte med. Tack vare att jag begränsat antalet ord som jag slänger mig med när jag pratar.
Autentiska exempel:

- Tommy, jag har inga metoder för att lösa det här problemet.
– Tommy, jag känner att jag behöver en metod här.
– Tommy, har jag använt begreppen bra här?

Det blir lätt att planera undervisningen när man lagt grundplåten rätt. Då blir det också lättare att veta vad man ska säga till eleven.