Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
utbildningspoliktik

Trygg och stolt

Jag har aldrig kramat så många elever, som efter att jag började med formativ bedömning. Jag har aldrig sett så många elever i ögonen och känt ett äkta samförstånd, för vi har varit stolta tillsammans.

Jag har aldrig haft så många stunder av gåshud över inlärning, så många aha!-utrop, så många high-five, så många konstruktiva diskussioner. Jag har aldrig pratat så ärligt med elever som efter att jag började med formativ bedömning.

Och ändå ser många på bedömning som något hårt, svårt och dömande. Något som stämplar elever, som pressar och stressar dem. Som man är rädd att satsa på. Jag håller inte med om det en endaste sekund.

Till dig, elev, som läser detta, vill jag säga följande.

Jag önskar dig en trygg skolgång, där läraren litar på dina förmågor. Där du kan utveckla precis vad som helst, bara du förstår vad, och hur du ska gå tillväga. Där din lärare säger att smart, det är inget man föds till, det är något man blir. Där din lärare föregår med gott exempel, och själv lär sig något nytt om inlärning, och vågar testa sig fram. Där din lärare anstränger sitt intellekt till det yttersta, för att kunna känna sig stolt och trygg i klassrummet.

Precis som du.

God jul, och ett gott tryggt år.

Tack, 90-talets flumskola.

Om du tar fram tre uppsatser och ber elever rangordna dem efter kvalitet, så lyckas alla göra det korrekt. Jag menar verkligen alla elever. De kan lätt urskilja skillnad i kvalitet. Men om du ber dem formulera vad som är skillnaden, går de flesta bet. Men likväl kan de se skillnaden. Och det är här vi ska kliva in som ämneskunniga handledare.

Nittiotalets flumskola har fått mycket kritik. Men trots alla brister var den ett nödvändigt steg på väg mot den nya tidens framgångsrika skola. Eran kan sammanfattas med att ordet lärare ersattes av ordet handledare. Vi skulle leda eleven till kunskapen, inte förmedla den. Det var rätt tänkt, men fel genomfört. Eleverna lärde sig hur de skulle leta, men inte vad de skulle leta efter. Nu har pendeln svängt, bort från handledaren, tillbaka till läraren. Men lyckligtvis så svänger pendeln inte hela vägen tillbaka till det förflutna. Något har förändrats tack vare flumskolans handledningsfrossa. Vi har börjat fokusera på vad den goda kunskapen egentligen består av.

Eleverna kan redan urskilja kvalitet. Det är därför formativ bedömning är dömt att lyckas. Allt vi behöver göra är att lära dem att identifiera dessa skillnader, sätta ord på dem och till slut få dem att tillämpa den bästa matematiken.

Nästa gång tänker jag beskriva det jag kallar för dokumenterad systematisk metakognition. Erkänn att du knappt kan bärga dig.

Adieu.