Visar alla blogginlägg från: november 2014

Satsning på nyanlända elever

Har du märkt att vi har skrivit väldigt mycket om nyanlända elever på Pedagog Stockholm i veckan? Du har väl inte missat Annelie Drewsens reportage om Dammhagskolan i Landskrona som har gjort resan från utanförskola till en kunskapsskola? Eller intervjun med Cilla Dalén, skolbibliotekarie på Hjulsta grundskola som ser skolbiblioteket som en viktig resurs för nyanlända elever?

Dessa artiklar och många fler ingår i en satsning på nyanlända i Stockholm stad. Fler artiklar samt en filmad intervju med Monica Axelsson, professor i tvåspråkighet, kommer i nästa vecka. Det kommer att bjudas matnyttigheter både gör dig som undervisar i Svenska som andraspråk och för dig som på andra sätt undervisar nyanlända elever. Elever på Språkintroduktion på Ross Tensta ger tips till lärare som har elever som inte har varit så länge i sitt klassrum, läraren Eva Axelsson på Akalla skolor kommer att berätta om sitt arbete med nyanlända och utbildningsförvaltningen släpper en ny kunskapsöversikt om nyanlända.

Alla artiklar hittar du på vår sida för nyanlända elever.

Sen har även Språkforskningsinstitutet en blogg där det titt som tätt dyker upp tips, chanser till nätverkande och reflektioner kring språkutvecklande arbete.

/ Calle

Min chockartade start som läxhjälpare

För två veckor sedan ställde jag upp som läxhjälpare för Röda korset i Kista biliotek och i kväll är det dags igen. När jag kom dit fick jag frågan vilka ämnen jag behärskade och blev lite ställd av frågan. Jag påstod att jag har koll på de mesta.

– Även matte?

– Jo, jag har ju trots allt gått på KTH och läst en hel del matte.

Därför blev det en hel del mattefrågor för min del under kvällen. Men inledningen blev aningen chockartad. En tjej vill ha hjälp med en uppgift som handlade om derivata. Det var ungefär där jag själv började tappa förståelsen för matematiken och istället tog mig vidare på ett mer lära-sig-innantill-korvstoppningssätt. Jag hade ingen aning om hur jag skulle hjälpa henne och det kändes lite svettigt att direkt köra fast. Istället fick jag försöka ta fram mina coachande färdigheter och började ställa frågor som.

– Har du löst någon liknande uppgift?

– Har du några egna idéer?

– Vad tror du ett första steg skulle vara?

Detta fick mig att tänka på det blogginlägg från Tommy Lucassi som heter 28 formativa fraser.  Det skulle jag haft nytta av att ha gått igenom innan.

Som tur var blev resten av frågorna under kvällen enklare och jag kunde trots allt hjälpa till och det kändes som jag äntligen fått någon nytta av alla matte jag faktiskt läst men sällan använt.

Jag visade appen My Script Calculator för några elever. Där kan man ställa upp ett tal precis som man gör på ett papper och få det uträknat. Jag vet att elveverna själva måste lära sig att göra uträkningarna och inte bara mata in dem i en app. Men för mig som läxhjälpare är det ett helt suveränt sätt att snabbt kunna se om det är själva beräkningen som är fel eller resonemanget, om det nu inte blev rätt.

Jag pratade med en del andra och insåg också att fantastiska resurser som Webbmatte, med alla filmer på olika språk, och Mattecoach på nätet var okända resurser. Därför gick jag hem och snickrade ihop en sida på Pedagog Stockholm med de resurser jag tror att elever och alla ni som hjälper barn och ungdomar med matteläxor kan ha nytta av. Så här har ni den:

Mattetips för elever och läxhjälpare

/Pelle

Elevinflytande – ja tack!

Gruppbild TekniskaFörra veckan träffade jag det här gänget på institutionen för data- och systemvetenskap (DSV) på Stockholms universitet. Mer om det kan du läsa i reportaget därifrån. De går i åttan på Kista grundskola och är med i ett projekt inom ramen för sitt Elevens val. Igår träffade jag dem på nytt på Tekniska museet där projektet presenterades under ett seminarium om ungas demokratideltagande.

Barns rätt att komma till tals

Johanna Öberg 2

–  Idag är det 25 år sedan FNs barnkonvention antogs. I den står det bland annat att barn har rätt att ge uttryck för sin åsikt i alla frågor som berör dem. Även läroplanen tar upp hur viktigt det är att vi lyssnar på barnen och ger dem inflytande över sin utbildning. Ändå finns det mycket kvar att göra. Vi vuxna måste i större utsträckning tala MED barnen och inte bara TILL dem och vi måste lyssna på deras frågeställningar och inte bara låta dem svara på våra frågor, sa Johanna Öberg under seminariet.

Johanna är högstadielärare i grunden men doktorerar för tillfället på institutionen för data- och systemvetenskap (DSV) på Stockholms universitet. I samarbete med Kista grundskola arbetar hon och DSVs pedagogikforskare Patrik Hernwall med projektet som åttorna är med i inom ramen för sitt Elevens val. Där har eleverna getts stort inflytande över sin undervisning och fått vara medforskare i en studie som de själva döpt till Forskningspartiet.

Elevinflytande

Elevinflytande

I Forskningspartiet har eleverna fått lära sig ett kritiskt och vetenskapligt arbetssätt och fått fördjupa sig i frågor som rör samhället och demokratin. Frågorna och hur de ska arbeta med dem har de själva fått vara med och bestämma om.

Stor användning av kursen

Panelsamtal

Moderator Ante Runnqvist, change manager på Rektorsakademien, frågade några av eleverna vad de tycker om det vetenskapliga arbetssättet de fått lära sig i Forskningspartiet. De berättade att de haft stor nytta av det kritiska tänkandet i andra skolämnen som krävt analys. Till exempel när de skulle analysera svarsresultat i naturkunskapen. Men framförallt i samhällskunskapen. Där har nämligen inte bara analysförmågan kommit till användning utan även den fördjupade kunskapen de fått om hur samhället fungerar.

Har lärt sig tillsammans

Undervisningen de haft i projektet har bestått mycket av diskussioner. Något som eleverna berättar att de uppskattat. Genom att diskutera med varandra har de resonerat sig fram och lärt sig tillsammans. Eftersom undervisningen inte byggt på genomgångar har de inte behövt anteckna och lyssna samtidigt. Vilket några av dem påpekade inte är helt lätt. De tog även upp att det vanliga skolarbetet bygger på prov och att det kan vara svårt ibland att förstå vad läraren är ute efter vid provtillfället när man inte har någon att resonera med.

Önskas: större valfrihet i skolan

Eleverna framhöll också att lärarna i den vanliga skolundervisningen borde låta dem välja mer vad de ska göra och att alla skolor borde informeras om att man lär sig mer och uppnår bättre studieresultat när man arbetar som de gjort i projektet. Ante frågade dem varför de tror att de gjort det.

–  I projektet har vi ju själva fått vara med och bestämma och arbetat med sådant som vi vill jobba med. Men i skolan har lärarna valt och vi kanske inte alltid är så intresserade av arbetsuppgifterna, svarade en av eleverna.

Därefter uttalade sig andra inbjudna paneltalare om vikten av att unga får komma till tals. Bland annat Olle Wästberg som är ny statlig utredare av klyftor och demokrati. Han sa att skolan ska vara en brygga in i demokratin och politiken och att det därför är viktigt att eleverna under sin skoltid får möjlighet att påverka.

Därefter avslutades seminariet med en uppmaning om att inte missa filmen om Forskningspartiet. Den är gjord av några niondeklassare från Kista grundskola och finns för tillfället att titta på i Tekniska museets utställning ”Forskning pågår”.

Intressestyrda arbetsuppgifter nästa

Per Wadman

På väg från museet tar jag sällskap med Kista grundskolas rektor Per Wadman. Han berättar att skolan strävar efter att eleverna ska få större inflytande över sin undervisning och att projektet är del av ett större förändringsarbete. Man arbetar också för att eleverna ska få större självinsikt i sin skolgång och att de ska ta större ansvar över sitt eget lärande.

I samarbete med institutionen för data- och systemvetenskap utvecklar man undervisningen för att göra eleverna mer delaktiga med hjälp av digital teknik. Varje elev har allt skolmaterial och alla verktyg på sin ipad vilket underlättar att fortsätta skolarbetet hemma. Tanken är också att arbetsuppgifterna ska bli mer intressestyrda framöver inom ramen för ett visst ämne så att elevernas vilja att arbeta hemma stärks.

Man har också bytt ut utvecklingssamtalen mot elevledda samtal. På dem är det eleverna som talar om för föräldrarna vilka kunskaper och förmågor de uppnått och vad de anser att de behöver göra för att utvecklas och uppnå högre måluppfyllelse.

–  Att eleverna då även måste få större inflytande över sin undervisning ser vi som en naturlig följd av det. I de fall som eleverna redan fått det har vi också märkt att studieresultaten höjts. Min intuition säger mig därför att vi är på rätt väg även om jag inte har några vetenskapliga belägg för det, konstaterade Per och log.

Tänker

… tillbaka på när jag lämnade gymnasie- och grundskolepluggandet bakom mig i början av 2000-talet och äntligen fick studera efter mitt eget intresse. Det första jag läste på universitetet var Praktisk filosofi. En kurs som byggde på just kritiskt tänkande och innehöll mycket diskussioner. Jag har läst många kurser efter det men det är helt klart den kurs som jag haft mest nytta av. Den förändrade nämligen mitt sätt att tänka. Jag hade gärna velat ha en kurs liknande den som åttorna som deltagit i projektet haft – när jag gick i högstadiet.

//Sarah Magnusson

Mer om projektet kan du som sagt även läsa i det här reportaget. 

 

Bloggtoppen oktober 2014

Nu var det återigen dags för bloggtoppen och den här månaden har det hänt saker på listan. Vi har en ny etta och jag får gratulera Toura Hägnesten som gick upp från andraplatsen till nr ett.

Oktobers lista ser ut som följer. Här hittar du septembers lista.

  1. Läs- och språksatsningen
  2. Lärande & bedömning
  3. Miss Åsa
  4. Max Entins blogg
  5. Vad gör de i biblioteket?
  6. Provfri matematik – bedömning i praktiken
  7. Redaktionsbloggen
  8. Kulan – mötesplats för kultur, förskola och skola
  9. UrFlippat
  10. Språkforskningsinstitutet

Det enskilt mest framgångsrika inlägget under månaden är Miss Åsas: Nu är jag arg på riktigt med 2277 läsare. Upprinnelsen till det inlägget var att Annika Hedås Falk reagerade på en ledare på DN och publicerade inlägget Het diskussion om nyanländas rätt till utbildning på Gästbloggen. Åsa hakade också på i debatten.

Gammal skåpmat ej att förakta

Det andra mest läst inlägget under oktober är Your mailbox is full av Max Entin. Vi blev lite förvånade när vi såg att det inlägget plötsligt klättrade på listorna med tanke på att Max Entin inte bloggat för oss sedan rätt lång tid tillbaka. Jag var tvungen att skriva till Max och fråga vad som hänt och nedan ser ni svaret. Många av er kommer säkert ihåg den gamla mejlbävningen

Skärmavbild 2014-10-30 kl. 13.59.01

Båda ovanstående fall är bra exempel på hur man kan hänga på en aktuell händelse. Åsa gjorde det genom att skriva ett nytt inlägg och Max genom att plocka upp ett gammalt.

Tipsande följare är guld värt

På sjätte plats har vi månadens raket. Som från ingenstans kom Vad gör de i biblioteket och lade sig rakt på plats fem.

Återigen ser vi hur långt man kan nå med ett starkt inlägg. Vad gör de i biblioteket? har gjort sju inlägg under perioden men detta sticker ut som en spik i statistiken.  För att förstå framgången bakom detta inlägg var jag tvungen att fråga Cilla Dalén.

Skärmavbild 2014-10-30 kl. 14.28.24

Med denna information kan jag gräva lite djupare i statistiken och ser mycket riktigt att just det inlägget till 92 % har fått inlänkningar från Facebook om jag räknar samman Facebook i mobilen, plattan och på webben.

Vilka stora Facebook- eller Googlegrupper är du själv med i som behandlar ditt ämne? Ibland kan det ta emot att framhäva sig själv genom att posta sina egna inlägg i en stor grupp. Känner du så har jag två tips.

  1. Ta mod till dig och bara gör det.
  2. Uppmana dina följare att sprida dina inlägg. (Detta kallas call to action och det kan jag gå in mer på senare.)
  3. Posta istället någon av dina bloggkollegors inlägg (i eller utanför Stockholm). Förr eller senare kommer någon att göra detsamma för dig. Fördelen med det är också att trovärdigheten blir större när någon annan tipsar.

Bildens makt

Kulan-bloggen är med på listan för andra gången sen mätningens start. De har en trogen följarskara och en sak jag tycker Elisabeth Söder, som sköter bloggen, gör bra är att alltid använda mycket bilder. Hon postar också regelbundet och använder andra kanaler så som Facebook och nyhetsbrev.

Namedroppa närhelst du kan

Ett av Språkforskarnas mest framgångsrika inlägg under oktober har rubriken Anna Kaya om digitalt kollegialt lärande. Anna Kaya är ett känt namn i skolsverige i allmänhet och i synnerhet inom språkforskarnas intressesfär.

Fördelar med att tydligt använda välkända namn i rubrik och text är:

  1. Folk söker på kända namn.
  2. Kända personer har ett eget stort nätverk och får stor spridning när de delar en artikel där de omnämns.

Lycka till med fortsatt listklättrande och jag hoppas få se så många av er som möjligt på bloggträffen 1 december.

/Pelle Mårtenson