Visar alla blogginlägg med kategorin:
Ämnesövergripande undervisning

Så söker du på Pedagog Stockholm

Förstoringsglas

Fotomontage: Martin Trockenheim

”Hur söker jag på Pedagog Stockholm?” Den frågan har redaktionen fått ett antal gånger sedan vi plockade bort sökfunktionen på sajtens startsida i våras.
Innan jag besvarar frågan ska jag kort förklara anledningen till varför vi plockade bort sökfunktionen på Pedagog Stockholm.

Den fungerade helt enkelt dåligt. Inte ens då man sökte på artikelns rubrikord kunde det hända att artikeln inte ens dök upp som förslag i träfflistan. Frustrationen både hos oss själva och våra besökare avgjorde beslutet. Dessutom hade vi stöd i statistiken som visade att endast 2 procent av våra besökare använde verktyget, resten använde sig av Google för att hitta till och på sajten Pedagog Stockholm.

Tillbaka till frågan: Hur söker jag på Pedagog Stockholm?
Gör så här: öppna Google och skriv in ditt sökord, till exempel ”genrepedagogik” följt av pedagog stockholm. Tryck på enter.

Sök på bloggarna fungerar

Sökfunktionen på våra bloggar fungerar precis som vanligt. På sidan med alla våra bloggar http://pedagogblogg.stockholm.se/vara-bloggar/ kan du enkelt skriva in sökord.

Helena Karlson

Kollegialt utforskande och lärande på Kungsholmens gymnasium

IMG_5907Hur får man en skola att vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet? Då gör man som Kungsholmens gymnasium som styrt om sin organisation för lärarnas kompetensutveckling. Veckan efter skolavslutningen ordnades för första gången Kungsholmens akademi, en avslutande studiedag där årets alla projekt presenterades i sexton miniseminarium samt mingel till en utställning.

Fröet till hur man skulle arbeta tog avstamp i en föreläsning med Helen Timperley 
om lärares kollegiala utforskande och lärande. Redan då deltog några av skolans lärare i olika FoU-projekt där lärarna utforskade den egna lärarpraktiken. Men för att få med alla lärare på banan bestämde skolledningen att all skolledd kompetensutveckling under läsåret 2015/2016 skulle utgå från olika lärargruppers önskemål och behov.
”Lite mer konkret innebär det att lärares praktik gått från att vara tyst kunskap till att bygga på erfarenheter som provats under längre tid och är dokumenterade (det vill säga beprövad erfarenhet) och att lärare därmed utvecklat sin förmåga att bedöma effekten av sin undervisning för att anpassa den efter elevernas behov. Syftet med arbetet under detta läsår är att undersöka valda delar av elevers lärande för att utveckla den egna undervisningen”, skrev rektor Annica Tengbom Ödén i sin programförklaring till lärarna.

Under läsåret har alla lärare ingått i olika mindre grupper där de kollegialt granskat någon del av sin praktik och ställt den i relation till teori och sedan reflekterat kring det. Aktionsforskningen har varit handledd av skolans lektorer och förstelärare som i sin tur fått regelbunden handledning av Maria Andrée, didaktikforskare från Stockholms universitet.

Kungsholmsakademien nyMarx teorier och en fågel i bur

”Hur förstår elever Marx teori?” och blir föreläsningen effektivare med en rast? Det ville Lars Swahn och Carl-Henrik Wendt båda lärare i samhällskunskap undersöka.

Vad har en rast för betydelse för inlärningen då undervisningen bedrivs som en föreläsning? Detta hade Lars Swahn och Carl-Henrik Wendt båda lärare i samhällskunskap utforskat under året i fyra parallellklasser i årskurs två.
De planerade upplägget för två lektioner med identiskt innehåll där den enda skillnaden var att den ena lektionen avbröts för en kortare rast. Båda genomförde en lektion av varje.
De valde ut ett stoff som var okänt för eleverna: Marx teori om alienation
och historiematerialismen. För att öka förståelsen för stoffet lade de in en metafor för att göra innehållet tydligare. Stoffet presenterades i samma ordning enligt ett tidschema. Efter genomförd lektion fick eleverna göra ett kunskapstest.

Tesen var att förståelsen och därmed inlärningen skulle gynnas av en rast. Nu visade det sig att detta kom på skam. Bådas lektion med inlagd rast gav sämre kunskapsresultat vid lektionens slut än den med utan. Ett annat resultat var att två lektioner hade ett stigande resultat i början av lektionen för att sedan peaka och därefter dala medan de två andra lektionerna hade en jämt sluttande kurva med toppresultat i början av lektionen.
Varför kan man undra, och den frågan har både Lars och Karl-Henrik ställt sig. Båda gjorde lektionsbesök hos varandra och dokumenterade varandras lektioner. Ändå blev frågorna många:
• Ny lärare, ny klass?
• Interaktivitet i klassrummet?
• Skillnader i tid nedlagd på de olika momenten?
• Skillnader i svårighetsgrad mellan de olika momenten?
• Skillnader i visuella medel (power points, whiteboards…)?
• Små förändringar/förbättringar i själva föreläsningen som är svåra att undvika?
• En lektion innehöll en avslutande del som inte fanns i de övriga lektionerna, men som anknöt till och belyste de övriga momenten..?
• Skillnaden mellan lärare..?
• Skillnaden mellan klasser..?
• Skillnad i storlek på grupperna som svarade?
En sak är ändå säker: en fråga väckte fler nya.

Kan man styra elevernas kreativitet?

”Hur mycket ska man styra i bildämnet? Vilken typ av uppgift ger mest kreativitet?” Bildläraren Kristina Adlercreutz har liksom många andra bildlärare upplevt att olika uppgifter tar olika tid för eleverna att komma igång. Är uppgiften för fri kan onödigt mycket tid ägnas åt att komma på en bra idé. Är uppgiften styrd kan man uppleva att man begränsar eleverna kreativitet. Därför valde hon att studera hur tre skilda uppgifter i bildämnet påverkade elevernas kreativitet.
Den första var att utifrån en krokilektion placera den avbildade personen i en rumslig kontext där perspektivet var av central vikt.
Den andra uppgiften var att designa en swatchklocka från ett givet tema/ord som eleverna fick sig tilldelade.
Den tredje uppgiften, tror jag, var att måla en akvarell från ett fotografi. Men på grund av tidsbrist hann Kristina inte att redovisa uppgiften och resultat, så jag kan inte närmare redogöra för just denna uppgift.
Krokiteckningen i ny kontext tog tid för eleverna, men kreativiteten var det inget fel på. Uppgiften med att designa en swatchklocka gick snabbare. I uppgiften låg att göra research och att ”tänka utanför boxen”. Även här flödade kreativiteten om än att den var styrd.

Kungsholmsakademien 015Körprofil med komplikationer

Föreläsningen ”Avista-övning som komplement till körsång” hade sitt ursprung i en musiklärares frustration när kursinnehåll försvinner med nya läroplaner. Den tidigare obligatoriska kursen Musik- och gehörslära försvann med Gy11 och Bengt Ollén berättade hur han nu ska reparera detta med höstens ettor. I ett försök ska han under läsåret systematiskt klämma in små avista- och rytmikövningar i körsången och för att sedan när läsåret är slut jämföra och utvärdera resultaten med en trea, som inte fått samma övningar.
– Risken är att blir mycket bra, tror Bengt.

Euforiskt hyllningstal

Dagens studiedag knöts ihop med en gemensam samling i aulan med tal av rektorer, skolborgarråd och en mycket entusiastisk Kicki Skog, universitetslektor från Stockholms universitet.

– Det har varit en otrolig ynnest, nästan magiskt, att få vara med här idag och lyssna på lärare som inspirerar varandra. Det är så imponerande att ni klarat av att genomföra studierna på sex dagar! Jag tänkte springa runt och lyssna lite här och där, men det var så intressant att jag inte kunde byta föreläsning mitt i utan var tvungen att sitta ner och lyssna färdigt.
– Det har varit en sådan fantastisk energi. Ni har ställt egna frågor, gjort nedslag i er egen undervisning. Jag är djupt imponerad att här finns en sådan potential och inspiration tack vare genom att vara så olika. Ni är så rätt ute.
Kicki berättade om ett inledande samarbete som deras lärarstudenter på VFU och KPU ska ha med Kungsholmens gymnasium kommande läsår.
– Studenterna ska involveras och berika projekten, som ska utveckla undervisningen. Vi vill att våra studenter ska vara delaktiga i skolutvecklingsarbetet – inte bara titta på – att det blir en del av utbildningen.
Rektor Lesley Brunnham kunde bara fylla i hyllningskören.
– Vi har påbörjat en resa och vi fortsätter med tolv olika projekt nästa läsår. Kungsholmens gymnasium är en förebild.

Läs intervjun med Annica Tengbom Ödén och mer om Kungsholmens akademi.

Helena Karlson
helena.karlson@stockholm.se

 

Att tala om Hiroshima

För 70 år sedan släpptes en atombomb över den japanska staden Hiroshima vilken innebar att hundratusentals människor dog, direkt eller av strålskador. Många av dem var barn och ungdomar som gick i skolan precis som svenska barn snart kommer att börja i efter sommarlovet. 70-årsdagen uppmärksammas i tidningar, på sociala medier och TV, så det är stor chans att våra elever får se hemska bilder eller höra om det ofattbara mänskliga lidandet som atombomben innebar.

Jag vill därför tipsa er om mangaalbumet Gen, pojken från Hiroshima (eng. Barefoot Gen) som handlar om en familjs vardag i militarismens Japan vid slutet av andra världskriget. Gen pojken från Hiroshima är ett sätt att närma sig det som hände i Hiroshima för barn och ungdomar. Utan pekpinnar visar den upp krigets vansinne och sprider ett budskap om medmänsklighet och samförstånd. Den väjer inte för det hemska som hände men skildrar samtidigt människorna med värme och humor.

Litt_Gen

 

Gen 2Gen 1

När serien kom ut i Japan på 1970-talet blåste den nytt liv i folkrörelsen mot kärnvapen och är sedan dess läst och diskuterad av miljontals människor. Serieformatet blir ett sätt att närma sig och tala om det som hände, om mänskligt lidande, ansvar för vår värld och vår kapacitet att utrota allt liv på jorden flera gånger om.

/Calle

Vad är det för grej alla snackar om?

Har du hört en massa personer snacka om Grejen och känt dig helt utanför? Vad är det för nåt du missat tänker du missmodigt? Kommer alla andra kollegor springa om dig i löneutvecklingen eftersom de hajar GREJEN? Häng inte läpp för nu ska vi berätta allt (nästan) om Grej of the day, en enkel metod för att skapa intresserade, nyfikna och vetgiriga elever uppfunnen av läraren Micael Hermansson från Umeå. Han var på SETT och berättade om denna korta och inspirerande minilektion som ger en daglig kunskapsgaranti, både för eleverna och för dig.

Metoden innebär att du varje morgon presenterar en ”grej”, ett kort nedslag i ett spännande ämne, vilket som helst – bara du kan berätta något intressant. Det ska vara tempofylld och ca 8 min, ungefär som en sagostund, och gärna ha en klatschig rubrik som “Varför äter inte isbjörnarna upp pingvinerna?” eller ”Världens mest kända kolbit”.

En presentation ska svara på frågorna vad var när och hur? Exempelvis är den omtalade kolbiten Cullinandiamanten, även kallad Afrikas stjärna, och den tillhör de brittiska kronjuvelerna.
Du presentera viktiga fakta om ämnet kombinerat med spännande bilder och låt eleverna lyssna utan att skriva. Kuriosa gör att de kommer ihåg grejen.
– Du minns 60% av vad jag sagt om ett par dar, ⅕ del om någon månad, 5 % om 6 mån. Kuriosa höjer till 5,8%, säger Micael med ett brett leende.
Om Cullinandiamanten kan du exempelvis berätta att pansarkryssaren som skulle frakta den var en bluff, i själva verket skickades diamanten med posten. Eller använd Duncan C:s bild Digging for diamonds som ingång för att prata om vem som har rätt till det fysiska kulturarvet. Duncan c_digging for diamonds

Och sen kan du påminna eleverna att de antagligen varit i kontakt med diamanten:

Den försvunna diamanten

Som uppföljning får de en daglig hemuppgift, att återberätta dagens grej för någon. Kanske får de en aha-reaktion från en förälder och ett bekräftande på att de vet något som hen inte vet. Kunskap blir åtråvärt och något som de har nytta av i vardagen. För vem gillar inte att briljera med sina kunskaper?

Micael berättar om en Grej of the Day när de talade om Nelson Mandela och när en elev berättade om detta för sin pappa sprang denne upp på vinden stökade runt tills han kom ned med en gammal ”Free Nelson Mandela” t-shirt som eleven hade på sig i skolan nästa dag. Det visade sig att pappan hade varit engagerad i kampen mot apartheid på 80-talet och vips hade en sammanhangskedja skapats för eleven.

När dagens grej är berättad, ge en ledtråd till nästa dags grej så de får något att fundera på. Vad tror du exempelvis man ska prata om när det ska handla om treradig japan?

Som uppföljning till grejen föreslår Micael att du arrangerar ett quiz på fredagen med frågor från veckans grejer. När jag minns hur entusiastiska alla elever kan bli av smarta quiz funderar jag att testa det på mina förvaltningskollegor. Även vuxna tycker om att briljera med sina vidlyftiga kunskaper.

Micael har gjort grej of the day i många år och eleverna älskar det och idag har han ett samarbete med skolans bibliotek som vill veta vad han ska ta upp för grej i förväg för att kunna förbereda sig för anstormningen av nyfikna elever.

Micaels senaste grej är “News of the day” som har samma tanke och ska vara max fem minuter och ta upp ett ämne som diskuteras i nyhetsmedia. Han menar att man inte måste ta lätta ämnen utan det ska vara något som diskuteras i vanliga nyhetsmedia. Exempelvis har Micael tagit upp både kriget i Syrien och Obamas valkampanj i amerikanska presidentvalet. Här avslutas det självklart med Lilla Aktuellt.

Har du lite slantar över som bränner hål i fickan? Då hittar du information om Michaels föreläsningar här. Han är väldigt personlig och rolig.

Vet du förresten varför inte isbjörnarna äter upp pingvinerna?

/Calle

En skola för innovationsnördar

I torsdags var jag ute på Stockholm Science & Innovation School (SSIS) i Kista och filmade Pedagog Stockholms nästa film. Den kommer att handla om hur skolor kan skapa långsiktiga samarbeten med företag, gränsöverskridande undervisning mellan matte och engelskan med hjälp av augmented reality samt ge förslag på nya sätt att arbeta ämnesövergripande.

På SSIS präglar tekniken hela skolan, de arbetar med matematik på engelskan, gör husritningar över ekologiskt hållbara hus i tekniken och har de flera företagssamarbeten med globala It-företag. Varje torsdag kommer en expert och föreläser för eleverna, i torsdags var Magnus Wester från Ericsson på besök. Hans arbete går ut på att hitta nya innovationer och under en timme pratade han om innovationsprocesser och höll i en kort kreativ övning där eleverna skulle hitta så många användningsområden som möjligt för en tegelsten. Eleverna lyssnar uppmärksamt, men mitt under Magnus Westers föreläsning smiter 6 elever iväg. De ska programmera robotar med det indiska företaget TATA och några elever från Rinkebyskolan.

Elever tänker

Eleverna arbetar hårt med att konstruera ekologiska hus, det är mycket att tänka på. Läraren Barbro Järse har själv byggt ett sådant hus och vet precis vad man ska tänka på. 

Magnus Wester

Magnus Wester från Ericsson föreläste om om innovation, processer, hur hjärnan fungerar. Han rekommenderade även eleverna att halvsova på lektionen för att de ska vara som mest kreativa.

Elever lyssnar

Och eleverna lyssnar intresserat, även om en verkar nappa på hans råd att slumra till lite.
Mona &

Eleverna gillar att företag kommer och besöker skolan, det ger verklighetsförankring i undervisningen.

Leo & Kevin
Leo brinner för företagande medan Alexander ser fram emot sommarens praktik på ett amerikanskt spelföretag.

Mattias

För Mattias Wickberg är det självklart eleverna ska lära sig tekniska termer på engelskan eftersom engelskan är koncernspråk i de flesta IT-företag.

Filmen kommer på Pedagog Stockholm i nästa vecka.

/Calle

Edcamps – lämna offerkoftan hemma

– Edcamp är en knytkonferens där ni själva står för innehållet, presenterar Per Falk gårdagskvällens Edcamp på Södermalmsskolan. Att det är intresset är ert eget ansvar. Sätt inte på er en offerkofta, om det inte är kul och givande – gå vidare!

Tillsammans med Camilla Askebäck Diaz, Tommy Lucassi, Daniel Barker och Helena Dalivin har han ordnat kvällens Edcamp för Matte/NO-lärare där över 70 lärare från Huddinge, Nacka och Stockholm utbyter tips, erfarenheter och pratar undervisning.

Har du inte varit på ett Edcamp? Det är inte så krångligt, det är en slags knytkonferens där lärare får utbyta erfarenheter och det finns bara en regel, the rule of two feet. Är inte samtalet så stimulerande som du trodde eller känner du dig färdig rör på dig till en annan grupp! Edcamps är öppna och välkomnade tillställningar så om du har vägarna förbi Tokyo den 29:e februari titta in på Edcamp Tokyo med temat Play to Learn/Learn to Play.

Edc_Trängsel

Trängsel när besökarna ska välja ämne för första samtalet.

Några bekanta ansikten för Pedagog Stockholms besökare är Tommy Lucassi, Daniel Barker och Helena Davilin som inledningsvis höll varsin miniinspirationsföreläsning för att sätta fart på de små grå. Och fart blev det. Eftersom det är det egna intresset och nyfikenheten som styr, slänger en lärare med passion ur sig:
– Jag kan ingenting om det, men jag vill verkligen prata programmering! när det är dags att välja ämne.

Vad intresserar dig?

Edc_Bordet

Ena änden av bordet talar appar, andra änden fascineras av Blu-Bot.

Vid ett bord sitter en stor grupp lärare, ena bordshalvan diskuterar appar som man kan använda för att programmera med eleverna medan andra änden av bordet fascineras av en programmerbar robot. Men när samtalet glider över till hur eleverna får syn på det pedagogiska innehållet och inte bara ser det som lek och spel lyssnar alla intresserat.

I rummet intill står Helena Davilin från Mälarhöjdens skola och pratar om en legorobot som hon programmerat och hur begeistrade eleverna blir av den. Det fullkomligt lyser ur ögonen på Helena och publiken. En av dem som lyssnar är Anneli från Saltsjöbadens samskola som berättar hon att hon fått ett teknikstipendium på 10 000 kronor och ska köpa en programmeringsbar robot för dem.

Edc_Helena Davilin

Fart och fläkt när Helena Davilin föreläser.

Edc_Robot

Roboten EV3 är centrum för allas uppmärksamhet.

Men allt handlar inte om teknik och programmering. Vid ett bord sitter ett gäng lärare och samtalar om hur man kan förnya matematikundervisningen. Johanna Bolling från Huddinge ger många praktiska tips på hur hon underlättat undervisningen genom att låta eleverna hjälpa varandra.
– Jag sätter upp fyra A4 på tavlan, ett för varje räknesätt, där eleverna kan skriva upp sitt namn och vilket problemområde de är säkra på och kan hjälpa sina kamrater med. Då kan jag frigöra tid för att hjälpa till där jag verkligen behövs, säger Johanna och de andra i gruppen antecknar.
Vid ett annat bord delar de generöst med sig om hur man kan arbeta ämnesövergripande och tematiskt i No/So.
– Leonardo da Vinci, vilket drömtema att arbeta med utbrister en lärare.

Skit i artigheten, rör på dig!

Edc_Emma & Emma

Nästa gång Emma och Emma besöker ett Edcamp ska de inte vara så förbannat artiga.

Emma Nordenbris och Emma Palmqvist arbetar båda på Vittraskolan där de undervisar i matematik.
– Jag gillar att det är fullt fokus på innehållet och undervisningen, och inte en massa artigt småprat, säger Emma Nordenbris.
– Man får lyssna på en massa sjukt bra lärare och kan koppla det till det man gör själv, instämmer Emma Palmqvist.
Emma och Emma säger att det tas upp ganska många saker de har gått runt och funderat på och genom att träffa andra lärare som går i samma tankar eller redan arbetar med det, känner de att de inte är helt fel ute.
– Man behöver bekräftelse på det man gör när skoldebatten ser ut som den gör. Den får en att tvivla på sig själv.
De är båda förstagångsbesökare på en Edcamp och säger att de definitivt kommer gå på Edcamp igen nu när de lärt sig hur de ska utnyttja tillfället bättre.
– Första samtalet satte jag mig längst in i ett hörn. Det ska jag inte göra nästa gång för jag kunde inte röra mig och byta till ett annat samtal när jag kände mig färdig, säger Emma Palmqvist.
Emma håller med:
– Nästa gång ska jag inte vara så artig, man måste våga röra på sig.

 Vi ses i Nacka!

Edc_Christopher

Christopher Arunasalam är lycklig vinnare till ett bokpaket.

Christopher Arunasalam, IT-ansvarig på Saltsjöbadens Samskola i Nacka, var en av dem som besökte Edcamp för första gången och vann ett bokpaket. Han kom till Edcampet tack vare att en kollega bjöd med honom. Fastän han inte var pedagog berättade han att han fick ut mycket av knytkonferensen eftersom han fick tips på nya appar och program som kan användas i skolan.
– Mitt arbete är att vara realist och se till att skolan får ut så mycket som möjligt av den teknik som finns tillgänglig.
På frågan om han kommer att besöka Edcamp igen svarar Christoper:
– Absolut, om det är något som intresserar mig.
Han efterfrågan samtal kring IT-lösningar på skolan och hur man kan utnyttja enkla lösningar och olika appar och program, för att göra så mycket som möjligt med små medel.

Camilla Diaz, mattelärare på Södermalmsskolan ler lyckligt och pustar ut. Efter ungefär halva kvällen har gått kan hon äntligen andas ut. Hon berättar att detta är hennes fjärde Edcamp hon är med och arrangerar, men att det ändå dyker upp oväntade praktiska saker hela tiden.
– Men nu ska jag landa, nästa omgång ska jag delta i samtalen.

Edc_Per & Camilla

Camilla instruerar deltagarna hur samtalen ska gå till. Per är överraskad och glad för alla förstagångsbesökare.

Eftersom det ändå var så många förstagångsbesökare måste man säga att det var lyckat och att allt det hårda jobbet har gett avkastning. Bra jobbat Camilla, Per och alla ni andra!

Vi ses väl på nästa Edcamp i Nacka den 2/3 med tema kollegialt lärande?

Här finns fler bilder från Edcampet den 11 februari 2015.

Calle & Helena

 

En tyst minut för Förintelsens offer

Levande ljus 2

Idag samlas människor över hela världen i en manifestation för att hedra den internationella minnesdagen för Förintelsens offer. Idag för 70 år sedan, 1945, befriades människorna i koncentrationslägret Auschwitz. Minst 1 miljon människor miste livet där genom giftgas, tortyr, medicinska experiment, avrättningar, svält och sjukdomar.

Det finns fortfarande personer kvar som har upplevt fasorna av lägerlivet men de yngsta av dem är snart 70 år och det är bara en tidsfråga tills det inte finns några ögonvittnen kvar. Men minnet hålls vid liv och för att hedra de överlevande, de namnlösa döda och alla andra som har utsatts för nazisternas hat tänder vi idag på redaktionen ett digitalt ljus och håller en tyst minut.

Forum för levande historia anordnar en minnesceremoni på Raoul Wallenbergs torg klockan 17:00. Om du vill prata om Förintelsen med din klass har de även mycket material ni kan ta del av, bland annat en utskrivbar utställning att prata kring.

För dig som tycker det är svårt att förhålla dig till och välja bland informationen som finns kan du få ingångar och idéer till det genom historieläraren Patrik Johansson på Globala gymnasiet. Patrik har skrivit en avhandling om historiebruk och hur man ska förhålla sig till historiska källor i undervisningen – Att tolka spåret till det förflutna.

/Calle

Satsning på nyanlända elever

Har du märkt att vi har skrivit väldigt mycket om nyanlända elever på Pedagog Stockholm i veckan? Du har väl inte missat Annelie Drewsens reportage om Dammhagskolan i Landskrona som har gjort resan från utanförskola till en kunskapsskola? Eller intervjun med Cilla Dalén, skolbibliotekarie på Hjulsta grundskola som ser skolbiblioteket som en viktig resurs för nyanlända elever?

Dessa artiklar och många fler ingår i en satsning på nyanlända i Stockholm stad. Fler artiklar samt en filmad intervju med Monica Axelsson, professor i tvåspråkighet, kommer i nästa vecka. Det kommer att bjudas matnyttigheter både gör dig som undervisar i Svenska som andraspråk och för dig som på andra sätt undervisar nyanlända elever. Elever på Språkintroduktion på Ross Tensta ger tips till lärare som har elever som inte har varit så länge i sitt klassrum, läraren Eva Axelsson på Akalla skolor kommer att berätta om sitt arbete med nyanlända och utbildningsförvaltningen släpper en ny kunskapsöversikt om nyanlända.

Alla artiklar hittar du på vår sida för nyanlända elever.

Sen har även Språkforskningsinstitutet en blogg där det titt som tätt dyker upp tips, chanser till nätverkande och reflektioner kring språkutvecklande arbete.

/ Calle

Elevinflytande – ja tack!

Gruppbild TekniskaFörra veckan träffade jag det här gänget på institutionen för data- och systemvetenskap (DSV) på Stockholms universitet. Mer om det kan du läsa i reportaget därifrån. De går i åttan på Kista grundskola och är med i ett projekt inom ramen för sitt Elevens val. Igår träffade jag dem på nytt på Tekniska museet där projektet presenterades under ett seminarium om ungas demokratideltagande.

Barns rätt att komma till tals

Johanna Öberg 2

–  Idag är det 25 år sedan FNs barnkonvention antogs. I den står det bland annat att barn har rätt att ge uttryck för sin åsikt i alla frågor som berör dem. Även läroplanen tar upp hur viktigt det är att vi lyssnar på barnen och ger dem inflytande över sin utbildning. Ändå finns det mycket kvar att göra. Vi vuxna måste i större utsträckning tala MED barnen och inte bara TILL dem och vi måste lyssna på deras frågeställningar och inte bara låta dem svara på våra frågor, sa Johanna Öberg under seminariet.

Johanna är högstadielärare i grunden men doktorerar för tillfället på institutionen för data- och systemvetenskap (DSV) på Stockholms universitet. I samarbete med Kista grundskola arbetar hon och DSVs pedagogikforskare Patrik Hernwall med projektet som åttorna är med i inom ramen för sitt Elevens val. Där har eleverna getts stort inflytande över sin undervisning och fått vara medforskare i en studie som de själva döpt till Forskningspartiet.

Elevinflytande

Elevinflytande

I Forskningspartiet har eleverna fått lära sig ett kritiskt och vetenskapligt arbetssätt och fått fördjupa sig i frågor som rör samhället och demokratin. Frågorna och hur de ska arbeta med dem har de själva fått vara med och bestämma om.

Stor användning av kursen

Panelsamtal

Moderator Ante Runnqvist, change manager på Rektorsakademien, frågade några av eleverna vad de tycker om det vetenskapliga arbetssättet de fått lära sig i Forskningspartiet. De berättade att de haft stor nytta av det kritiska tänkandet i andra skolämnen som krävt analys. Till exempel när de skulle analysera svarsresultat i naturkunskapen. Men framförallt i samhällskunskapen. Där har nämligen inte bara analysförmågan kommit till användning utan även den fördjupade kunskapen de fått om hur samhället fungerar.

Har lärt sig tillsammans

Undervisningen de haft i projektet har bestått mycket av diskussioner. Något som eleverna berättar att de uppskattat. Genom att diskutera med varandra har de resonerat sig fram och lärt sig tillsammans. Eftersom undervisningen inte byggt på genomgångar har de inte behövt anteckna och lyssna samtidigt. Vilket några av dem påpekade inte är helt lätt. De tog även upp att det vanliga skolarbetet bygger på prov och att det kan vara svårt ibland att förstå vad läraren är ute efter vid provtillfället när man inte har någon att resonera med.

Önskas: större valfrihet i skolan

Eleverna framhöll också att lärarna i den vanliga skolundervisningen borde låta dem välja mer vad de ska göra och att alla skolor borde informeras om att man lär sig mer och uppnår bättre studieresultat när man arbetar som de gjort i projektet. Ante frågade dem varför de tror att de gjort det.

–  I projektet har vi ju själva fått vara med och bestämma och arbetat med sådant som vi vill jobba med. Men i skolan har lärarna valt och vi kanske inte alltid är så intresserade av arbetsuppgifterna, svarade en av eleverna.

Därefter uttalade sig andra inbjudna paneltalare om vikten av att unga får komma till tals. Bland annat Olle Wästberg som är ny statlig utredare av klyftor och demokrati. Han sa att skolan ska vara en brygga in i demokratin och politiken och att det därför är viktigt att eleverna under sin skoltid får möjlighet att påverka.

Därefter avslutades seminariet med en uppmaning om att inte missa filmen om Forskningspartiet. Den är gjord av några niondeklassare från Kista grundskola och finns för tillfället att titta på i Tekniska museets utställning ”Forskning pågår”.

Intressestyrda arbetsuppgifter nästa

Per Wadman

På väg från museet tar jag sällskap med Kista grundskolas rektor Per Wadman. Han berättar att skolan strävar efter att eleverna ska få större inflytande över sin undervisning och att projektet är del av ett större förändringsarbete. Man arbetar också för att eleverna ska få större självinsikt i sin skolgång och att de ska ta större ansvar över sitt eget lärande.

I samarbete med institutionen för data- och systemvetenskap utvecklar man undervisningen för att göra eleverna mer delaktiga med hjälp av digital teknik. Varje elev har allt skolmaterial och alla verktyg på sin ipad vilket underlättar att fortsätta skolarbetet hemma. Tanken är också att arbetsuppgifterna ska bli mer intressestyrda framöver inom ramen för ett visst ämne så att elevernas vilja att arbeta hemma stärks.

Man har också bytt ut utvecklingssamtalen mot elevledda samtal. På dem är det eleverna som talar om för föräldrarna vilka kunskaper och förmågor de uppnått och vad de anser att de behöver göra för att utvecklas och uppnå högre måluppfyllelse.

–  Att eleverna då även måste få större inflytande över sin undervisning ser vi som en naturlig följd av det. I de fall som eleverna redan fått det har vi också märkt att studieresultaten höjts. Min intuition säger mig därför att vi är på rätt väg även om jag inte har några vetenskapliga belägg för det, konstaterade Per och log.

Tänker

… tillbaka på när jag lämnade gymnasie- och grundskolepluggandet bakom mig i början av 2000-talet och äntligen fick studera efter mitt eget intresse. Det första jag läste på universitetet var Praktisk filosofi. En kurs som byggde på just kritiskt tänkande och innehöll mycket diskussioner. Jag har läst många kurser efter det men det är helt klart den kurs som jag haft mest nytta av. Den förändrade nämligen mitt sätt att tänka. Jag hade gärna velat ha en kurs liknande den som åttorna som deltagit i projektet haft – när jag gick i högstadiet.

//Sarah Magnusson

Mer om projektet kan du som sagt även läsa i det här reportaget. 

 

Alla kan vara kreativa!

Anne Bamford

Igår på skolforum på väg hem vid fyra snåret, trött i huvudet efter två intensiva och roliga dagar, ramlade jag över Anne Bamford och hennes föreläsning WOW-factor 2.0 på Blå scenen och jag kände bara – Wow!!

Först var det en liten skara uthålliga som orkade stanna och lyssna men efterhand lockade Annes entusiasm och fantastiska retorik fler och fler både besökare och utställare. Och vi blev väl belönade! Hon talade om det kreativa skapandets roll för elevernas lärande och hur det gör skolan roligare, får eleverna att nå högre resultat och dessutom gör dem bättre utrustade att möta framtiden.

Anne Bamford är professor i pedagogik i London och är känd för sin forskning om kulturens inverkan på inlärning och kreativitet i lärprocesser. Genom undervisning i estetiska ämnen får eleven tillgång till kulturella koder och kulturellt kapital som gör att det är lättare att navigera sig i samhället och att aktivt delta i offentliga sammanhang. När man undervisar genom estetiskt skapande och kreativitet använder lärare och elever olika estetiska uttryck för att förstärka undervisning och skapa en större förståelse för sitt ämne. Man kan skapa i alla ämnen menar Bamford, men säger även att dålig undervisning kan döda kreativiteten. Hon tog upp att många personer har fått sin kreativitet dödad av undermålig undervisning, kanske genom att en lärare inte uppmuntrat deras skapande eller att läraren har en gammaldags syn på att kreativitet är en talang man har eller inte.
– Alla kan träna och öva sig på att vara kreativa, slår Anne fast. Och här har skolan ett ansvar för att uppmuntra och stimulera eleverna.

Hur kan jag uppmuntra mina elever att vara kreativa?

Några av de punkter som Anne Bamford tog upp som viktiga för en bra undervisning inom och genom estetiskt skapande och kreativitet är:

  • Att man måste våga röra sig utanför sin bekvämlighetszon och ta risker. Både elever och lärare måste lära sig att utmana sig själva.
  • Det måste finnas en täta kontakter mellan skolan och det omgivande samhället såsom kulturskapare, föreningar, företag, och institutioner.
  • Tid för reflektion kring det egna skapandet är oerhört viktigt. Eleverna måste ges tid och uppmuntras att reflektera över vad de har gjort och hur de gjort det.
  • Eleverna måste få visa upp det de har gjort i form av en konsert, en föreläsning, en utställning eller på något annat sätt. Att få visa upp vad de har skapat är lika viktigt som själva skapelseprocessen för att elevernas kreativitet ska stärkas.
  • Att vara kreativ tar tid. Det finns inga snabba lösningar för att bli mer kreativ utan man måste våga experimentera, misslyckas och testa på nytt för att bli riktigt duktig inom ett område.

Skolpjäs

Att erbjuda kulturupplevelser och estetiskt skapande är enligt Bamford inget som ska vara som strössel på en tårta, det är en laglig rättighet! Dessutom är det en win-win för alla inblandade så vad ska ni göra mer er skola under läsåret? Öva på samarbete med drama? Dansa matematik? Skapa nya bilder med datorn? Spela in en actionfilm med Ipaden? Låta eleverna skriva fanfiktion om sinafavorit band på svenskan? Endast fantasin sätter gränsen och tryter den så finns det massor med spännande inspiration på Kulan som du hittar här på Pedagog Stockholm eller på Kulturdirekt.

Teaterbild tagen av Jim Wissemes och licensierad under CC-licens.

Läs mer om Anne Bamford i ett reportage om The Wow Factor på journalisten Carl-Magnus Höglunds sida.

/ Calle Hedrén