Visar alla blogginlägg med kategorin:
Debatt och skolpolitik

Så söker du på Pedagog Stockholm

Förstoringsglas

Fotomontage: Martin Trockenheim

”Hur söker jag på Pedagog Stockholm?” Den frågan har redaktionen fått ett antal gånger sedan vi plockade bort sökfunktionen på sajtens startsida i våras.
Innan jag besvarar frågan ska jag kort förklara anledningen till varför vi plockade bort sökfunktionen på Pedagog Stockholm.

Den fungerade helt enkelt dåligt. Inte ens då man sökte på artikelns rubrikord kunde det hända att artikeln inte ens dök upp som förslag i träfflistan. Frustrationen både hos oss själva och våra besökare avgjorde beslutet. Dessutom hade vi stöd i statistiken som visade att endast 2 procent av våra besökare använde verktyget, resten använde sig av Google för att hitta till och på sajten Pedagog Stockholm.

Ny sökfunktion är på gång

Nu några månader senare inser vi på redaktionen att vi trots allt behöver en sökfunktion – en sökfunktion som är bättre och tillförlitlig. När den kan installeras vet vi ännu inte, men förhoppningsvis ganska snart.
Tillbaka till frågan: Hur söker jag på Pedagog Stockholm?
Gör så här: öppna Google och skriv in ditt sökord, till exempel ”genrepedagogik” följt av pedagog stockholm. Tryck på enter.

Sök på bloggarna fungerar

Sökfunktionen på våra bloggar fungerar precis som vanligt. På sidan med alla våra bloggar http://pedagogblogg.stockholm.se/vara-bloggar/ kan du enkelt skriva in sökord.

Helena Karlson

Lee Orberson bemöter kritik mot skolorna i Kista och Husby

LO PS

Grundskolechef Lee Orberson bemöter kritiken mot skolorna i Kista och Husby.

Igår på Sveriges Radio P4 uttalade sig en boende i området starkt kritiskt till skolorna i Husby och Kista. I reportaget uttrycks det att skolor i området saknar resurser, har få behöriga lärare och för stora klasser. Lee Orberson, som är grundskolechef för skolorna på Järva, bemöter kritiken. Han menar att staden som en del av skolans kompensatoriska uppdrag satsar stora resurser på skolorna i området.

Vilka extra resurser får skolorna på Husby-Kistaområdet?
– Med stadens socioekonomiska tilläggsanslag, som är det som ska kompensera för socioekonomiska utmaningar, får flera skolor på Järvaområdet nästan dubbel skolpeng.

Vad innebär det för skolorna?
– Dessa skolor har den högsta lärartätheten, flest antal förstelärare och de minsta undervisningsgrupperna i Stockholm. Flera av skolorna är dessutom utvalda som fokusskolor dit staden riktar särskilda satsningar och resurser.

Hur stora är undervisningsgrupperna?
– På exempelvis Husbygårdsskolan är det tio elever per lärare, på Rinkebyskolan åtta elever per lärare – lärartätheten är väldigt hög. Man kan jämföra med Spånga grundskola som har ett lägre socioekonomiskt index där det är fjorton elever per lärare.

Om skolorna har så mycket resurser, varför har de då inte stadens bästa skolresultat?
– Den sociala kontexten slår igenom hårt på de här skolorna, det är en utmaning. Det är en del av vårt kompensatoriska uppdrag att hitta sätt att stödja eleverna på nya och bättre sätt. Det är ett pågående arbete.

Det är stora skillnader på andelen behöriga till nationellt program på gymnasiet mellan skolorna på Järvaområdet. Vad beror den skillnaden på?
– Skolorna med högre resultat har ett lägre socioekonomiskt index. Man måste titta på varje enskild skolas förutsättningar. Många tar exempelvis emot många nyanlända elever och det finns en stor in- och utflyttning i området som påverkar skolgången.

Hur arbetar vi med lokalsamhället kring skolan?
– Vi tycker samarbetet med lokala aktörer är väldigt viktigt och arbetar på att utveckla samarbetet med socialtjänst, stadsdelens olika funktioner och närpolisen i området.

Har du något du vill säga till lärarna som arbetar på skolorna i Järvaområdet?
– Dessa skolor har väldigt bra och engagerade rektorer och lärare. Jag är stolt över alla som jobbar på skolorna med dessa utmaningar, säger Lee Orberson.

Husbygårdsskolans rektor Anna Söderberg dementerar uppgiften om att skolan skulle ha få behöriga lärare. Alla lärare är behöriga förutom två stödlärare berättar hon över telefon.

I artikeln står det att 37 procent av eleverna i Husbygårdsskolan har gymnasiebehörighet, detta är felaktigt och enligt de senaste resultaten har 52 procent av eleverna gymnasiebehörighet 2015.

 

Calle Hedrén och Annebritt Ullén

Reflektioner från SETT 2015 och strategier inför 2016

Kollegialt lärande och kollegialt nätverkande

Så här efter helgen har jag äntligen hunnit smälta alla intryck från SETT på Kistamässan. Det var min första SETT-mässa och den var helt överväldigande med alla intryck och inspirerande människor. Var du där? Om inte så kan du läsa om strategier för SETT 2016 nedan, för du planerar väl att komma?

Någon sa att SETT är platsen där du kan träffa alla du kommunicerar med eller följer på twitter, bloggar, i facebook-grupper eller lärarforum. Det är kollegialt nätverkande som komplement till kollegialt lärande.

Mässbild 1

Inspirationslärarna

Ett roligt projekt vi gjorde på SETT svar att intervjua inspirationslärarna i projektet 1 till 1 2016. Inspirationslärarna är gymnasielärare som arbetar med digitalutveckling på sina skolor och som fick chansen att dela med sig av sina erfarenheter om hur man kan arbeta digitalt och dela kollegialt. För oss innebar det att vi genomförde korta intervjuer med tre frågor som vi sedan redigerade på plats och spred på twitter medan mässan pågick. Det var ett experiment för oss att göra film så snabbt och hela redaktionen arbetade tillsammans med att skapa filmerna.

Nyckeln till en roligare, relevantare skola

Skolutvecklaren och debattören Per Kornhall var på plats och pratade om det ständigt pågående lärandet som nyckeln till en bättre och roligare skola. Han menar att lärare måste kontinuerligt utvecklas i sitt yrke för att svenska klassrum ska bli öppna, delande och undersökande kunskapshubbar.

Han tycker synd om elever till lärare som bara lär sig genom trial and error i klassrummet och uppmanade alla närvarande att lyssna på de som redan gjort saker och undersöka vad de kan ta till sig för att utveckla sin undervisning. En bra lärare måste tycka om att kära sig nya saker, enligt Kornhall, och detta engagemang för lärande smittar av sig på eleverna. Om en lärare inte vill utvecklas har denne nog valt fel yrke.

En annan fantastisk föreläsare var Micael Hermansson som pratade om sin grej of the day som jag kommer att återkomma till i ett annat blogginlägg.

Mässbild 2

Strategier för 2016

Packa visitkorten för du kommer med säkerhet att träffa nya spännande bekantskaper. Eller ännu hellre maila eller lägg till folk i sociala medier på stående fot så ni kan hålla kontakten direkt under mässan. Var aktiv och sök upp personer som gör dig nyfiken och ta chansen att lyssna på favoriter live, var inte rädd för att gå vidare till ett annat seminarium om ämnet inte är rätt för dig.

Hoppas vi ses på SETT 2016! Kanske vill du dela med dig något av för Pedagog Stockholms publik då?

/Calle

 

Micke Gunnarssons tips för att avsluta spelande inför maten på ett bra sätt

mickeKänner ni igen den här situationen?
”[stoppa in ditt barns namn här] maten är klar! Nu får du sluta spela.”
Ingen reaktion. Du ropar igen, högre denna gång. Inget barn kommer. Du travar iväg till din son eller dotters rum och upptäcker att verderbörande ohämmat spelar vidare och inte tycks bry sig det minsta om en sådan trivial sak som middag. Här följer en konfliktupptrappning där du som förälder kanske till och med till slut tar till en maktmetod i form av avstängning av ström eller nätverk eller liknande. Inte den trevligaste starten på en gemensam middag va?
Nu har jag precis lyssnat på Micke Gunnarsson på SETT-mässan där han tog upp detta ämne. Här kommer hans tips vilket jag definitivt själv tänker prova.
Micke går in på sin sons rum. Han ställer sig en stund och tittar över axeln för att sätta sig in i vad som händer på skärmen.
”Är det Minecraft du spelar?” frågar han sin son.
”Ja men stör inte.”
”Oj det ser avancerat ut.”
”Det är det.”
”Vad är det där röda? Är det en bomb?”
”Ja det är en bomb. Jag kan förklara sen.”
”Jag har lagat lite mat och vi tänkte äta snart. Hur mycket tid tror du att du behöver för att avsluta på ett schysst sätt?”
”Sex minuter.”
”Är du säker på det? Räcker det? Det ser ut att vara inne i ett rätt kritiskt läge.”
”Det räcker. Jag har koll.”
Det här upplägget säger Micke funkar i 95 % av fallen. Tricket är att visa respekt och intresse. Samtidigt blir det en liten utmaning för grabben att se till att komma i mål på sex minuter som han faktiskt lovat.
Pelle

Pedagogsajter och Skolverket i samarbete

Vi har varit på konferens i Karlstad med våra pedagogsajtvänner. Denna gång var även Skolverket på besök i form av Katarina Lycken Rüter och Anette Holmqvist.

De har en väldigt positivt syn på pedagogsajterna och ser möjligheter till samarbete för att skapa en mer nationell plattform. Det är så klart både glädjande för oss att höra och en superintressant samarbetsform med små regionala redaktioner som samarbetar och skapar någonting på en nationell arena tillsammans med Skolverket.

Redan nu är Pedagog Stockholm del av Skolverkets material ”7 timmar om…” i form av två filmer. Det är en satsning inom ramen för kollegialt lärande och mer material inom flera olika områden kommer framöver.

Elevfokus

Vi hamnade också i en spännande diskussion med Pedagog Örebro om elevfokus. En elev som gav sin syn på hur det är att vara en elev med autism,  fick ett enormt genomslag och det väcker många tankar. Vi kommer att ta med oss dessa tankar och fortsätta fundera på hur vi kan låta elever komma till tals om sin undervisning. Läs blogginlägget här:

http://pedagog.orebro.se/att-vara-en-autistisk-elev/

Prioriteringar framöver

Det är lätt att komma hem från en konferens med många idéer. Alldeles för många. Prioritering och fokus krävs trots allt för att lyckas och därför satte vi oss på tåget hem och sammanfattade våra viktigaste fokusområden under den närmsta tiden. Så här blev det.

  1. Nå samtliga lärare i Stockholm
  2. Samarbete med Skolverket
  3. Elevfokus och barnrättsperspektiv

På vift med 40 finska rektorer

Idag var jag på vift med 40 finska rektorer på Vetenskapens Hus. Skolledarna från världens bästa skola var på dagsutflykt till Stockholm. Förmiddagen spenderade de på skolverket och de var alldeles saliga. De hade pratat om skolverklighet. Som svar på  vad det betyder svarade en lärare;

– Mod.

De finska lärarna är oroade över det sjunkande Pisa-resultatet bland de svenskspråkiga eleverna i Finland. En liten tröst är att de svensktalande eleverna i alla fall trivs bra i skolan. Kanske kan vi lära av varandra, vi fick i alla fall veta att skolledare i Österbotten använder sig av Pedagog Stockholm!

 

Fjärilar

Kemiexperiment resulterar i en vacker fjäril.

Senare på vetenskapens hus vid Alba Nova är all oro som bortblåst. Skolledarna är ystra som kalvar på grönbete när de delas in i fyra gruppen – en grupp ska lösa matteproblem, en ska besöka lasergrottan, en ska prata om energi och den sista ska göra fjärilar och skapa egna föremål i plast.

Trasla ut det

Tillsammans ska de trassla ut de två repen med minsta möjliga antal rörelser.

Trasla till det

När de lyckats trassla ut det sittande får de testa med hela kroppen.

Mumintroll

En rektor tillverkade ett mumintroll i plast.

/ Calle

 

En miljoooooon sidvisningar!

I morse när jag slog på datorn och gick in och tittade på statistiken över våra bloggar hade det hänt. Den händelse som vi haft på känn snart skulle invänta.

När jag tittade på på siffran över antalet lästa blogginlägg sedan starten av Pedagog Stockholm 2010 hade siffran klättrat över den magiska gränsen. En miljon visningar. Närmare bestämt 1 003 125. Det går så fort nu att jag missade passagen med över 3000 visningar! Och nu pratar vi alltså över en miljon sidvisningar av inspirerande blogginlägg om skolan. En härlig motvikt till den bild övriga media stått för den senaste tiden!

Skärmavbild 2014-10-02 kl. 10.09.01

På redaktionen måste vi så klart fira detta och på måndag när vi alla träffas igen får vi skåla i förvaltningens bubbelvatten eller något. Helst vill vi så klart fira tillsammans med er bloggare. För det är ju ni som åstadkommit detta. Inte vi. Jag lovar att återkomma i ärendet så hittar vi på något.

Analyserar man statistiken och den senaste händelseutvecklingen kan jag med säkerhet säga att det inte kommer att dröja fyra år innan vi når två miljoner visningar. Utvecklingen har varit exponential den senaste tiden. Vi har aldrig registrerat så många nya bloggar på så kort tid och våra befintliga bloggare har aldrig varit så skickliga på att nå ut med sina budskap. Det är kul att se hur ni lär av varandra och blir bättre och bättre.

Nu kör vi vidare mot nästa miljon!

/Pelle

Guldäpplechans för en grishund

Grishund

Det har väl undgått få att Stockholmsläraren Karin Nygårds a.k.a Grishund har fått en plats i finalen till Guldäpplet, ett pris som hyllar lärare som utvecklar skolan med IT. Karin är tidigare mest känd för sitt arbete med att alla elever ska få lära sig att koda, för att de ska förstå hur den digitala världen är uppbyggd av ettor och nollor.

Jag kommer i samarbete med Karin göra hennes presentationsfilm till finalen på Skolforum 27 oktober. För att planera träffades vi på hennes arbetsplats, Sjöstadsskolan i Luma, och jag passade på att ställa några frågor till en nörd som förenar kärleken till det digitala med kärlek till skolan, för en utbildning för framtiden.

Grattis till finalplatsen! Hur känns det?
– Det är stort att få vara med i ett sådant fint sällskap. Det är människor som jag beundrar och ser upp till. Jag hade inte kunnat drömma om det här, det har gått overkligt fort.

Varför ska just du vinna?
– Jag kämpar hårt för hela Sveriges skola. Jag gör inte det här för min egen karriär eller egen vinning utan för att alla barn ska få en bra utbildning som passar för framtidens behov. Att vinna guldäpplet skulle ge mina ord ytterligare tyngd när jag pratar utanför skolans värld med politiker och företag och arbetar för en skola i världsklass!

Vad menar du med att hacka läroplanen?
– Att digitalkunskap ska in i alla ämnen i skolan.

Varför behövs mer digitalkunskap i skolan?
– Därför att det digitala finns överallt runt omkring oss, det genomsyrar livet. Den som förstår hur det fungerar kan vara med och påverka, men de som inte förstår systemen står utanför och kan inte delta i samhällsutveckling på lika villkor. Det är en demokratifråga.

Varför heter du grishund på twitter?
– Jag heter Grishund för när jag gick på konstskola målade jag en rosa stol, klippte isär den och gjorde en schablon som såg ut som en rosa hund. De andra eleverna frågade om det var en hund eller en gris och jag svarade att det var en grishund. Jag gör dem fortfarande.

När jag började twittra hade jag redan en My space sida under aliaset grishund. Det fanns en tradition att man skulle vara anonym, av att använda alias. Så Grishund blev mitt. Nu är det min logga, min signatur.

Birobot

En bi-robot som barn får lära sig programmera i förskoleklass.

Redaktionen önskar Karin lycka till i sin mission av alla elever ska få koda och kunna delta i den digitala samhällsutvecklingen!

/ Calle

Debatt om coachning i skolan

Stockholms lärarcoacher

Nyligen kritiserade Svenska Dagbladet skolcoachning i artikeln Coachning av lärare får hård kritik. Kritiken bemöts av både vår bloggande förstelärare Johanna Stjernlöf i posten Coachning för att utveckla undervisning? och vår före detta bloggare och lärarcoach Janna Scheéle i inlägget Coachningens vara eller icke-vara som metod att öka lärande och utveckla undervisning.

Just nu tittar utbildningsförvaltningen på hur  arbetet med lärarcoacher kan drivas framöver.

Här kan du läsa vad Ann Öhman Sandberg, som forskar om lärarcoachprojektet, skriver om saken: Stora skillnader mellan Stockholms stads och Skolverkets satsningar på coachning

Pedagog Stockholms sida om lärarcoacher hittar du här.

/Pelle Mårtenson