Visar alla blogginlägg med kategorin:
Elever i behov av särskilt stöd

Så söker du på Pedagog Stockholm

Förstoringsglas

Fotomontage: Martin Trockenheim

”Hur söker jag på Pedagog Stockholm?” Den frågan har redaktionen fått ett antal gånger sedan vi plockade bort sökfunktionen på sajtens startsida i våras.
Innan jag besvarar frågan ska jag kort förklara anledningen till varför vi plockade bort sökfunktionen på Pedagog Stockholm.

Den fungerade helt enkelt dåligt. Inte ens då man sökte på artikelns rubrikord kunde det hända att artikeln inte ens dök upp som förslag i träfflistan. Frustrationen både hos oss själva och våra besökare avgjorde beslutet. Dessutom hade vi stöd i statistiken som visade att endast 2 procent av våra besökare använde verktyget, resten använde sig av Google för att hitta till och på sajten Pedagog Stockholm.

Ny sökfunktion är på gång

Nu några månader senare inser vi på redaktionen att vi trots allt behöver en sökfunktion – en sökfunktion som är bättre och tillförlitlig. När den kan installeras vet vi ännu inte, men förhoppningsvis ganska snart.
Tillbaka till frågan: Hur söker jag på Pedagog Stockholm?
Gör så här: öppna Google och skriv in ditt sökord, till exempel ”genrepedagogik” följt av pedagog stockholm. Tryck på enter.

Sök på bloggarna fungerar

Sökfunktionen på våra bloggar fungerar precis som vanligt. På sidan med alla våra bloggar http://pedagogblogg.stockholm.se/vara-bloggar/ kan du enkelt skriva in sökord.

Helena Karlson

Stöd för bättre matteinlärning

Maria Sundberg

Hur kan man stötta elever i behov av extra stöd för att de ska nå målen i matematik med hjälp av digitala verktyg? På det temat höll specialpedagog Maria Sundberg en föreläsning och workshop igår på Eriksdalsskolan. Det riktade sig till pedagoger som antingen arbetar med lågstadiebarn i grundskolan eller med barn i särskolan upp till och med åk 6.

Underskatta inte lusten det digitala skapar

Maria påpekade att många elever som har det svårt med matematiken kan känna motstånd till att sitta och räkna med en stencil eller mattebok.

–      Men om de får använda sig av en dator eller lärplatta så tycker de genast att det är roligare även om det handlar om precis samma uppgift och man vinner mycket på att skapa den där lustkänslan hos eleverna. Många elever ser det inte som att de haft matematiklektion när de sitter framför skärmen och arbetar matematiskt på olika sätt utan som att de suttit och spelat. Men ändå har de fått träna sig på det som de behöver, konstaterade hon.

Hon tog även upp att det är tacksamt att de digitala verktygen erbjuder ett sådant stort och varierat utbud för elever som behöver upprepa något många gånger för att förstå.

–         På så vis kan de öva sig på samma sak men i olika former i olika appar och program, sa hon och tillade att det för många elever även har stor betydelse att se de där flygande ballongerna eller medaljen som kommer upp som belöning och så vidare när de väl har lyckats göra rätt.

Det finns något för alla

Maria underströk också att de digitala verktygen möjliggör individanpassning efter varje elevs behov. Men att det kräver att man känner till utbudet. Varpå hon gav publiken lite tips. Bland annat:

Räkneapan

Här får eleverna träna sig på automatisering när det gäller de fyra räknesätten.

–          Vissa elever är i behov av mycket återkoppling men som lärare kan man ju inte hjälpa alla samtidigt. Då är det bra med appar som Räkneapan som ger direkt respons på om det är rätt eller fel när eleverna arbetar på egen hand. Felen kommer också upp på nytt vilket gör att de får öva sig extra mycket på dem, sa hon.

Fingu

Här får eleverna öva sig på taluppfattning med hjälp av flera sinnen.

–         Det kan exempelvis vara så att de får se två jordgubbar och två päron på skärmen. Genom att trycka fyra av sina fingrar mot frukterna visar de sedan att de förstått hur många frukter de ser. Det här passar dem som behöver stöd både av det visuella och det taktila och som befinner sig på en väldigt basic nivå, sa Maria.

Mattemums

Här får eleverna öva sig på de fyra räknesätten med hjälp av människor som slukar flygande godisar.

–       Man kan själv styra hastigheten på spelet vilket ger utrymme för reflektion och samtal om vad som händer på bilderna för att bättre förstå innebörden av addition, subtraktion, multiplikation och division. Det är också väldigt tydligt om man gjort rätt eller fel och många elever uppskattar godisinslaget, sa hon. 

Math bug

Här får eleverna träna sig på positionsschemat med hjälp av att skapa en figur.

–          Figurens olika delar är olika mycket värda vilket ger eleverna en förståelse för ental, hundratal och tusental på ett visuellt tydligt sätt, sa Maria.

Story Creator Pro

Här kan man skapa en räknesaga.

–          Appen är väldigt bra för att illustrera ett matteproblem för eleverna eller för att låta dem skapa en egen digital berättelse med hjälp av att rita, skriva, filma, spela in ljud och lägga in bilder. Att visualisera och arbeta mer laborativt som man gör i en räknesaga är något som många elever uppskattar. Det är kreativt och man kan koppla det till en verklig situation, sa hon.

Bitsboard

Här kan man som lärare skräddarsy ett alldeles eget spel.

–          Det är visserligen tidskrävande men hittar man inte någon app eller något program som innehåller det man vill göra med eleverna så är det en bra möjlighet att man kan skapa det själv här i spelform. Till exempel ett memory eller ett quiz för att de ska få nöta in de olika symbolerna för matematikbegreppen, berättade Maria.

Tacksamt att ta hjälp av eleverna

Hon tog även upp att flera lärare säkert kan känna igen sig i att de fått tips på bra appar och program att använda i sin undervisning. Men sedan inte funnit tillräckligt med tid för att själva sätta sig in i hur alla fungerar för att kunna komma igång med eleverna.

–          Ett tips är att tillsammans med eleverna lära sig hur de fungerar. Många barn är bra på att hitta i spel och lär sig mycket snabbare än oss vuxna hur det går till. Eleverna brukar även uppskatta att få vara den som lär ut och som lärare tjänar man ju tid på att inte sitta och klura ut varje spel på egen hand, sa Maria.

–          En bra sak är också att fråga eleverna: ”Vad lär man sig här?” På så vis får de sätta ord på vad de lär sig genom appen eller programmet och en god lärsituation skapas, fortsatte hon.

Dokumenterad genomgång ger inlärningsstöd

Maria berättade även att det utöver alla matematikappar och matematikprogram finns andra former av digitala hjälpmedel för att stötta eleverna i matematikundervisningen. Bland annat apparna Educreation eller Explain everything med vilka man kan dokumentera sin matematikgenomgång.

–       Man skriver helt enkelt direkt i apparna samtidigt som lärplattan kopplats till smartboarden så att alla elever i klassrummet ser vad det står. Det man skriver sparas sedan samtidigt som det man säger spelas in. På så vis kan elever som behöver gå igenom något flera gånger för att förstå spela upp sekvensen i efterhand på egen hand igen och igen tills informationen gått in. Man kan givetvis också dokumentera sin genomgång utan att eleverna är närvarande och då behöver man ju inte koppla upp lärplattan mot någon smartboard, förklarade hon.

Från svårläsligt till lättlyssnat

Hon påpekade även att för elever som har problem med att läsa på grund av till exempel koncentrationssvårigheter eller dyslexi underlättar det att lyssna sig till informationen istället för att läsa den. Därefter berättade hon hur man på ett enkelt sätt kan omvandla till exempel en mattestencil till talsyntes.

–       Först fotar man mattestencilen med hjälp av en lärplatta eller mobil. Därefter omvandlar man bilden till talsyntes i appen Mobile OCR. Med appen Voice reader kan man sedan lyssna på ljudfilen, berättade Maria.

Tidsuppfattning skapar struktur

Hon tog även upp att elever i behov av extra stöd ofta behöver struktur i större uträckning än andra elever.

–       Visual timer och Pratklocka är bra appar för att på ett visuellt tydligt sätt ge dem tidsuppfattning under lektionen. Till exempel av hur lång tid det är kvar till nästa moment, till rasten eller tills det är dags att turas om med klasskamraten med att sitta och jobba med datorn eller lärplattan, sa Maria.

Tänk…

…Vilken guldgruva av stöd det finns där ute på nätet för att möta olika elevers behov!

//Sarah Magnusson

En (lång) film om inkludering

Vår första långfilm är klar! I alla fall om man jämför med längden på de filmer vi brukar göra. Den handlar om inkludering och fick kort och gott  namnet ”En film om inkludering” Det kändes helt enkelt omöjligt att hasta över ett ämne som detta på bara några minuter och därför blev det hela 36 minuter istället.

Under en intensiv dag besökte jag både Kvarnbackaskolan i Kista och Södermalsskolan (gissa var?) och intervjuade och filmade elever, föräldrar, lärare och rektorer. Det blev mycket material och alla hade många bra och intressanta synpunkter att förmedla. Rektorerna berättade om den övergripande bilden och resultaten medan lärarna fyllde på med att förklara det praktiska.

Jag fick också nöjet att prata med Gordon och hans pappa. Gordon har Downs syndrom som går på Södermalmsskolan. Att han trivdes i skolan och gillade sin lärare Eva väldigt mycket ser man tydligt i filmen.

Monib på Kvarnbackaskolan är med i den stora klassen och sjunger och tecknar en vårsång.

Själv fick jag en betydligt klarare bild av vad inkludering är och hur det funkar i praktiken. Det hoppas jag också att filmen visar. Till exempel förstod jag att inkludering inte är så kategoriskt som det ibland kan låta. Variationen är stor. Hur mycket varje barn är inkluderat skiljer sig åt och särskolans små klasser och rum finns fortfarande kvar, dit man kan dra sig tillbaka när man behöver det. Men man är inte längre undanskuffad i en avlägsen del av skolan. Eller till en separat sida i skolkatalogen. Och den skillnaden verkar vara väldigt gynnsam.

Se filmen här nedan!

Lasse Hellström vann Pedagog Stockholms tårta

Lasse Hellströms tårtvinst fick tummen upp av lärlingarna Shafiye Abdulkadir,  Abdih Hakim och Mohammed Kareem.

– Jag har bara vunnit en gång tidigare i mitt liv, säger Lasse Hellström och plockar upp sin kamera för att föreviga vinsten, innan den äts upp.
Det var nämligen Lasse Hellström på Järvalärling i Husby som vann Pedagog Stockholms tårta, till sig och sitt arbetslag i vår nyhetsbrevstävling. 

 Järvalärling, som är ett samarbetsprojekt mellan Hantverksakademin och Stockholms stad, är en del av Järvasatsningen. Målet är att förbereda unga i åldern 18-29 år att komma in på arbetsmarknaden eller att fortsätta på komvux eller folkhögskola. Eleverna som går här blir inte färdigutbildade lärlingar utan syftet är att de ska kunna söka en lärlingsutbildning eller gå vidare till studier.

– Det kan ses som en introduktion till arbetslivet , ett socialt inskolningsprojekt där det gäller att lära sig arbetslivets normer som till exempel att lära sig passa tider.  Social arbetsträning helt enkelt, förtydligar Lasse Hellström.
Idag finns fyra yrkeslärare med varsin verkstad som tar hand om ca fem elever var: måleri, snickeri, smide och skomakeri. Lasse jobbar med måleri. Under 12 veckor går eleverna ett introduktionsprogram som Lasse delat upp i olika moment: verktygskännedom, måleriteknik, färgsystem, tapetsering samt arbetsskydd och säkerhet.

Skräddarsytt program för varje elev

Lärlingarna rekryteras löpande från Jobbtorget och utbildningen läggs upp individuellt för vare elev.

– Det svåraste är att samordna alla delmoment för varje elev och hinna med allt på så kort tid.  Det går inte att komma för sent eller vara borta en eller två dagar, då är man helt borta, säger Lasse.

Göte Karlsson, legendagrisk skomakare från Gamla
stan driver skomakeriet där allt från bälten till skor
tillverkas.

Lasse som har arbetat på yrkesprogrammet på ungdomsgymnasium tidigare, märker en tydlig skillnad på att arbeta de här lite äldre eleverna.
– De är motiverade och målmedvetna på ett annat sätt. Det är jättehäftigt att se när de är på rätt väg. Att se en individ växa på så kort tid. Det ger mig mycket.

Efter introduktionsveckorna i Husby väntar 20 veckors praktik på en arbetsplats, och det är Lasse som letar fram platserna till sina elever. Det gäller att matcha så att rätt elev kommer till rätt praktikplats.

– Jag har över 40 års erfarenhet som målare så jag har ett ganska stort nätverk av kollegor som jag kan fråga. Faller det väl ut händer det att vår praktikant får en riktig lärlingsplats på praktikplatsen.

Kommer i arbete eller utbildning

Av de ca 80 elever som hittills gått igenom programmet sedan starten 2010 har ca 35 procent fått anställning eller gått vidare i utbildning.

– Det är väldigt bra resultat, konstaterar Joakim Hedqvist, verksamhetschef på Järvalärling,

Lasse tycker att han har roligt på jobbet mest jämt. Men om han får välja ut något speciellt så väljer han fredagsmötena.

– Varje fredag klockan tre träffas alla i fikarummet och går igenom vad som hänt under veckan. Vi går laget runt och alla får säga sitt. Man kan även ta upp ämnen anonymt genom att lägga lappar i förslagslådan.

Lasse poängterar att projektet Järvalärling är ett samarbete där allas insatser är lika viktiga.

Vilket önskereportage vill ni läsa på Pedagog Stockholm?

– Att Järvalärling blir permanentat och inte som nu ett projekt. 2013 ska projektet utvärderas och då återstår att se hur det blir.

Det har varit tårtkalas tidigare på Järvalärling. Läs reportaget från invigningen 2010.

Helena Karlson
helena.karlson@stockholm.se