Visar alla blogginlägg med kategorin:
Estetiska lärprocesser

Så söker du på Pedagog Stockholm

Förstoringsglas

Fotomontage: Martin Trockenheim

”Hur söker jag på Pedagog Stockholm?” Den frågan har redaktionen fått ett antal gånger sedan vi plockade bort sökfunktionen på sajtens startsida i våras.
Innan jag besvarar frågan ska jag kort förklara anledningen till varför vi plockade bort sökfunktionen på Pedagog Stockholm.

Den fungerade helt enkelt dåligt. Inte ens då man sökte på artikelns rubrikord kunde det hända att artikeln inte ens dök upp som förslag i träfflistan. Frustrationen både hos oss själva och våra besökare avgjorde beslutet. Dessutom hade vi stöd i statistiken som visade att endast 2 procent av våra besökare använde verktyget, resten använde sig av Google för att hitta till och på sajten Pedagog Stockholm.

Ny sökfunktion är på gång

Nu några månader senare inser vi på redaktionen att vi trots allt behöver en sökfunktion – en sökfunktion som är bättre och tillförlitlig. När den kan installeras vet vi ännu inte, men förhoppningsvis ganska snart.
Tillbaka till frågan: Hur söker jag på Pedagog Stockholm?
Gör så här: öppna Google och skriv in ditt sökord, till exempel ”genrepedagogik” följt av pedagog stockholm. Tryck på enter.

Sök på bloggarna fungerar

Sökfunktionen på våra bloggar fungerar precis som vanligt. På sidan med alla våra bloggar http://pedagogblogg.stockholm.se/vara-bloggar/ kan du enkelt skriva in sökord.

Helena Karlson

Kollegialt utforskande och lärande på Kungsholmens gymnasium

IMG_5907Hur får man en skola att vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet? Då gör man som Kungsholmens gymnasium som styrt om sin organisation för lärarnas kompetensutveckling. Veckan efter skolavslutningen ordnades för första gången Kungsholmens akademi, en avslutande studiedag där årets alla projekt presenterades i sexton miniseminarium samt mingel till en utställning.

Fröet till hur man skulle arbeta tog avstamp i en föreläsning med Helen Timperley 
om lärares kollegiala utforskande och lärande. Redan då deltog några av skolans lärare i olika FoU-projekt där lärarna utforskade den egna lärarpraktiken. Men för att få med alla lärare på banan bestämde skolledningen att all skolledd kompetensutveckling under läsåret 2015/2016 skulle utgå från olika lärargruppers önskemål och behov.
”Lite mer konkret innebär det att lärares praktik gått från att vara tyst kunskap till att bygga på erfarenheter som provats under längre tid och är dokumenterade (det vill säga beprövad erfarenhet) och att lärare därmed utvecklat sin förmåga att bedöma effekten av sin undervisning för att anpassa den efter elevernas behov. Syftet med arbetet under detta läsår är att undersöka valda delar av elevers lärande för att utveckla den egna undervisningen”, skrev rektor Annica Tengbom Ödén i sin programförklaring till lärarna.

Under läsåret har alla lärare ingått i olika mindre grupper där de kollegialt granskat någon del av sin praktik och ställt den i relation till teori och sedan reflekterat kring det. Aktionsforskningen har varit handledd av skolans lektorer och förstelärare som i sin tur fått regelbunden handledning av Maria Andrée, didaktikforskare från Stockholms universitet.

Kungsholmsakademien nyMarx teorier och en fågel i bur

”Hur förstår elever Marx teori?” och blir föreläsningen effektivare med en rast? Det ville Lars Swahn och Carl-Henrik Wendt båda lärare i samhällskunskap undersöka.

Vad har en rast för betydelse för inlärningen då undervisningen bedrivs som en föreläsning? Detta hade Lars Swahn och Carl-Henrik Wendt båda lärare i samhällskunskap utforskat under året i fyra parallellklasser i årskurs två.
De planerade upplägget för två lektioner med identiskt innehåll där den enda skillnaden var att den ena lektionen avbröts för en kortare rast. Båda genomförde en lektion av varje.
De valde ut ett stoff som var okänt för eleverna: Marx teori om alienation
och historiematerialismen. För att öka förståelsen för stoffet lade de in en metafor för att göra innehållet tydligare. Stoffet presenterades i samma ordning enligt ett tidschema. Efter genomförd lektion fick eleverna göra ett kunskapstest.

Tesen var att förståelsen och därmed inlärningen skulle gynnas av en rast. Nu visade det sig att detta kom på skam. Bådas lektion med inlagd rast gav sämre kunskapsresultat vid lektionens slut än den med utan. Ett annat resultat var att två lektioner hade ett stigande resultat i början av lektionen för att sedan peaka och därefter dala medan de två andra lektionerna hade en jämt sluttande kurva med toppresultat i början av lektionen.
Varför kan man undra, och den frågan har både Lars och Karl-Henrik ställt sig. Båda gjorde lektionsbesök hos varandra och dokumenterade varandras lektioner. Ändå blev frågorna många:
• Ny lärare, ny klass?
• Interaktivitet i klassrummet?
• Skillnader i tid nedlagd på de olika momenten?
• Skillnader i svårighetsgrad mellan de olika momenten?
• Skillnader i visuella medel (power points, whiteboards…)?
• Små förändringar/förbättringar i själva föreläsningen som är svåra att undvika?
• En lektion innehöll en avslutande del som inte fanns i de övriga lektionerna, men som anknöt till och belyste de övriga momenten..?
• Skillnaden mellan lärare..?
• Skillnaden mellan klasser..?
• Skillnad i storlek på grupperna som svarade?
En sak är ändå säker: en fråga väckte fler nya.

Kan man styra elevernas kreativitet?

”Hur mycket ska man styra i bildämnet? Vilken typ av uppgift ger mest kreativitet?” Bildläraren Kristina Adlercreutz har liksom många andra bildlärare upplevt att olika uppgifter tar olika tid för eleverna att komma igång. Är uppgiften för fri kan onödigt mycket tid ägnas åt att komma på en bra idé. Är uppgiften styrd kan man uppleva att man begränsar eleverna kreativitet. Därför valde hon att studera hur tre skilda uppgifter i bildämnet påverkade elevernas kreativitet.
Den första var att utifrån en krokilektion placera den avbildade personen i en rumslig kontext där perspektivet var av central vikt.
Den andra uppgiften var att designa en swatchklocka från ett givet tema/ord som eleverna fick sig tilldelade.
Den tredje uppgiften, tror jag, var att måla en akvarell från ett fotografi. Men på grund av tidsbrist hann Kristina inte att redovisa uppgiften och resultat, så jag kan inte närmare redogöra för just denna uppgift.
Krokiteckningen i ny kontext tog tid för eleverna, men kreativiteten var det inget fel på. Uppgiften med att designa en swatchklocka gick snabbare. I uppgiften låg att göra research och att ”tänka utanför boxen”. Även här flödade kreativiteten om än att den var styrd.

Kungsholmsakademien 015Körprofil med komplikationer

Föreläsningen ”Avista-övning som komplement till körsång” hade sitt ursprung i en musiklärares frustration när kursinnehåll försvinner med nya läroplaner. Den tidigare obligatoriska kursen Musik- och gehörslära försvann med Gy11 och Bengt Ollén berättade hur han nu ska reparera detta med höstens ettor. I ett försök ska han under läsåret systematiskt klämma in små avista- och rytmikövningar i körsången och för att sedan när läsåret är slut jämföra och utvärdera resultaten med en trea, som inte fått samma övningar.
– Risken är att blir mycket bra, tror Bengt.

Euforiskt hyllningstal

Dagens studiedag knöts ihop med en gemensam samling i aulan med tal av rektorer, skolborgarråd och en mycket entusiastisk Kicki Skog, universitetslektor från Stockholms universitet.

– Det har varit en otrolig ynnest, nästan magiskt, att få vara med här idag och lyssna på lärare som inspirerar varandra. Det är så imponerande att ni klarat av att genomföra studierna på sex dagar! Jag tänkte springa runt och lyssna lite här och där, men det var så intressant att jag inte kunde byta föreläsning mitt i utan var tvungen att sitta ner och lyssna färdigt.
– Det har varit en sådan fantastisk energi. Ni har ställt egna frågor, gjort nedslag i er egen undervisning. Jag är djupt imponerad att här finns en sådan potential och inspiration tack vare genom att vara så olika. Ni är så rätt ute.
Kicki berättade om ett inledande samarbete som deras lärarstudenter på VFU och KPU ska ha med Kungsholmens gymnasium kommande läsår.
– Studenterna ska involveras och berika projekten, som ska utveckla undervisningen. Vi vill att våra studenter ska vara delaktiga i skolutvecklingsarbetet – inte bara titta på – att det blir en del av utbildningen.
Rektor Lesley Brunnham kunde bara fylla i hyllningskören.
– Vi har påbörjat en resa och vi fortsätter med tolv olika projekt nästa läsår. Kungsholmens gymnasium är en förebild.

Läs intervjun med Annica Tengbom Ödén och mer om Kungsholmens akademi.

Helena Karlson
helena.karlson@stockholm.se

 

Gör en peppburk till en kollega

Alla har vi våra dagar när vi är lite nere, trötta, hängiga eller kanske bara lite missmodiga. Det är då vi behöver slöjdläraren Marcus Vildirs uppfinning: Peppburken.

Peppbruken är en liten, liten ask (gärna i fickstorlek) och i botten på den skriver du något peppande och ger sen bort till en kollega som behöver bli påmind om att hen är fantastisk/rolig/snygg/cool/snäll/härlig eller kanske allt på samma gång!

Här visar Marcus hur du gör burken, och det är inte alls så svårt, glöm bara inte att fläska på med tvingar!

/Calle

Skapande slöjd Sthlm

Det bubblar av kreativitet i slöjdämnet på Stockholms skolor och i många olika former.

I onsdags besökte jag Girls Code Club på Mälarhöjdens skola där tjejer i årskurs sex stannar på en efter-skolan-klubb för att digital slöjda, koda, i scratch.

GCC-3

Det blir en WOW effekt, det var jag som fick den att göra det här, när tjejerna får se vad de kan göra med kod.

GCC-2-508x255

Klockan tre har alla slutat skolan men stannar kvar för att lära sig koda. Det är förvånade utrop, fokus,  frågor kastas rakt ut och de hjälper varandra och frågar ofta: hur gjorde du det där? med imponerade röster.

GCC-1

Dagen efter var jag i Blommenbergsskolans träslöjdsal där Marcus Vildir tillverkar automator i trä med sina elever.

Slöjd-2 Slöjd-3

I Marcus klassrum börjar alla elever med att slöjda ett självporträtt. De får hitta ett uttryck, vara kreativa och dessutom ska de limma, spika och skruva någonting i projektet. Kan man de tre momenten kommer man långt, menar Marcus.

Slöjd-4

Fliten och kreativiteten som bubblar i slöjden kan göra vem som helst lycklig och jag önskar att det fanns slöjdsalar även för vuxna som blir slöjdbitna, som en alla-kan-slöjda sal. Men vänta det finns ju!

I mötet mellan det digitala och slöjdandet uppstår de mest fantastiska saker, ni har väl inte missat IT-pedagogen Karin Nygårds på Sjöstads skolan som tillsammans med syslöjden låter elever sy spelkontroller. Det kallar jag digital slöjd.

Nu ska undertecknad resa sig från sin dator och gå och vara lite taktilt kreativ, kanske blir det lite pappersslöjd. Ha en slöjdig helg!

Slöjd-1-508x285

Marcus Vildir gör tummen upp för slöjdandet.

/Calle

En köks klocka till morsan el. farsan

I samarbete  Nordiska Museet och deras utställning om skolslöjd har utbildningsförvaltningen ordnat nätverksträffar för slöjdlärare i Stockholm. Helena och jag var där i går kväll. Vi kommer att berätta mer om evenemangen och skapa en egen sida för slöjdidaktik på www.pedagogstockholm.se

Det är Jenny Frohagen en av Stockholms stads forskarstuderande lärare som håller i nätverket. De tre kvällarna har varit fullbokade och samlingssalen på Nordiska Museet var fullsatt även i går kväll.

Jenny Frohagen, Andreas Broman och Janice Wemmenberg föreläste om sin learning studie inom slöjdämnet på Gustav Vasa skola.

Carina Olavsdotter, slöjd- matte- och NO-lärare på Eiraskolan, var en av de lärare som vi fick en kort pratstund med. Det finns ett mycket stort engagemang och intresse hos slöjdlärarna för att fortsätta diskussioner om slöjdämnets didaktik.

Programmet i går kväll bjöd både på teori och praktik. Precis som i slöjdämnet självt. Nu citerar jag Carina Olavsdotter ”Slöjden är både hands on och mind on”

Vi hann också titta in i själva utställningen på Nordiska Museet. Det här är mitt favoriföremål i skolslöjdsamlingen.

Vill du läsa mer om detta. Håll utkik på www.pedagogstockholm.se Ett lätt sätt är att prenumerera på vårt nyhetsbrev, följa oss på Facebook och Twitter.

/Eva-Li