Visar alla blogginlägg med kategorin:
Flerspråkighet i förskolan

Så söker du på Pedagog Stockholm

Förstoringsglas

Fotomontage: Martin Trockenheim

”Hur söker jag på Pedagog Stockholm?” Den frågan har redaktionen fått ett antal gånger sedan vi plockade bort sökfunktionen på sajtens startsida i våras.
Innan jag besvarar frågan ska jag kort förklara anledningen till varför vi plockade bort sökfunktionen på Pedagog Stockholm.

Den fungerade helt enkelt dåligt. Inte ens då man sökte på artikelns rubrikord kunde det hända att artikeln inte ens dök upp som förslag i träfflistan. Frustrationen både hos oss själva och våra besökare avgjorde beslutet. Dessutom hade vi stöd i statistiken som visade att endast 2 procent av våra besökare använde verktyget, resten använde sig av Google för att hitta till och på sajten Pedagog Stockholm.

Ny sökfunktion är på gång

Nu några månader senare inser vi på redaktionen att vi trots allt behöver en sökfunktion – en sökfunktion som är bättre och tillförlitlig. När den kan installeras vet vi ännu inte, men förhoppningsvis ganska snart.
Tillbaka till frågan: Hur söker jag på Pedagog Stockholm?
Gör så här: öppna Google och skriv in ditt sökord, till exempel ”genrepedagogik” följt av pedagog stockholm. Tryck på enter.

Sök på bloggarna fungerar

Sökfunktionen på våra bloggar fungerar precis som vanligt. På sidan med alla våra bloggar http://pedagogblogg.stockholm.se/vara-bloggar/ kan du enkelt skriva in sökord.

Helena Karlson

Flerspråkighet på förskolan

Välkommen 1

När man är i åldern ett till fem år utvecklas ens språk väldigt mycket. Under den perioden går de flesta barn i Sverige på förskolan. Enligt läroplanen (98/10) har förskolorna i uppgift att stimulera förskolebarnens språkutveckling. Om barnen har ett annat modersmål än svenska ska de dessutom medverka till att de får möjlighet att utveckla det språket.

När jag hade modersmålsundervisning i franska på förskolan i mitten av 80-talet brukade modermålsläraren komma en gång i veckan för att träffa mig och min lillasyster. Vi satt med honom utomhus eller inne i personalrummet och sjöng sånger eller pratade om vardagligheter.

Idag använder de flesta förskolor sig inte längre av modersmålslärare. Istället är flerspråkighetsarbetet en integrerad del av förskolorna i samarbete med barnens föräldrar.

Böcker som redskap för reflektion och språkutveckling

Första och andra läsningen 1

Under sommaren besökte jag kommunala och privata förskolor i olika stadsdelar i Stockholm som gått Språkforskningsinstitutets tvådagarsfortbildning Flerspråkighet i förskolan och tog del av deras verksamheter.

På alla förskolorna utgjorde skönlitteratur en stor del av det språkutvecklande arbetet. Flera av dem hade högläsning varje dag. Ibland så att barnen får se bilderna, ibland så att de inte ser dem i syfte att arbeta med barnens förmåga att se så kallade inre bilder.

En del lät även dagens bok finnas tillgänglig för föräldrarna att bläddra i så att de skulle kunna fortsätta samtala om boken hemma med barnen.

Vanligtvis läste förskolorna också en och samma bok flera gånger. Desto fler omläsningar och samtal om boken, desto mer förstår barnet handlingen – och desto bättre kan de reflektera kring berättelsen och prata om den. Något som en av förskolorna illustrerat för föräldrarna genom att dokumentera boksamtal med barnen från första och andra läsningen.

Biblioteken minskar steget till att låna hem

Lånebibliotek 1

Alla förskolorna uppmuntrade även föräldrarna till att läsa böcker hemma med barnen. En del av förskolorna hade också ett mindre lånebibliotek. Ibland med barnböcker på svenska. Ibland även med böcker på andra språk som fanns representerade i barngruppen. Det var antingen låneböcker i samarbete med Stockholms stadsbibliotek eller litteratur som förskolan själv köpt in.

Tanken är att underlätta dels för föräldrar med ont om tid, dels för dem som inte känner sig bekväma i biblioteksmiljön. Till exempel föräldrar från läsovana hem eller föräldrar från länder som saknar bibliotekskultur. Lånebiblioteken har visat sig vara uppskattade och många lånar hem böcker för att läsa med barnen. En del av förskolorna försökte även se till att böcker som man läst för barnen på förskolan fanns att låna hem på barnens modersmål.

 Sagostunder på svenska och andra språk

Bibliotek 1Flera av förskolorna besökte också regelbundet sitt lokala bibliotek för att låna böcker eller delta i sagostunder på svenska eller andra språk.  När förskolepersonalen kan  barnens modersmål brukar den kompetensen även tillvaratas för högläsning på förskolan.

En del av förskolorna försöker dessutom få föräldrar med annat modersmål att komma på besök för att läsa. Men föräldrarna har ofta svårt att få tid till det. En av förskolorna kommer nu sätta igång ett projekt där tanken är att föräldrar ska få läsa in berättelser hemma med låneutrustning på sitt modersmål. Materialet ska barnen sedan kunna lyssna på på förskolan.

Språkutbyte i barngruppen

Sånger 1

På flera av förskolorna brukar de flerspråkiga barnen få lära ut sånger på sina språk under samlingen eller hur man till exempel räknar till tio. Något som brukar uppskattas av både barnen som får lära sig nya ord och de som lär ut. Det är också ett sätt för personalen att dels uppmuntra de flerspråkiga barnen till att tala sina modersmål. Dels att lyfta barnens olika kulturer i barngruppen.

Mångkultur och allas lika värde

Matta 1

Ett mångkulturellt förhållningssätt syntes även i valet av leksaker, böcker, filmer, inredning och så vidare på förskolorna. Några av förskolorna firade också alla barnens högtider. Både för att demonstrera att alla kulturer är lika betydelsefulla och för att visa för barn och föräldrar att de känner till deras traditioner.

Flera har också tagit in barnens olika kulturer i projektarbeten de haft. Och en av förskolorna har haft ett större värdegrundsarbete eftersom de haft problem med mobbing i barngruppen på grund av olika religion/etnicitet. Förskolan har dels pratat mycket med barnen under lång tid om allas lika värde. Dels haft flera enskilda föräldrasamtal där de belyst problemet och tagit upp att man givetvis får ha vilka åsikter man vill, men att man ska tänka på vilka värderingar man överför till sina barn och konsekvenserna som det får för dem. Något som också lett till en förändring och ett mycket bättre klimat på förskolan.

Ordlistor och bildkommunikation

Ordlista 1

Men för att återgå till förskolornas språkutvecklande arbete. De använde sig också mycket av bilder som ett redskap för att skapa samtal, illustrera nya ord och vidga barnens ordförråd. Men också för att kommunicera med dem med annat modersmål som ännu inte lärt sig någon svenska. Till exempel för att förstå om barnet är törstigt, har ont eller behöver gå på toa. En del av förskolorna använde sig också av ordlistor där de ihop med barnens föräldrar skrivit ner vad den typen av nödvändiga ord heter på barnens modersmål.

När det finns personal som talar barnens modersmål brukar förskolorna också utnyttja det under en övergångsperiod. Personalen översätter då även det de säger till svenska. Dels för att barnen snabbare ska lära sig svenska. Dels för att de barn som inte förstår språket ifråga inte ska exkluderas.

Ordbanker och föräldrakommunikation

Ordbank 1

För att visa på barnens språkutveckling använde flera av förskolorna sig av så kallade ordbanker. På en av förskolorna fanns det till exempel papper uppsatta på väggen där föräldrar och personal kunde skriva till ord månad för månad som de hört barnen säga på svenska eller andra språk.

Eftersom flera av förskolorna hade barn med föräldrar som inte kunde så bra svenska eller inte kunde läsa arbetade man också mycket med muntlig kommunikation. Men också med att dokumentera vad barnen gjort på förskolan med hjälp av bilder. Ibland använde man sig även av tolkar. Till exempel vid de så kallade språksamtalen som förskolorna har med föräldrar till barn med annat modersmål än svenska.

Språksamtal och språkdomäner

Språkdomäner 1

Språksamtalet är till för att medvetandegöra för både pedagoger och föräldrar hur barnens språkutveckling och språkanvändning ser ut. Vanligtvis kartlägger man med hjälp av ett underlag som går under namnet Språkdomäner var, när och hur ofta barnen använder sina olika språk. Exempelvis vid personliga möten eller genom kulturupplevelser och medier. Språkdomänerna kan se lite olika ut men grunden är densamma och bygger på ett underlag som Språkforskningsinstitutets Ulrika Dahl tog fram i början av 2000-talet.

Med hjälp av Språkdomänerna gör man upp en plan för hur man kan samarbeta för att barnet ska få mer tillgång till sitt modersmål. Man informerar också föräldrarna om att ett utvecklat modersmål även stärker barnens språkutveckling på svenska.

Tänker

Att möta de flerspråkiga barnens och deras föräldrars behov ställer nya krav på förskolepersonalen idag. Det gör även dagens läroplan. Något som gjort att fortbildning inom flerspråkighet i förskolan blivit allt viktigare.

//Sarah Magnusson

P.S
Skulle du vilja ha bättre koll på andra kulturers högtidsdagar? Mångkulturellt centrum har en almanacka som innehåller information om det. Du hittar den här.
Och vill du ha mer information på temat modersmål så är ett tips att gå in på den här sidan som Skolverket har.

Platser kvar på förskolefortbildning om flerspråkighet

monster

Arbetar du på en kommunal förskola i Stockholm stad och är intresserad av kompetensutveckling inom flerspråkighet? Platserna är fulltecknade för de fristående förskolorna på tvådagarsfortbildningen ”Flerspråkighet i förskolan”. Men det finns fortfarande några platser kvar för de kommunalt anställda.

Kursanmälan

Kurstillfälle 1: 9/10 och 20/11 (heldagar)

Anmäl dig här

Kurstillfälle 2: 16/10 och 6/11 (heldagar)

Anmäl dig här 

Kurstillfälle 3: 30/10 och 28/11 (heldagar)

Anmäl dig här

Om kursen

Fortbildningen riktar sig till dig som behöver baskunskaper i förskolans språk och kunskapsutvecklande arbete med inriktning på flerspråkighet. Kursen som är kostnadsfri innehåller bland annat:

  •  Vad säger forskningen och läroplanen
  •  Modersmålets betydelse
  •  Minoritetsspråk
  • Interkulturellt förhållningssätt
  • Föräldrasamarbete
  • Språkutvecklande arbetssätt
  • Uppföljning

Kontakt

Karin Wallin 
08-50820130

karin.e.wallin@stockholm.se