Visar alla blogginlägg med kategorin:
Historia

Så söker du på Pedagog Stockholm

Förstoringsglas

Fotomontage: Martin Trockenheim

”Hur söker jag på Pedagog Stockholm?” Den frågan har redaktionen fått ett antal gånger sedan vi plockade bort sökfunktionen på sajtens startsida i våras.
Innan jag besvarar frågan ska jag kort förklara anledningen till varför vi plockade bort sökfunktionen på Pedagog Stockholm.

Den fungerade helt enkelt dåligt. Inte ens då man sökte på artikelns rubrikord kunde det hända att artikeln inte ens dök upp som förslag i träfflistan. Frustrationen både hos oss själva och våra besökare avgjorde beslutet. Dessutom hade vi stöd i statistiken som visade att endast 2 procent av våra besökare använde verktyget, resten använde sig av Google för att hitta till och på sajten Pedagog Stockholm.

Ny sökfunktion är på gång

Nu några månader senare inser vi på redaktionen att vi trots allt behöver en sökfunktion – en sökfunktion som är bättre och tillförlitlig. När den kan installeras vet vi ännu inte, men förhoppningsvis ganska snart.
Tillbaka till frågan: Hur söker jag på Pedagog Stockholm?
Gör så här: öppna Google och skriv in ditt sökord, till exempel ”genrepedagogik” följt av pedagog stockholm. Tryck på enter.

Sök på bloggarna fungerar

Sökfunktionen på våra bloggar fungerar precis som vanligt. På sidan med alla våra bloggar http://pedagogblogg.stockholm.se/vara-bloggar/ kan du enkelt skriva in sökord.

Helena Karlson

Att tala om Hiroshima

För 70 år sedan släpptes en atombomb över den japanska staden Hiroshima vilken innebar att hundratusentals människor dog, direkt eller av strålskador. Många av dem var barn och ungdomar som gick i skolan precis som svenska barn snart kommer att börja i efter sommarlovet. 70-årsdagen uppmärksammas i tidningar, på sociala medier och TV, så det är stor chans att våra elever får se hemska bilder eller höra om det ofattbara mänskliga lidandet som atombomben innebar.

Jag vill därför tipsa er om mangaalbumet Gen, pojken från Hiroshima (eng. Barefoot Gen) som handlar om en familjs vardag i militarismens Japan vid slutet av andra världskriget. Gen pojken från Hiroshima är ett sätt att närma sig det som hände i Hiroshima för barn och ungdomar. Utan pekpinnar visar den upp krigets vansinne och sprider ett budskap om medmänsklighet och samförstånd. Den väjer inte för det hemska som hände men skildrar samtidigt människorna med värme och humor.

Litt_Gen

 

Gen 2Gen 1

När serien kom ut i Japan på 1970-talet blåste den nytt liv i folkrörelsen mot kärnvapen och är sedan dess läst och diskuterad av miljontals människor. Serieformatet blir ett sätt att närma sig och tala om det som hände, om mänskligt lidande, ansvar för vår värld och vår kapacitet att utrota allt liv på jorden flera gånger om.

/Calle

En tyst minut för Förintelsens offer

Levande ljus 2

Idag samlas människor över hela världen i en manifestation för att hedra den internationella minnesdagen för Förintelsens offer. Idag för 70 år sedan, 1945, befriades människorna i koncentrationslägret Auschwitz. Minst 1 miljon människor miste livet där genom giftgas, tortyr, medicinska experiment, avrättningar, svält och sjukdomar.

Det finns fortfarande personer kvar som har upplevt fasorna av lägerlivet men de yngsta av dem är snart 70 år och det är bara en tidsfråga tills det inte finns några ögonvittnen kvar. Men minnet hålls vid liv och för att hedra de överlevande, de namnlösa döda och alla andra som har utsatts för nazisternas hat tänder vi idag på redaktionen ett digitalt ljus och håller en tyst minut.

Forum för levande historia anordnar en minnesceremoni på Raoul Wallenbergs torg klockan 17:00. Om du vill prata om Förintelsen med din klass har de även mycket material ni kan ta del av, bland annat en utskrivbar utställning att prata kring.

För dig som tycker det är svårt att förhålla dig till och välja bland informationen som finns kan du få ingångar och idéer till det genom historieläraren Patrik Johansson på Globala gymnasiet. Patrik har skrivit en avhandling om historiebruk och hur man ska förhålla sig till historiska källor i undervisningen – Att tolka spåret till det förflutna.

/Calle

Vad behöver vi egentligen kunna?

sett fotoUnder den lockande rubriken föreläste Hans Albin Larsson, professor i historia och utbildningvetenskap vid Högskolan i Jönköping, på SETT 2014. Ja, vad behöver vi egentligen kunna? Har vi inte fått nog nu när vi har hela världens samlade kunskap på internet?

Svaret vi fick var inte oväntat: lite av varje. När vi förvärvar nya kunskaper måste vi ha ett kritiskt förhållningssätt och dra egna slutsatser. Det gör man inte utan en bred allmänbildning. Sedan beror det på vad man sysslar med och vilka djupkunskaper man behöver. En ämneslärare som saknar djupkunskaper i sitt ämne och inte kan gå från helheter, sammanhang till detaljer får nog svårt att entusiasmera sina elever, tror Hans Albin Larsson.

Lärare möter ofta elevernas frågor som ”måste vi kunna det här?” eller ”kommer det här på provet?” Med en smart telefon i fickan har kunskapsinhämtning fått ett nytt perspektiv. Det eleverna inte känner till  kan de snabbt googla upp och få svar på, och lite till. ”Varför ska man lära sig saker som man inte behöver, om de inte kommer på provet” resonerar de. Skolarbeten har blivit till att kopiera och förpacka andras redan färdiga kunskaper, menar Larsson.

Och i det snabba informationsflödet väljer vi att gå direkt till experterna. Det här leder till att vi ”blir som plankton i en ström som någon annan bestämt” och Hans Albin Larsson kopplar det till en demokratifråga. Vi måste kunna tolka och reflektera och dra självständiga slutsatser och till det krävs det kunskaper. Kunskap är inget värt om man inte kan värdera den, menar Hans Albin Larsson.

Om nu internet är en sådan stor källa till elevernas kunskapsinhämtning, vem styr då över internet? Frågan ställdes av Kristina Alexandersson chef för Internet i skolan på .se, Stiftelsen för internetinfrastruktur.  Hon vill att alla elever och lärare ska skaffa sig en digital kompetens och använda nätet i skolan på ett säkert och kritiskt sätt. ”Det är viktigt att det blir på riktigt” det skapar motivation, intresse och engagemang hos eleverna, menar Katarina Alexandersson som själv arbetat som lärare i många år. Hon tipsade om  stödmaterial för skolan som finns upplagt på .se och om skoltävlingen Webbstjärnan , som för övrigt haft prisutdelning idag. Här är vinnarna.

Jag lyssnade även på PRIO Stockholms föreläsning och deras framgångsrika arbete på Stockholms stads grundskolor. Ann Goliath Pillola berättade att eftersom flera skolor vill komma igång så fort som möjligt har tolv nya förrändringsledare anställts till projektet. Läs hennes gästbloggsinlägg om en vanlig dag i en förändringsledares vardag. Läs mer om PRIO och min artikel om hur det blev efter PRIO på Mälarhöjdens skola.

Helena Karlson

Tack Radioteatern för Världshistorien

Om jag arbetade som lärare idag (historia,samhällskunskap) skulle jag ta chansen att använda Radioteaterns utmärkta programidé
Världshistorien i undervisningen. Varje dag sänder Världshistorien i ca femminuters långa avsnitt en historisk händelse, om en person som riskerat sin tillvaro för yttrandefrihet, demokrati och mänskliga rättigheter.

Jag skulle inleda lektionen med att  lyssna på dagens historiska händelse och sedan ha en  diskussion
med eleverna. Väcka tanken. Det skulle inte behöva ta så lång tid av lektionen.

Det är Forum för Levande historia och Svenska PEN-klubben som satt ihop listan med 365 namn en för varje dag. Alla Sveriges länsteatrar deltar i projektet och under 2013 har fler teatrar anslutit sig – bland andra  Oktoberteatern i Södertälje, Borås Stadsteater, Malmö Stadsteater,  Stadsteatern i Stockholm (Unga Klara).  Texterna är skrivna av Ola Larsmo och avsnitten inspelade i miljöer som i största möjligaste mån liknar händelsen. Världshistorien finns på www.facebook.com/varldshistorien . Där lägger Radioteatern in varje avsnitt, mer information om varje person. Se alla ca 100 avsnitt här.

Sverige har världens äldsta tryckfrihetsgrundlag, TF,  (1776) och vidhängande yttrandefrihetsgrundlag, YGL. Vet eleverna vad de innebär?

Helena Karlson
helena.karlson@stockholm.se