Visar alla blogginlägg med kategorin:
Internationellt

Så söker du på Pedagog Stockholm

Förstoringsglas

Fotomontage: Martin Trockenheim

”Hur söker jag på Pedagog Stockholm?” Den frågan har redaktionen fått ett antal gånger sedan vi plockade bort sökfunktionen på sajtens startsida i våras.
Innan jag besvarar frågan ska jag kort förklara anledningen till varför vi plockade bort sökfunktionen på Pedagog Stockholm.

Den fungerade helt enkelt dåligt. Inte ens då man sökte på artikelns rubrikord kunde det hända att artikeln inte ens dök upp som förslag i träfflistan. Frustrationen både hos oss själva och våra besökare avgjorde beslutet. Dessutom hade vi stöd i statistiken som visade att endast 2 procent av våra besökare använde verktyget, resten använde sig av Google för att hitta till och på sajten Pedagog Stockholm.

Tillbaka till frågan: Hur söker jag på Pedagog Stockholm?
Gör så här: öppna Google och skriv in ditt sökord, till exempel ”genrepedagogik” följt av pedagog stockholm. Tryck på enter.

Sök på bloggarna fungerar

Sökfunktionen på våra bloggar fungerar precis som vanligt. På sidan med alla våra bloggar http://pedagogblogg.stockholm.se/vara-bloggar/ kan du enkelt skriva in sökord.

Helena Karlson

Nobelpristagaren i ekonomi mötte gymnasieelever i Kista

nobel i Kista 2

Nobelpristagaren i ekonomi Angus Deaton och hans forskarkollega och fru Anne Case besökte igår Kista och träffade  gymnasieelever från Stockholm Science and Innovation School, SSIS. Paret hälsades välkomna av rektor Patrick Vestberg för att därefter få frågor av gymnasieeleverna Mona Munsasar Hussein, Julia Bäckström och Erik Weillow.

Angus Deaton hade ett personligt råd till de elever som själva drömde om Nobelpris:

– Jag var aldrig den bästa eleven som snabbast förstod saker i skolan. Men jag var nyfiken och uthållig. Och det är viktiga egenskaper för den som antigen vill göra världen bättre eller bli rik.

Helena Karlson

Nobelpristagare besöker SSIS i Kista

Idag besökte två av året nobelpristagare i fysik, Hiroshi Amano och Shuji Nakamura, Stockholm Science and Innovation School (SSIS) i Kista. Tillsammans med Isamu Akasaki fick de priset för upptäckten av den blå dioden (LED) som är en förutsättning för att skapa vitt ljus från lysdioder. Denna upptäckt revolutionerade upplysningen av 1900-talet då LED-lampan ersatte glödlampan som skapat mer värme än ljus.

Framtidens ljus

De vita LED-lamporna lyser med starkt vitt ljus, har lång livslängd och låg energiförbrukning och de utvecklas hela tiden mot att bli allt effektivare. Eftersom ungefär en fjärdedel av jordens elförbrukning går till belysning bidrar LED-lamporna till att spara på världens resurser och de har mycket lägre materialåtgång i tillverkningen än glödlampor eller lysrör. En förhoppning är att med LED-lampa och enkla solceller ska livskvaliteten kunna höjas för de över 1,5 miljarder människor i världen som saknar elnät. De låga energikraven gör att lampan kan drivas med billig lokal solel.

fig2_fys_PRINT_sv_141002 Hur dioden är uppbyggd.

BRINNTID LED-lampan är en mycket energieffektiv ljuskälla.

Klassrumsbesök

Direkt när de kom till SSIS delades de två nobelpristagarna upp och visades in i varsitt klassrum. Jag följde med Hiroshi Amano in i Barbro Järses klassrum där det pågick en lektion i programmering. Några elever stannar upp och tar bilder med sina telefoner eller vänder sig nyfiket om, men de flesta var djupt inne i arbetet och jobbade vidare. Hiroshi misstyckte inte och begav sig istället in bland bänkarna och tittade nyfiket på elevernas kod.

I klassrummet Barbro Järse förklarar för eleverna medan  Hiroshi lyssnar.

Klassrumsbesök

Hiroshi i diskussion tillsammans med SISS rektor Patrick Vestberg.

Inne i andra klassrum riktades all uppmärksamhet mot Shuji Nakamura som stod framme vid tavlan och svarade på elevernas frågor. Först är det ganska tyst men efter ett tag vågade fler och fler ställa frågor. Det började med personliga frågor som om de ska ha LED ljus i julgrannen, vilket fick Shuji att skratta roat eller den första tanken när han fick veta att han vunnit nobelpriset – förvåning, för det var ju 20 år sedan som de uppfann den blå lysdioden! Men sen kom frågorna som handlar om hur man bedriver research inom fysik och hur man tar en innovation från idé till en produkt.

Elever lyssnar Shuji Nakamura berättar om sin research.

På frågan vad han jobbar med nu svarar han laser, att ta fram ett enkelt billigt och effektivt sätt att arbeta med blå laser, eftersom laser har en enorm potential och det finns flera användningsområden kvar att utforska. Flera elever blir märkbart intresserade. Kanske för att de ser möjlighet att forska fram nya produkter, SSIS profil är nämligen vetenskap, entreprenörskap och innovation, och målet är att avgångseleverna ska utvecklat ett entreprenöriellt perspektiv på lärande. Eleverna blir imponerande när Shuji berättar att det bara tog ett år från uppfinning till massproduktion av LED-lampan.

Stolta och inspirerade

Efter klassrumsbesöket samlades alla elever och lärare tillsammans med nobelpristagarna i det stora vita uppehållsrummet med utsikt över husöarna fyllda med teknikföretag och universitetslokaler. Där får Hiroshi och Shuji ta emot en gåva som introduceras av Patrick Vestberg. Det uppstår en viss förvirring innan pristagarna förstår att gåvan inte är menat för dem utan för medföljande barn som gör sitt bästa för att roa sig i miljöer utan leksaker.

Pristagare och Olle Skolborgarråd Olle Burell, pristagarna Shuji Nakamura, Hiroshi Amano och SSIS rektor Patrick Vestberg.

Skolborgarrådet Olle Burell tackar de två nobelpristagarna för deras besök på SSIS,

– Tack för att ni kom, vi är både stolta och oerhört inspirerade över att ha er här. Det betyder oerhört mycket att ni är här och eleverna kommer att leva länge på det.
De samlade eleverna stämmer upp i applåd för nobelpristagarna.

När han tillfrågas om han har något råd till eleverna i framtiden svarar Shuji:
– Tro på er idé och var beredda att slåss för den!

/Calle Hedrén

 

På vift med 40 finska rektorer

Idag var jag på vift med 40 finska rektorer på Vetenskapens Hus. Skolledarna från världens bästa skola var på dagsutflykt till Stockholm. Förmiddagen spenderade de på skolverket och de var alldeles saliga. De hade pratat om skolverklighet. Som svar på  vad det betyder svarade en lärare;

– Mod.

De finska lärarna är oroade över det sjunkande Pisa-resultatet bland de svenskspråkiga eleverna i Finland. En liten tröst är att de svensktalande eleverna i alla fall trivs bra i skolan. Kanske kan vi lära av varandra, vi fick i alla fall veta att skolledare i Österbotten använder sig av Pedagog Stockholm!

 

Fjärilar

Kemiexperiment resulterar i en vacker fjäril.

Senare på vetenskapens hus vid Alba Nova är all oro som bortblåst. Skolledarna är ystra som kalvar på grönbete när de delas in i fyra gruppen – en grupp ska lösa matteproblem, en ska besöka lasergrottan, en ska prata om energi och den sista ska göra fjärilar och skapa egna föremål i plast.

Trasla ut det

Tillsammans ska de trassla ut de två repen med minsta möjliga antal rörelser.

Trasla till det

När de lyckats trassla ut det sittande får de testa med hela kroppen.

Mumintroll

En rektor tillverkade ett mumintroll i plast.

/ Calle

 

En egen iPad är ingen garanti för att undervisningen utvecklas

Pelle och jag besökte den IT pedagogiska mässan  BETT  ett par dagar förra veckan. Här kommer några korta reflektioner.

På torsdagen besökte vi två skolor som på olika sätt utvecklade sin undervisning med hjälp av iPads. På den privata skolan Hurstpierpoint College fick vi följa 11-åringar som arbetade med iPads i alla ämnen. Eleverna hade en egen iPad som de fick ha med sig hem och använda på fritiden också. På mattelektionen dokumenterade eleverna den traditionella papper och penna undervisningen genom att filma en förklaring som de senare presenterade på den stora klassrumsskärmen för sina klasskamrater. Geografilektionen gick till på ett liknande sätt.  Trefötterna från kemin tjänstgjorde i alla klassrum som ett praktiska filmstativ.

Eleverna på Hurst är väldigt studiemotiverade och fokuserade på att lyckas med sina studier. Skoldagarna är långa och många av dem bor på internatet som hör till skolan. Jag frågade en pojke vilken hans favoritapp för skolarbetet var och han svarade Keynote. När jag frågade vilken hans favoritapp var på fritiden kom elvaåringens svar snabbt. Jag har bara en app i taget för spel. Jag måste koncentrera mig på mina studier. Just nu tillåter jag mig att spela rally högst en halvtimme om dagen.

En iPad är ingen garanti för att undervisningen utvecklas. Det går att behålla en ganska traditionell undervisning även med surfplattor i klassrummet. Naturligtvis kommer det till en massa praktiska fördelar som att elevernas portfolio i form av redovisningar och skolarbete finns i ett snyggt och digitalt format och kan följa med hem till förälrarna. Jag tror också att många av eleverna på Hurst fick stor hjälp av appar för att kunna strukturera sina studier och sitt dagliga schema. Eleverna och lärarna var mycket nöjda med iPadsatsningen på Hurst. Lärarna vittnade om att genomgångar som tidigare kunde ta timmar i anspråk nu klarades av på en enda lektion. Hur satsningen visar sig elevernas resultat får framtiden utvisa.

Kemi

Vi besökte också den statliga skolan Bohunt School som under de senaste åren lagt om sin organisation och undervisning och lyckats nå toppresultat för 95% av eleverna. IT i undervisningen är  ett av de verktyg och strategiska val som skolans ledning har gjort för att nå bättre resultat för elevernas studier. Den statliga skolan Bohunt har det inte lika förspänt när det gäller IT-utrustning som den privata skolan som vi besökte tidigare. Eleverna hade inte egna iPads och datorer utan fick låna utrustning på lektionstid. I ett av klassrummen som vi besökte hade man tagit ytterligare ett steg i utvecklingen och skapat en flexibel möblering och målat två hela väggar med whiteboardfärg. På så sätt kan eleverna projicera en skärmbild och rita på väggen samtidigt. Väldigt inspirerande tycker jag.

I NO-salen fick vi pröva på flera olika kemiska och fysiska experiment. Alla med en iPad kopplad till mäturustningen. Det effektiviserar underviningen och resultaten sammanställs snabbt så att man kan gå vidare till nästa steg och analysera försöket. Vi fick också se många smarta appar som på ett mycket bra sätt visualiserar och förenklar naturvetenskapliga lagar och begrepp. Bland annat byggde vi våra egna atomer med hjälp av en app.

Ett annat strategiskt val som skolledningen gjort på Bohunt är ett samarbete över ämnesgränserna. Det är så  viktigt att studierektorerna begär in lärarnas planeringar fyra gånger om året för att kontrollera att man samplanerar med kollegorna. Ingen får köra ett eget race.

På Bohunt är alla lärare aktiva i olika skolutvecklingsprojekt. Inte helt oväntat anser man att höga förväntningar på både elever och personal är en av framgångsfaktorerna. Likaså strategisk rekrytering. Skolan tar in så många lärarstudenter som man bara kan för att sedan rekrytera de bästa, vare sig man har en ledig tjänst för tillfället eller inte. Studierektorn berättade för mig att lärare inte har råd att bo i Liphook Hampshire (en timmes bilresa från London) Därför är deras rekryteringsläge ganska knepigt. Dessutom konkurerar skolan med flera privatskolor i närområdet som antagligen erbjuder bättre villkor.

I musiksalen på Bohunt träffade vi två unga och mycket engagerade lärare. Tillsammans fick vi spela i skolorkestern med talngfulla elever på olika instrument. Jag kompade nöjt på gitarr med hjälp av Garageband på iPad. Lärarna vittnade om hur iPaden hade förbättrat deras möjligheter att individualisera underviningen i musik så att alla fick utvecklas på sin egen nivå. Och det stämmer verkligen. Jag kände mig ytterst delaktig i bandet fast jag bara spelade på en iPad.

Själva BETT-mässan är en kakofoni av digitala lösningar och erbjudanden. På bilden ser du en robot som används för att träna autistiska barn.  Google brukar bjuda på riktigt bra föreläsningar. Det gjorde de även i år. Föreläsningen Search like a superstar inspirerade mig till att vässa mina googlingar.  Här nedanför kan du se ett kort klipp om detta.

Google har också satt upp ett träningsprogram för dig som vill bättre på att söka. Du kan se en trailer för A Google a day här nedanför.

Visste du att Youtube har en egen kanal för skolor och undervisning? YouTube for Schools ger skolor åtkomst till tusentals gratis utbildningsvideor från YouTube EDU. Videoklippen kommer från välkända organisationer som StanfordPBS och TED samt från framgångsrika YouTube-partner med miljontals visningar, t.ex. Khan Academy, Steve Spangler Science och Numberphile.

Till sist. Jag kan inte låta bli att tipsa alla graffitisugna Stockholmare om denna funktion på en smartboard. Jag tror faktiskt att den digitala gatukonsten klarar stadens nolltolerans för graffiti. (Jag lovar på heder och samvete, mannen sprayar bara digitalt med en digital sprayflaska och med digital färg från smartboardens toolbar)

/Eva-Li

Reflektioner från BETT-resan från en icke-lärare

Några dagar efter hemkomsten från London-resan har ett antal reflektioner poppat upp som jag tänkte dela med mig av här. En del betraktelser fastnade också på filmen här nedan.

iPadens intåg i skolorna kändes som en revolution men efter att ha besökt två skolor utanför London som har integrerat iPaden i skolarbetet är ett av mina uttryck att utvecklingen verkar har stannat av lite. Det mesta som händer nu är att nya appar dyker upp.

Möjligtvis händer det saker på området att koppla ihop flera paddor och använda dem i ett större sammanhang. På Bohunt School fick vi delta i en frågesport där antalet rätta svar visades i realtid på skärmen längst fram i klassrummet. Tyvärr visade sig Eva-Lis och mina samlade kunskaper inom invärtes medicin inte räcka till seger.

Visualisera mera

Något vi blev inspirerade av var Bokunts lösningar för att strömma innehållet på en padda till en större skärm. Till exempel projektor, smartboard eller TV. Att läraren, eller vilken som helst av eleverna med några enkla klick, när som helst kan visa sitt innehåll för övriga i klassen måste vara ett fantastiskt verktyg. Redvisningar är ett givet användningområde men att bara slå på kameran och visa på storskärm ett pillrigt moment i en laboration såg också mycket användbart ut. Jag hoppas verkligen att alla skolor i Stockholm som använder paddor får detta att funka.

Ersättare av gammal teknik eller något mer?

Jag funderade också på om paddan verkligen användes ultimat eller om den än så länge mest ersätter äldre teknik. På en geografilektion på Hurstpierpoint Collage såg vi hur eleverna jobbade i par och alla gjorde exakt samma presentation om the Gloucester flooding enligt instruktion från läraren. En elev animerade orsakerna bakom en översvämmning med papper och penna. Den andra klippte ihop ett bildspel. Sen sattes detta ihop till en film. Hade det inte varit mer intressant att låta eleverna själva välja presenationssätt?

Disciplin kontra frihet och kreativitet

En tydlig skillnad mellan den svenska och den brittiska skolan är disciplinfrågan. Det enkla faktum att samtliga elever är klädda i enhetlig uniform och kallar den kostym- och slipsklädde läraren för Mr Gartner är självklart en helt annan utgångspunkt för disciplinfrågor. Den utgångspunkten fortsätter sedan när det gäller kontroll av vad eleverna får göra med exempelvis sina iPads.

Sociala medier som exempelvis Facebook och Skype var blockerade, inga spel över din ålderskategori fick installeras eller ”omlämpligt” innehåll förekomma. Vid en stickprovskontroll fick eleven i så fall  svarta ögat (black eye). Efter för många onda ögon blev eleven av med sin surfplatta, vilket dock den elev vi pratade med bara kände till en förekomst av. Jag hörde också om lösningar där lärarna totalt kan kontrollera elevernas apparater och tex göra de obrukbara efter klockan nio på kvällen.

När jag lyssnade på samtalen som de svenska lärarna hade lät det som att de flesta känner sig väldigt främmande inför dessa inskränkningar.

Apptipsardags

Jag vill avsluta med några högst personliga och ovetenskapliga reflektioner kring en fantastiskt app som jag tog med mig från matematiklektionen på Hurstpierpoint Collage. Den heter MyScript Calculator och är en sorts miniräknare där du skriver talen för hand och ställer upp dem precis som man gör med papper och penna. Hela tiden kan du lägga dit och ändra din uppställning medan svaret uppdateras.

Jag visade appen för min femåriga dotter som direkt älskade den. Snabbt upptäckte hon att om man skriver spegelvända treor tror appen att det är en tvåa. Har man inte tillräckligt lång pinne på sexan tror den att det är en nolla, och så vidare. Viljan att få den att förstå vad hon menade övade med väldig fart in mer korrekt skrivna siffror.

Efter en stund tolkade appen en bakvänd nia som e. Jag förklarade att det är ett tal och att det finns ett annat som är två streck med en våg över och som heter pi. Hon lekte på och ställde snart upp ekvationer med pi, e, roten ur, alla fyra räknesätt och parenteser.

Självklart förstod hon inte vad hon hon höll på med men jag kunde inte låta bli och jämföra med min egen skolgång när skolan oftast var den som först introducerade ett nytt begrepp. Det här är tecknet plus. Det räknar vi med en termin innan det visar sig att det finns något som heter minus.

Ibland skvallrade någon äldre elev om kunskap längre fram i kursplanen och det var med spänning man lyssnade på den informationen. Men jag kommer också ihåg att varje gång jag lyckats bli introducerad för ett begrepp innan det togs upp under en lektion, kändes det så mycket enklare.

Kan det vara en idé att ersätta ”En sak i taget” med ”Allt på en gång”?

 

Pelle Mårtenson