Visar alla blogginlägg med kategorin:
Matematik

Så söker du på Pedagog Stockholm

Förstoringsglas

Fotomontage: Martin Trockenheim

”Hur söker jag på Pedagog Stockholm?” Den frågan har redaktionen fått ett antal gånger sedan vi plockade bort sökfunktionen på sajtens startsida i våras.
Innan jag besvarar frågan ska jag kort förklara anledningen till varför vi plockade bort sökfunktionen på Pedagog Stockholm.

Den fungerade helt enkelt dåligt. Inte ens då man sökte på artikelns rubrikord kunde det hända att artikeln inte ens dök upp som förslag i träfflistan. Frustrationen både hos oss själva och våra besökare avgjorde beslutet. Dessutom hade vi stöd i statistiken som visade att endast 2 procent av våra besökare använde verktyget, resten använde sig av Google för att hitta till och på sajten Pedagog Stockholm.

Tillbaka till frågan: Hur söker jag på Pedagog Stockholm?
Gör så här: öppna Google och skriv in ditt sökord, till exempel ”genrepedagogik” följt av pedagog stockholm. Tryck på enter.

Sök på bloggarna fungerar

Sökfunktionen på våra bloggar fungerar precis som vanligt. På sidan med alla våra bloggar http://pedagogblogg.stockholm.se/vara-bloggar/ kan du enkelt skriva in sökord.

Helena Karlson

Här är bilderna från Edcamp Ma/No 11 februari 2015 på Södermalmsskolan

edcamp6edcamp7edcamp8edcamp9edcamp10edcamp11edcamp12edcamp13edcamp14edcamp15edcamp16edcamp17edcamp18edcamp19edcamp20edcamp21edcamp22edcamp23edcamp24edcamp25edcamp26edcamp27edcamp28edcamp29edcamp30edcamp31edcamp32edcamp33edcamp34edcamp35edcamp5edcamp36

 

edcamp1edcamp2

Edcamps – lämna offerkoftan hemma

– Edcamp är en knytkonferens där ni själva står för innehållet, presenterar Per Falk gårdagskvällens Edcamp på Södermalmsskolan. Att det är intresset är ert eget ansvar. Sätt inte på er en offerkofta, om det inte är kul och givande – gå vidare!

Tillsammans med Camilla Askebäck Diaz, Tommy Lucassi, Daniel Barker och Helena Dalivin har han ordnat kvällens Edcamp för Matte/NO-lärare där över 70 lärare från Huddinge, Nacka och Stockholm utbyter tips, erfarenheter och pratar undervisning.

Har du inte varit på ett Edcamp? Det är inte så krångligt, det är en slags knytkonferens där lärare får utbyta erfarenheter och det finns bara en regel, the rule of two feet. Är inte samtalet så stimulerande som du trodde eller känner du dig färdig rör på dig till en annan grupp! Edcamps är öppna och välkomnade tillställningar så om du har vägarna förbi Tokyo den 29:e februari titta in på Edcamp Tokyo med temat Play to Learn/Learn to Play.

Edc_Trängsel

Trängsel när besökarna ska välja ämne för första samtalet.

Några bekanta ansikten för Pedagog Stockholms besökare är Tommy Lucassi, Daniel Barker och Helena Davilin som inledningsvis höll varsin miniinspirationsföreläsning för att sätta fart på de små grå. Och fart blev det. Eftersom det är det egna intresset och nyfikenheten som styr, slänger en lärare med passion ur sig:
– Jag kan ingenting om det, men jag vill verkligen prata programmering! när det är dags att välja ämne.

Vad intresserar dig?

Edc_Bordet

Ena änden av bordet talar appar, andra änden fascineras av Blu-Bot.

Vid ett bord sitter en stor grupp lärare, ena bordshalvan diskuterar appar som man kan använda för att programmera med eleverna medan andra änden av bordet fascineras av en programmerbar robot. Men när samtalet glider över till hur eleverna får syn på det pedagogiska innehållet och inte bara ser det som lek och spel lyssnar alla intresserat.

I rummet intill står Helena Davilin från Mälarhöjdens skola och pratar om en legorobot som hon programmerat och hur begeistrade eleverna blir av den. Det fullkomligt lyser ur ögonen på Helena och publiken. En av dem som lyssnar är Anneli från Saltsjöbadens samskola som berättar hon att hon fått ett teknikstipendium på 10 000 kronor och ska köpa en programmeringsbar robot för dem.

Edc_Helena Davilin

Fart och fläkt när Helena Davilin föreläser.

Edc_Robot

Roboten EV3 är centrum för allas uppmärksamhet.

Men allt handlar inte om teknik och programmering. Vid ett bord sitter ett gäng lärare och samtalar om hur man kan förnya matematikundervisningen. Johanna Bolling från Huddinge ger många praktiska tips på hur hon underlättat undervisningen genom att låta eleverna hjälpa varandra.
– Jag sätter upp fyra A4 på tavlan, ett för varje räknesätt, där eleverna kan skriva upp sitt namn och vilket problemområde de är säkra på och kan hjälpa sina kamrater med. Då kan jag frigöra tid för att hjälpa till där jag verkligen behövs, säger Johanna och de andra i gruppen antecknar.
Vid ett annat bord delar de generöst med sig om hur man kan arbeta ämnesövergripande och tematiskt i No/So.
– Leonardo da Vinci, vilket drömtema att arbeta med utbrister en lärare.

Skit i artigheten, rör på dig!

Edc_Emma & Emma

Nästa gång Emma och Emma besöker ett Edcamp ska de inte vara så förbannat artiga.

Emma Nordenbris och Emma Palmqvist arbetar båda på Vittraskolan där de undervisar i matematik.
– Jag gillar att det är fullt fokus på innehållet och undervisningen, och inte en massa artigt småprat, säger Emma Nordenbris.
– Man får lyssna på en massa sjukt bra lärare och kan koppla det till det man gör själv, instämmer Emma Palmqvist.
Emma och Emma säger att det tas upp ganska många saker de har gått runt och funderat på och genom att träffa andra lärare som går i samma tankar eller redan arbetar med det, känner de att de inte är helt fel ute.
– Man behöver bekräftelse på det man gör när skoldebatten ser ut som den gör. Den får en att tvivla på sig själv.
De är båda förstagångsbesökare på en Edcamp och säger att de definitivt kommer gå på Edcamp igen nu när de lärt sig hur de ska utnyttja tillfället bättre.
– Första samtalet satte jag mig längst in i ett hörn. Det ska jag inte göra nästa gång för jag kunde inte röra mig och byta till ett annat samtal när jag kände mig färdig, säger Emma Palmqvist.
Emma håller med:
– Nästa gång ska jag inte vara så artig, man måste våga röra på sig.

 Vi ses i Nacka!

Edc_Christopher

Christopher Arunasalam är lycklig vinnare till ett bokpaket.

Christopher Arunasalam, IT-ansvarig på Saltsjöbadens Samskola i Nacka, var en av dem som besökte Edcamp för första gången och vann ett bokpaket. Han kom till Edcampet tack vare att en kollega bjöd med honom. Fastän han inte var pedagog berättade han att han fick ut mycket av knytkonferensen eftersom han fick tips på nya appar och program som kan användas i skolan.
– Mitt arbete är att vara realist och se till att skolan får ut så mycket som möjligt av den teknik som finns tillgänglig.
På frågan om han kommer att besöka Edcamp igen svarar Christoper:
– Absolut, om det är något som intresserar mig.
Han efterfrågan samtal kring IT-lösningar på skolan och hur man kan utnyttja enkla lösningar och olika appar och program, för att göra så mycket som möjligt med små medel.

Camilla Diaz, mattelärare på Södermalmsskolan ler lyckligt och pustar ut. Efter ungefär halva kvällen har gått kan hon äntligen andas ut. Hon berättar att detta är hennes fjärde Edcamp hon är med och arrangerar, men att det ändå dyker upp oväntade praktiska saker hela tiden.
– Men nu ska jag landa, nästa omgång ska jag delta i samtalen.

Edc_Per & Camilla

Camilla instruerar deltagarna hur samtalen ska gå till. Per är överraskad och glad för alla förstagångsbesökare.

Eftersom det ändå var så många förstagångsbesökare måste man säga att det var lyckat och att allt det hårda jobbet har gett avkastning. Bra jobbat Camilla, Per och alla ni andra!

Vi ses väl på nästa Edcamp i Nacka den 2/3 med tema kollegialt lärande?

Här finns fler bilder från Edcampet den 11 februari 2015.

Calle & Helena

 

Stöd för bättre matteinlärning

Maria Sundberg

Hur kan man stötta elever i behov av extra stöd för att de ska nå målen i matematik med hjälp av digitala verktyg? På det temat höll specialpedagog Maria Sundberg en föreläsning och workshop igår på Eriksdalsskolan. Det riktade sig till pedagoger som antingen arbetar med lågstadiebarn i grundskolan eller med barn i särskolan upp till och med åk 6.

Underskatta inte lusten det digitala skapar

Maria påpekade att många elever som har det svårt med matematiken kan känna motstånd till att sitta och räkna med en stencil eller mattebok.

–      Men om de får använda sig av en dator eller lärplatta så tycker de genast att det är roligare även om det handlar om precis samma uppgift och man vinner mycket på att skapa den där lustkänslan hos eleverna. Många elever ser det inte som att de haft matematiklektion när de sitter framför skärmen och arbetar matematiskt på olika sätt utan som att de suttit och spelat. Men ändå har de fått träna sig på det som de behöver, konstaterade hon.

Hon tog även upp att det är tacksamt att de digitala verktygen erbjuder ett sådant stort och varierat utbud för elever som behöver upprepa något många gånger för att förstå.

–         På så vis kan de öva sig på samma sak men i olika former i olika appar och program, sa hon och tillade att det för många elever även har stor betydelse att se de där flygande ballongerna eller medaljen som kommer upp som belöning och så vidare när de väl har lyckats göra rätt.

Det finns något för alla

Maria underströk också att de digitala verktygen möjliggör individanpassning efter varje elevs behov. Men att det kräver att man känner till utbudet. Varpå hon gav publiken lite tips. Bland annat:

Räkneapan

Här får eleverna träna sig på automatisering när det gäller de fyra räknesätten.

–          Vissa elever är i behov av mycket återkoppling men som lärare kan man ju inte hjälpa alla samtidigt. Då är det bra med appar som Räkneapan som ger direkt respons på om det är rätt eller fel när eleverna arbetar på egen hand. Felen kommer också upp på nytt vilket gör att de får öva sig extra mycket på dem, sa hon.

Fingu

Här får eleverna öva sig på taluppfattning med hjälp av flera sinnen.

–         Det kan exempelvis vara så att de får se två jordgubbar och två päron på skärmen. Genom att trycka fyra av sina fingrar mot frukterna visar de sedan att de förstått hur många frukter de ser. Det här passar dem som behöver stöd både av det visuella och det taktila och som befinner sig på en väldigt basic nivå, sa Maria.

Mattemums

Här får eleverna öva sig på de fyra räknesätten med hjälp av människor som slukar flygande godisar.

–       Man kan själv styra hastigheten på spelet vilket ger utrymme för reflektion och samtal om vad som händer på bilderna för att bättre förstå innebörden av addition, subtraktion, multiplikation och division. Det är också väldigt tydligt om man gjort rätt eller fel och många elever uppskattar godisinslaget, sa hon. 

Math bug

Här får eleverna träna sig på positionsschemat med hjälp av att skapa en figur.

–          Figurens olika delar är olika mycket värda vilket ger eleverna en förståelse för ental, hundratal och tusental på ett visuellt tydligt sätt, sa Maria.

Story Creator Pro

Här kan man skapa en räknesaga.

–          Appen är väldigt bra för att illustrera ett matteproblem för eleverna eller för att låta dem skapa en egen digital berättelse med hjälp av att rita, skriva, filma, spela in ljud och lägga in bilder. Att visualisera och arbeta mer laborativt som man gör i en räknesaga är något som många elever uppskattar. Det är kreativt och man kan koppla det till en verklig situation, sa hon.

Bitsboard

Här kan man som lärare skräddarsy ett alldeles eget spel.

–          Det är visserligen tidskrävande men hittar man inte någon app eller något program som innehåller det man vill göra med eleverna så är det en bra möjlighet att man kan skapa det själv här i spelform. Till exempel ett memory eller ett quiz för att de ska få nöta in de olika symbolerna för matematikbegreppen, berättade Maria.

Tacksamt att ta hjälp av eleverna

Hon tog även upp att flera lärare säkert kan känna igen sig i att de fått tips på bra appar och program att använda i sin undervisning. Men sedan inte funnit tillräckligt med tid för att själva sätta sig in i hur alla fungerar för att kunna komma igång med eleverna.

–          Ett tips är att tillsammans med eleverna lära sig hur de fungerar. Många barn är bra på att hitta i spel och lär sig mycket snabbare än oss vuxna hur det går till. Eleverna brukar även uppskatta att få vara den som lär ut och som lärare tjänar man ju tid på att inte sitta och klura ut varje spel på egen hand, sa Maria.

–          En bra sak är också att fråga eleverna: ”Vad lär man sig här?” På så vis får de sätta ord på vad de lär sig genom appen eller programmet och en god lärsituation skapas, fortsatte hon.

Dokumenterad genomgång ger inlärningsstöd

Maria berättade även att det utöver alla matematikappar och matematikprogram finns andra former av digitala hjälpmedel för att stötta eleverna i matematikundervisningen. Bland annat apparna Educreation eller Explain everything med vilka man kan dokumentera sin matematikgenomgång.

–       Man skriver helt enkelt direkt i apparna samtidigt som lärplattan kopplats till smartboarden så att alla elever i klassrummet ser vad det står. Det man skriver sparas sedan samtidigt som det man säger spelas in. På så vis kan elever som behöver gå igenom något flera gånger för att förstå spela upp sekvensen i efterhand på egen hand igen och igen tills informationen gått in. Man kan givetvis också dokumentera sin genomgång utan att eleverna är närvarande och då behöver man ju inte koppla upp lärplattan mot någon smartboard, förklarade hon.

Från svårläsligt till lättlyssnat

Hon påpekade även att för elever som har problem med att läsa på grund av till exempel koncentrationssvårigheter eller dyslexi underlättar det att lyssna sig till informationen istället för att läsa den. Därefter berättade hon hur man på ett enkelt sätt kan omvandla till exempel en mattestencil till talsyntes.

–       Först fotar man mattestencilen med hjälp av en lärplatta eller mobil. Därefter omvandlar man bilden till talsyntes i appen Mobile OCR. Med appen Voice reader kan man sedan lyssna på ljudfilen, berättade Maria.

Tidsuppfattning skapar struktur

Hon tog även upp att elever i behov av extra stöd ofta behöver struktur i större uträckning än andra elever.

–       Visual timer och Pratklocka är bra appar för att på ett visuellt tydligt sätt ge dem tidsuppfattning under lektionen. Till exempel av hur lång tid det är kvar till nästa moment, till rasten eller tills det är dags att turas om med klasskamraten med att sitta och jobba med datorn eller lärplattan, sa Maria.

Tänk…

…Vilken guldgruva av stöd det finns där ute på nätet för att möta olika elevers behov!

//Sarah Magnusson

Hur lågt betyg tål skolan?

Sverige fortsätter att halka efter i den internationella Pisaundersökningen och den senaste tiden har utspelen och debattartiklarna om den svenska skolan duggat tätt. Alla verkar överens om att skolan står inför gigantiska problem, men vad behöver egentligen göras för att eleverna skall nå toppresultat och trivas?

Lyssna på P1:s debatt från i igår, söndagen den 6 april./ Helena

Här är alla medverkande:

Emma Pettersson, elev
Ahmed Abdirahim, utbildare, Fryshuset
Yodit Girmay, artist, Revolution Poetry
Anna Ekström, generaldirektör, Skolverket
Per Kornhall, författare
Jonas Vlachos, nationalekonom
Lina Axelsson Kihlblom, rektor på Ronnaskolan i Södertälje
B-O Molander, docent Rektorsrådet, Stockholms Universitet
Erik Gustavsson, lärarstudent
Olivia Onwuta, initiativtagare till #Björklundsskola
Adam Tensta, artist
Maria Mpoyi, läxhjälpare
Attila Szabo, mattelärare
Lena Gumaelius, vice skolchef KTH
Sara Beischer, författare och gymnasielärare
Nachla Libre, poet, Revolution Poetry

 

Allt ljus på Stockholms stads lärare

Just nu har vi all time high i vår filmstatistik. Vi har till stor del Svenska Dagbladet att tacka för draghjälpen. De hörde av sig när de hade skrivit en artikel om Daniel Barker och flipped classroom och frågade om de fick göra en kortversion av vår film med honom.

I artikeln Föreläsning på film lyfte lektionerna har SvD lagt in Pedagog Stockholms förkortade film där de lite mer lärartekniska hur-gör-man-delarna är bortklippta. Våra lärare vill gärna veta hur man till exempel kan använda sin iPhone för att spela in en genomgång, precis så som Daniel gör. Men för den stora publiken räcker det så klart att se vad han gör och vilka effekter det får. När arbetssättet sen kan kopplas ihop med läxdebatten ökar intresset så klart ännu mer.

Vi vänder oss till lärare men vägen till lärarna är inte alltid spikrak. Nu hoppas vi att många föräldrar får upp ögonen för detta arbetssätt och tar diskussionen vidare till sina skolor. På så sätt kommer fler lärare till oss för att se filmerna, diskutera med sina kollegor och elever, ställa frågor till Daniel och fortsätta utveckla sitt arbete. Exakt det som är syftet med Pedagog Stockholm.

Prisat arbetssätt

Daniel Barker var finalist i Guldäpplet förra året och Pedagog Stockholm gjorde hans presentationsfilm inför tävlingen. I år är det Katarina Lycken Rüter som representerar stockholmslärarna i finalen och just nu jobbar jag med hennes film.

Daniel och Katarina är båda gymnasielärare men undervisar i helt olika ämnen. Men oavsett om ämnet är matte, fysik, svenska eller religion finns det många paralleller. Som yttre observatör är framförallt drivet i klassrummet, effektiviteten i undervisningen och alla elevers delaktighet väldigt påtagligt.

Både Daniels och Katarinas elever har sina lärare ständigt närvarande i form av filmer de när som helst kan se i sina mobiler. ”Det är lite mycket av dig Katarina. Vi har dig både hemma och i skolan. Men det är ok”, säger Katarinas elever.

På vår sida med Verktyg för formativ bedömning kan du läsa och se film med Katarina och flera andra av våra lärare.

Här kan du se vår film om hur Daniel Barker jobbar med flipped classroom.

Läs också om Daniel Barker på Computer Sweden: Han låter lektionerna flippa helt.

Pelle Mårtenson

Pelle är på förskolan Storstugan i Bromma i dag

Han fick ett mycket fint välkomnande av pedagogerna på Storstugan! Här trycker vi på den stora gillaknappen!

Filmreportaget om små barn och matematik kommer ni att kunna se på Pedagog Stockholm i vår.

/Eva-Li