Visar alla blogginlägg med kategorin:
Nyanlända

Så söker du på Pedagog Stockholm

Förstoringsglas

Fotomontage: Martin Trockenheim

”Hur söker jag på Pedagog Stockholm?” Den frågan har redaktionen fått ett antal gånger sedan vi plockade bort sökfunktionen på sajtens startsida i våras.
Innan jag besvarar frågan ska jag kort förklara anledningen till varför vi plockade bort sökfunktionen på Pedagog Stockholm.

Den fungerade helt enkelt dåligt. Inte ens då man sökte på artikelns rubrikord kunde det hända att artikeln inte ens dök upp som förslag i träfflistan. Frustrationen både hos oss själva och våra besökare avgjorde beslutet. Dessutom hade vi stöd i statistiken som visade att endast 2 procent av våra besökare använde verktyget, resten använde sig av Google för att hitta till och på sajten Pedagog Stockholm.

Ny sökfunktion är på gång

Nu några månader senare inser vi på redaktionen att vi trots allt behöver en sökfunktion – en sökfunktion som är bättre och tillförlitlig. När den kan installeras vet vi ännu inte, men förhoppningsvis ganska snart.
Tillbaka till frågan: Hur söker jag på Pedagog Stockholm?
Gör så här: öppna Google och skriv in ditt sökord, till exempel ”genrepedagogik” följt av pedagog stockholm. Tryck på enter.

Sök på bloggarna fungerar

Sökfunktionen på våra bloggar fungerar precis som vanligt. På sidan med alla våra bloggar http://pedagogblogg.stockholm.se/vara-bloggar/ kan du enkelt skriva in sökord.

Helena Karlson

Utmanade näringslivet och vann världen

Igår var jag på PR-byrån Westanders frukostklubb med rubriken Bryt utanförskapet med företagande. Tre personer i Angeredsutmaningen berättade hur de arbetar för att skapa mötesplatser mellan gymnasieelever från Angeredsgymnasiet och företag i Göteborgsregionen. Utmaningen började när rektorn på Angeredsgymnasiet i Göteborg, Samuel Engelhardt, uppmanade näringslivet i Göteborg att engagera sig i skapandet av bättre framtidsutsikter för skolans elever.

Vad kan man göra sen?

Samuel berättar att när skolan genomförde en undersökning bland eleverna om yrkeskännedom visade det sig att eleverna främst hade koll på högstatusyrken med lång, teoretisk utbildning som arkitekt, jurist, psykolog, apotekare med flera, men att de saknade kunskap om yrken som inte kräver universitet och högskola. Dessutom lyfte han att 80 procent av alla jobb förmedlas genom kontakter och därför är det viktigt att man har ett kontaktnät och därigenom kännedom om vilka jobb som finns.

– De allra flesta av våra ungdomar kommer till vardags inte utanför Angered och därför vill vi skapa nätverk där de får kontakter utanför området.
För att råda bot på detta skickades inbjudningar ut till stadens näringsliv och femtio företag anmälde sitt intresse att engagera sig på olika sätt. Vissa tillhandahöll praktikplatser, andra ställde upp med mentorer, studiebesök, erbjöd läxhjälp eller kunde tillhandahålla exempel från verkligheten som lärare kunde göra om till engagerande uppgifter. På så sätt fick elever kontakt med näringslivet samtidigt som företag fick nya perspektiv och möte framtida anställda och entreprenörer. Samuel talade om hur viktigt det är med praktik och att flera ungdomar fått upp ögonen för fler möjligheter efter att ha praktiserat inom yrken som exempelvis rörmokare eller snickare.

Vad får företagen att engagera sig?

Som representanter för utmanade företag fanns Pär Larshans, hållbarhetschef på Max Hamburgare och Ann Legeby, arkitekt på Sweco. Pär Larshans slog fast att man måste hitta affärsnyttan som företag för att starta ett samarbete med en skola, om det ska bli en bärkraftig satsning.

– Ett exempel från Angeredutmaningen är att SVT, som deltog i utmaningen, kunde locka nya tittare till sina kanaler. Medan för Max handlar det om att locka elever som anställda till våra restauranger.
När Ann får frågan vänder hon sig till publiken och frågar retoriskt om företag har råd att inte ta tillvara på den kompetens som finns på skolor runt om i Sverige. Hon berättar att för Sweco handlar det om att intressera eleverna för arkitekt- och ingenjörsyrkena. Hon berättar att Sweco är med och bygger Angereds nya närsjukhus och att de ska bjuda dit elever, som där kommer att ingå i 6 olika grupparbeten. Eleverna ska få titta på konstruktion och räkna på energiförbrukning och isolering, de ska få analysera trafiksituationen utanför sjukhuset och fundera över vilka yrkesgrupper som kommer att jobba på sjukhuset och vilka arbetsmiljöer dessa kräver, som en praktisk inblick i vad man kan arbeta med. Förhoppningen är att några blir så intresserade att de väljer att läsa ingenjörsutbildningar efter gymnasiet.

Både Ann och Pär framhåller Angeredsutmaningen som en plattform för nätverkande och säger att de har fått positivt gensvar från medarbetare.
– Jag tror detta är en naturlig del av framtidens företagande, säger Pär.
Ann håller med och lyfter också att det finns en enorm snedrekrytering till arkitekturhögskolan och att det missas en massa erfarenheter på det sättet.

Pär lyfter även att det är många som kommer att gå i pension de närmaste åren och i och med det kommer mycket kunskap som inte står i böcker att försvinna från företagen. Genom att koppla ihop elever med mentorer får ungdomarna ingångar på arbetsmarknaden samtidigt som företagen kan ta tillvara på tyst kunskap.

Att bryta barriärer

Men hur långt ska skolan anpassa sig efter företagens önskemål? Åsikterna går isär, men det är en otroligt viktig fråga påpekar Pär som menar att engagemanget måste växa underifrån. Det kan inte bli ett påbud från politiker. Samuel tar dessutom upp att lärarna på en skola måste vara engagerade i projektet annars kommer eleverna inte bli intresserade. Men han ser det som en självklar del av sin roll som pedagog att arbeta på detta sätt.
– Mitt uppdrag är att skapa en gynnsam pedagogisk miljö där eleverna får förberedda sig för att komma ut i arbetslivet. Det handlar om att vidga sina cirklar för att hämta in erfarenheter och sen ta med dem tillbaka in i skolan.

När han säger det här tänker jag på undervisningen på Språkintroduktion på Ross Tensta som arbetar mycket med att eleverna ska lära känna andra delar av det svenska samhället än där de går i skola och lever. Jag var ute på Ross Tensta och träffade lärarna Lina Pilo och Susanna Franzen med tre av deras elever tidigare i vintras.

Samuel berättar att det har kommit många frågor och att intresset har varit stort från skolor i hela Sverige, men att de velat se till att det fungerar i Angered innan de tar det vidare. Men ambitionen är att utmana näringslivet i resten av Sverige att vara med och skapa bättre möjligheter för ungdomar från utsatta områden.

Om du är intresserad redan idag kan du läsa mer på utmaningens webbplats eller höra av dig till Samuel på sam@angeredsutmaningen.se

/Calle

Satsning på nyanlända elever

Har du märkt att vi har skrivit väldigt mycket om nyanlända elever på Pedagog Stockholm i veckan? Du har väl inte missat Annelie Drewsens reportage om Dammhagskolan i Landskrona som har gjort resan från utanförskola till en kunskapsskola? Eller intervjun med Cilla Dalén, skolbibliotekarie på Hjulsta grundskola som ser skolbiblioteket som en viktig resurs för nyanlända elever?

Dessa artiklar och många fler ingår i en satsning på nyanlända i Stockholm stad. Fler artiklar samt en filmad intervju med Monica Axelsson, professor i tvåspråkighet, kommer i nästa vecka. Det kommer att bjudas matnyttigheter både gör dig som undervisar i Svenska som andraspråk och för dig som på andra sätt undervisar nyanlända elever. Elever på Språkintroduktion på Ross Tensta ger tips till lärare som har elever som inte har varit så länge i sitt klassrum, läraren Eva Axelsson på Akalla skolor kommer att berätta om sitt arbete med nyanlända och utbildningsförvaltningen släpper en ny kunskapsöversikt om nyanlända.

Alla artiklar hittar du på vår sida för nyanlända elever.

Sen har även Språkforskningsinstitutet en blogg där det titt som tätt dyker upp tips, chanser till nätverkande och reflektioner kring språkutvecklande arbete.

/ Calle

Bloggen gör nyanlända digitalt delaktiga

Hur kan nyanlända elever använda digitala verktyg för att utveckla sitt språk och vara digitalt delaktiga?  Om det talade Hülya Basaran, förstelärare och lärare i svenska som andraspråk på Kronan i Trollhättan.

– Det är en utmaning att arbeta med nyanlända elever. Förutom att arbeta med sitt skol- och ämnesspråk ska de utveckla ett funktionella språk i vardagen och det måste ske parallellt, sa hon och visade hur en blogg bidrog till språkutveckling i hennes förberedelsegrupp.

Med hjälp av olika skrivprogram och talsyntes har hennes elever kunnat kommunicera med omvärlden via klassens blogg. Ofta byggs texterna upp gemensamt genom samtal i klassrummet. När de sedan publiceras på bloggen når de verkliga mottagare. Det kan vara föräldrar som själva vill öva på svenska och visa släktingar i hemlandet vad barnen gör, eller lärare i andra klasser eller elever på andra skolor. Kommentarer och återkoppling från dem bidrar i sin tur till ytterligare möjligheter i undervisningen. Eleverna tar reda på vad ord de inte förstår betyder och motiveras att skapa mer i bild, text och ljud.

Hülya Basaran berättade hur hon trevande kom igång med bloggen, medan eleverna från början villa testa nya saker och hade idéer på vad de ville göra. Det ledde bland annat till att eleverna skrev egna berättelser som blev till e-böcker, gjorde ljudböcker på flera språk och skapade filmer för att förklara begrepp för varandra. Klassbloggen byggdes ut mer och mer, till exempel med länkar till olika självrättande övningar på nätet.

Eleverna stärktes också i att våga formulerade sig i skrift med verkliga avsändare. Hülya Basaran berättade att en pojke villa ha hörlurar till klassen och uppmanades att skriva till rektorn. Pojken pratade med sina klasskompisar och skrev sedan ett mejl till rektorn där han bad henne köpa hörlurar. När hörlurarna sedan kom vände han sig till sina klasskamrater och frågade: ”Behöver ni något mer?”

Hülya Basaran betonade den demokratiska aspekten av att låta eleverna synas och ta del i kommunikation med sin omvärld även om deras språkliga resurser är begränsade.

– Vi kan inte vänta på att eleverna ska lära sig språket först. Även om de inte talar perfekt svenska måste de få vara digitalt delaktiga från dag ett!

/Annelie

Klassens blogg: kronanfbk.wordpress.com

Hülya Basarans blogg: frokenhulya.wordpress.com

Från LÄRA till PS

Hej!

Jag heter Annelie Drewsen och kommer under maj och juni att ingå i Pedagog Stockholms redaktion.

I grunden är jag lärare i svenska som andraspråk och spanska och kommer senast från Ross Tensta gymnasium. Där arbetade jag med nyanlända elever på språkintroduktionsprogrammet – kanske världens roligaste och viktigaste jobb. Det här läsåret har jag dock varit tjänstledig för att arbeta som redaktör för utbildningsförvaltningens personaltidning LÄRA Stockholm, som jag har frilansat för tidigare. Dessutom skriver jag böcker för barn och ungdomar. Min femte bok kommer ut senare i vår.

Annelie Drewsen 

De senaste åren har jag kombinerat mitt arbete som lärare med olika frilansuppdrag med fokus på skola och utbildning. Det har gett mig möjlighet att besöka lärare på många olika skolor, vilket nästan alltid ger idéer och kraft att ta med tillbaka till det egna klassrummet. Om man arbetar som lärare kan det tyvärr vara svårt att komma loss för att besöka andra kollegor, särskilt om de arbetar på en annan skola eller i en annan stad. Därför tror jag att det är viktigt att kanaler som Pedagog Stockholm och LÄRA Stockholm finns – för att fler ska kunna lära och utvecklas tillsammans. Varje dag görs enormt mycket bra i svenska klassrum, något som behöver uppmärksammas mer både inom lärarprofessionen och i den allmänna debatten om skolan – inte minst under detta ”supervalår”.

Nu när jag inte har något eget klassrum försöker jag få utlopp för min pedagogiska nyfikenhet och kreativitet genom att skriva om andra lärare och vara aktiv i olika lärarforum på nätet. Som pedagog finns hur mycket som helst att hämta på olika sajter och sociala medier. Att läsa en artikel, kolla senaste blogginläggen eller se en film på Pedagog Stockholm kan vara en bra start. Därefter kan man ägna en timme åt #skolchatt på Twitter, hitta en Facebook-grupp kring det egna ämnet, knyta kontakter med lärare i det utvidgade kollegiet eller kanske inleda arbetsområden och samarbeten som kan nå oanade höjder. Det är sannerligen en spännande tid att vara lärare – och att vara delaktig i den pedagogiska utvecklingen på ett eller annat sätt.

Ett av mina första uppdrag för Pedagog Stockholm blir att bevaka Settmässan som drar igång på onsdag. Jag hoppas vi ses där!

/Annelie

 

Syrien gör information om nyanlända efterfrågad

I dag skriver DN en artikel om hur Ronna-skolan i Södertälje arbetar med nyanlända. Sverige är just nu det land i Europa som tar emot flest asylsökande och många skolor kan räkna med nya elever från bland annat Syrien.

Eftersom trycket på information, inspiration och kunskap ökar från lärarna har vi gjort en ny sida där vi samlar all information om Nyanlända. Direktadressen dit är pedagogstockholm.se/nyanlanda.

Vi bygger på sidan efter hand så tipsa gärna om du känner till fler bra resurser eller lärare som vi borde göra reportage om.

Pelle