Visar alla blogginlägg med kategorin:
Okategoriserade

En strålande förskolesummit

Ett strålande solsken mötte deltagarna på Förskolesummit 2015 i morse. Engagemanget och intresset är stort.

Följ gärna föreläsningarna på hashtaggen #förskolesummit. Vi återkommer med mer info, texter och filmer men bjuder på några bilder så länge.

En glad Kicki Berg som kom på idén till att ordna en förskolesummit.

 

Harold Göthson i samspråk med Paola Cagliari.

 

Howard Gardner pratar med sina åhörare.

Sportlov!

Äntligen är det dags för Sportlov, några av er åker till

Trysil_På ski i Trysil_blogg

Andra stannar hemma med

Erin_The Stack

Men vad ni än gör hoppas jag ni får lite go

Go fika

Trevligt sportlov!

Calle, Helena och Pelle

 

God jul

Vi på Pedagog Stockholm önskar alla våra besökare, bloggare, medarbetare och samarbetspartners en riktigt god jul!

Vi ses 2015!

/Helena, Sarah, Pelle & Calle

Min chockartade start som läxhjälpare

För två veckor sedan ställde jag upp som läxhjälpare för Röda korset i Kista biliotek och i kväll är det dags igen. När jag kom dit fick jag frågan vilka ämnen jag behärskade och blev lite ställd av frågan. Jag påstod att jag har koll på de mesta.

– Även matte?

– Jo, jag har ju trots allt gått på KTH och läst en hel del matte.

Därför blev det en hel del mattefrågor för min del under kvällen. Men inledningen blev aningen chockartad. En tjej vill ha hjälp med en uppgift som handlade om derivata. Det var ungefär där jag själv började tappa förståelsen för matematiken och istället tog mig vidare på ett mer lära-sig-innantill-korvstoppningssätt. Jag hade ingen aning om hur jag skulle hjälpa henne och det kändes lite svettigt att direkt köra fast. Istället fick jag försöka ta fram mina coachande färdigheter och började ställa frågor som.

– Har du löst någon liknande uppgift?

– Har du några egna idéer?

– Vad tror du ett första steg skulle vara?

Detta fick mig att tänka på det blogginlägg från Tommy Lucassi som heter 28 formativa fraser.  Det skulle jag haft nytta av att ha gått igenom innan.

Som tur var blev resten av frågorna under kvällen enklare och jag kunde trots allt hjälpa till och det kändes som jag äntligen fått någon nytta av alla matte jag faktiskt läst men sällan använt.

Jag visade appen My Script Calculator för några elever. Där kan man ställa upp ett tal precis som man gör på ett papper och få det uträknat. Jag vet att elveverna själva måste lära sig att göra uträkningarna och inte bara mata in dem i en app. Men för mig som läxhjälpare är det ett helt suveränt sätt att snabbt kunna se om det är själva beräkningen som är fel eller resonemanget, om det nu inte blev rätt.

Jag pratade med en del andra och insåg också att fantastiska resurser som Webbmatte, med alla filmer på olika språk, och Mattecoach på nätet var okända resurser. Därför gick jag hem och snickrade ihop en sida på Pedagog Stockholm med de resurser jag tror att elever och alla ni som hjälper barn och ungdomar med matteläxor kan ha nytta av. Så här har ni den:

Mattetips för elever och läxhjälpare

/Pelle

Elevinflytande – ja tack!

Gruppbild TekniskaFörra veckan träffade jag det här gänget på institutionen för data- och systemvetenskap (DSV) på Stockholms universitet. Mer om det kan du läsa i reportaget därifrån. De går i åttan på Kista grundskola och är med i ett projekt inom ramen för sitt Elevens val. Igår träffade jag dem på nytt på Tekniska museet där projektet presenterades under ett seminarium om ungas demokratideltagande.

Barns rätt att komma till tals

Johanna Öberg 2

–  Idag är det 25 år sedan FNs barnkonvention antogs. I den står det bland annat att barn har rätt att ge uttryck för sin åsikt i alla frågor som berör dem. Även läroplanen tar upp hur viktigt det är att vi lyssnar på barnen och ger dem inflytande över sin utbildning. Ändå finns det mycket kvar att göra. Vi vuxna måste i större utsträckning tala MED barnen och inte bara TILL dem och vi måste lyssna på deras frågeställningar och inte bara låta dem svara på våra frågor, sa Johanna Öberg under seminariet.

Johanna är högstadielärare i grunden men doktorerar för tillfället på institutionen för data- och systemvetenskap (DSV) på Stockholms universitet. I samarbete med Kista grundskola arbetar hon och DSVs pedagogikforskare Patrik Hernwall med projektet som åttorna är med i inom ramen för sitt Elevens val. Där har eleverna getts stort inflytande över sin undervisning och fått vara medforskare i en studie som de själva döpt till Forskningspartiet.

Elevinflytande

Elevinflytande

I Forskningspartiet har eleverna fått lära sig ett kritiskt och vetenskapligt arbetssätt och fått fördjupa sig i frågor som rör samhället och demokratin. Frågorna och hur de ska arbeta med dem har de själva fått vara med och bestämma om.

Stor användning av kursen

Panelsamtal

Moderator Ante Runnqvist, change manager på Rektorsakademien, frågade några av eleverna vad de tycker om det vetenskapliga arbetssättet de fått lära sig i Forskningspartiet. De berättade att de haft stor nytta av det kritiska tänkandet i andra skolämnen som krävt analys. Till exempel när de skulle analysera svarsresultat i naturkunskapen. Men framförallt i samhällskunskapen. Där har nämligen inte bara analysförmågan kommit till användning utan även den fördjupade kunskapen de fått om hur samhället fungerar.

Har lärt sig tillsammans

Undervisningen de haft i projektet har bestått mycket av diskussioner. Något som eleverna berättar att de uppskattat. Genom att diskutera med varandra har de resonerat sig fram och lärt sig tillsammans. Eftersom undervisningen inte byggt på genomgångar har de inte behövt anteckna och lyssna samtidigt. Vilket några av dem påpekade inte är helt lätt. De tog även upp att det vanliga skolarbetet bygger på prov och att det kan vara svårt ibland att förstå vad läraren är ute efter vid provtillfället när man inte har någon att resonera med.

Önskas: större valfrihet i skolan

Eleverna framhöll också att lärarna i den vanliga skolundervisningen borde låta dem välja mer vad de ska göra och att alla skolor borde informeras om att man lär sig mer och uppnår bättre studieresultat när man arbetar som de gjort i projektet. Ante frågade dem varför de tror att de gjort det.

–  I projektet har vi ju själva fått vara med och bestämma och arbetat med sådant som vi vill jobba med. Men i skolan har lärarna valt och vi kanske inte alltid är så intresserade av arbetsuppgifterna, svarade en av eleverna.

Därefter uttalade sig andra inbjudna paneltalare om vikten av att unga får komma till tals. Bland annat Olle Wästberg som är ny statlig utredare av klyftor och demokrati. Han sa att skolan ska vara en brygga in i demokratin och politiken och att det därför är viktigt att eleverna under sin skoltid får möjlighet att påverka.

Därefter avslutades seminariet med en uppmaning om att inte missa filmen om Forskningspartiet. Den är gjord av några niondeklassare från Kista grundskola och finns för tillfället att titta på i Tekniska museets utställning ”Forskning pågår”.

Intressestyrda arbetsuppgifter nästa

Per Wadman

På väg från museet tar jag sällskap med Kista grundskolas rektor Per Wadman. Han berättar att skolan strävar efter att eleverna ska få större inflytande över sin undervisning och att projektet är del av ett större förändringsarbete. Man arbetar också för att eleverna ska få större självinsikt i sin skolgång och att de ska ta större ansvar över sitt eget lärande.

I samarbete med institutionen för data- och systemvetenskap utvecklar man undervisningen för att göra eleverna mer delaktiga med hjälp av digital teknik. Varje elev har allt skolmaterial och alla verktyg på sin ipad vilket underlättar att fortsätta skolarbetet hemma. Tanken är också att arbetsuppgifterna ska bli mer intressestyrda framöver inom ramen för ett visst ämne så att elevernas vilja att arbeta hemma stärks.

Man har också bytt ut utvecklingssamtalen mot elevledda samtal. På dem är det eleverna som talar om för föräldrarna vilka kunskaper och förmågor de uppnått och vad de anser att de behöver göra för att utvecklas och uppnå högre måluppfyllelse.

–  Att eleverna då även måste få större inflytande över sin undervisning ser vi som en naturlig följd av det. I de fall som eleverna redan fått det har vi också märkt att studieresultaten höjts. Min intuition säger mig därför att vi är på rätt väg även om jag inte har några vetenskapliga belägg för det, konstaterade Per och log.

Tänker

… tillbaka på när jag lämnade gymnasie- och grundskolepluggandet bakom mig i början av 2000-talet och äntligen fick studera efter mitt eget intresse. Det första jag läste på universitetet var Praktisk filosofi. En kurs som byggde på just kritiskt tänkande och innehöll mycket diskussioner. Jag har läst många kurser efter det men det är helt klart den kurs som jag haft mest nytta av. Den förändrade nämligen mitt sätt att tänka. Jag hade gärna velat ha en kurs liknande den som åttorna som deltagit i projektet haft – när jag gick i högstadiet.

//Sarah Magnusson

Mer om projektet kan du som sagt även läsa i det här reportaget. 

 

Stöd för bättre matteinlärning

Maria Sundberg

Hur kan man stötta elever i behov av extra stöd för att de ska nå målen i matematik med hjälp av digitala verktyg? På det temat höll specialpedagog Maria Sundberg en föreläsning och workshop igår på Eriksdalsskolan. Det riktade sig till pedagoger som antingen arbetar med lågstadiebarn i grundskolan eller med barn i särskolan upp till och med åk 6.

Underskatta inte lusten det digitala skapar

Maria påpekade att många elever som har det svårt med matematiken kan känna motstånd till att sitta och räkna med en stencil eller mattebok.

–      Men om de får använda sig av en dator eller lärplatta så tycker de genast att det är roligare även om det handlar om precis samma uppgift och man vinner mycket på att skapa den där lustkänslan hos eleverna. Många elever ser det inte som att de haft matematiklektion när de sitter framför skärmen och arbetar matematiskt på olika sätt utan som att de suttit och spelat. Men ändå har de fått träna sig på det som de behöver, konstaterade hon.

Hon tog även upp att det är tacksamt att de digitala verktygen erbjuder ett sådant stort och varierat utbud för elever som behöver upprepa något många gånger för att förstå.

–         På så vis kan de öva sig på samma sak men i olika former i olika appar och program, sa hon och tillade att det för många elever även har stor betydelse att se de där flygande ballongerna eller medaljen som kommer upp som belöning och så vidare när de väl har lyckats göra rätt.

Det finns något för alla

Maria underströk också att de digitala verktygen möjliggör individanpassning efter varje elevs behov. Men att det kräver att man känner till utbudet. Varpå hon gav publiken lite tips. Bland annat:

Räkneapan

Här får eleverna träna sig på automatisering när det gäller de fyra räknesätten.

–          Vissa elever är i behov av mycket återkoppling men som lärare kan man ju inte hjälpa alla samtidigt. Då är det bra med appar som Räkneapan som ger direkt respons på om det är rätt eller fel när eleverna arbetar på egen hand. Felen kommer också upp på nytt vilket gör att de får öva sig extra mycket på dem, sa hon.

Fingu

Här får eleverna öva sig på taluppfattning med hjälp av flera sinnen.

–         Det kan exempelvis vara så att de får se två jordgubbar och två päron på skärmen. Genom att trycka fyra av sina fingrar mot frukterna visar de sedan att de förstått hur många frukter de ser. Det här passar dem som behöver stöd både av det visuella och det taktila och som befinner sig på en väldigt basic nivå, sa Maria.

Mattemums

Här får eleverna öva sig på de fyra räknesätten med hjälp av människor som slukar flygande godisar.

–       Man kan själv styra hastigheten på spelet vilket ger utrymme för reflektion och samtal om vad som händer på bilderna för att bättre förstå innebörden av addition, subtraktion, multiplikation och division. Det är också väldigt tydligt om man gjort rätt eller fel och många elever uppskattar godisinslaget, sa hon. 

Math bug

Här får eleverna träna sig på positionsschemat med hjälp av att skapa en figur.

–          Figurens olika delar är olika mycket värda vilket ger eleverna en förståelse för ental, hundratal och tusental på ett visuellt tydligt sätt, sa Maria.

Story Creator Pro

Här kan man skapa en räknesaga.

–          Appen är väldigt bra för att illustrera ett matteproblem för eleverna eller för att låta dem skapa en egen digital berättelse med hjälp av att rita, skriva, filma, spela in ljud och lägga in bilder. Att visualisera och arbeta mer laborativt som man gör i en räknesaga är något som många elever uppskattar. Det är kreativt och man kan koppla det till en verklig situation, sa hon.

Bitsboard

Här kan man som lärare skräddarsy ett alldeles eget spel.

–          Det är visserligen tidskrävande men hittar man inte någon app eller något program som innehåller det man vill göra med eleverna så är det en bra möjlighet att man kan skapa det själv här i spelform. Till exempel ett memory eller ett quiz för att de ska få nöta in de olika symbolerna för matematikbegreppen, berättade Maria.

Tacksamt att ta hjälp av eleverna

Hon tog även upp att flera lärare säkert kan känna igen sig i att de fått tips på bra appar och program att använda i sin undervisning. Men sedan inte funnit tillräckligt med tid för att själva sätta sig in i hur alla fungerar för att kunna komma igång med eleverna.

–          Ett tips är att tillsammans med eleverna lära sig hur de fungerar. Många barn är bra på att hitta i spel och lär sig mycket snabbare än oss vuxna hur det går till. Eleverna brukar även uppskatta att få vara den som lär ut och som lärare tjänar man ju tid på att inte sitta och klura ut varje spel på egen hand, sa Maria.

–          En bra sak är också att fråga eleverna: ”Vad lär man sig här?” På så vis får de sätta ord på vad de lär sig genom appen eller programmet och en god lärsituation skapas, fortsatte hon.

Dokumenterad genomgång ger inlärningsstöd

Maria berättade även att det utöver alla matematikappar och matematikprogram finns andra former av digitala hjälpmedel för att stötta eleverna i matematikundervisningen. Bland annat apparna Educreation eller Explain everything med vilka man kan dokumentera sin matematikgenomgång.

–       Man skriver helt enkelt direkt i apparna samtidigt som lärplattan kopplats till smartboarden så att alla elever i klassrummet ser vad det står. Det man skriver sparas sedan samtidigt som det man säger spelas in. På så vis kan elever som behöver gå igenom något flera gånger för att förstå spela upp sekvensen i efterhand på egen hand igen och igen tills informationen gått in. Man kan givetvis också dokumentera sin genomgång utan att eleverna är närvarande och då behöver man ju inte koppla upp lärplattan mot någon smartboard, förklarade hon.

Från svårläsligt till lättlyssnat

Hon påpekade även att för elever som har problem med att läsa på grund av till exempel koncentrationssvårigheter eller dyslexi underlättar det att lyssna sig till informationen istället för att läsa den. Därefter berättade hon hur man på ett enkelt sätt kan omvandla till exempel en mattestencil till talsyntes.

–       Först fotar man mattestencilen med hjälp av en lärplatta eller mobil. Därefter omvandlar man bilden till talsyntes i appen Mobile OCR. Med appen Voice reader kan man sedan lyssna på ljudfilen, berättade Maria.

Tidsuppfattning skapar struktur

Hon tog även upp att elever i behov av extra stöd ofta behöver struktur i större uträckning än andra elever.

–       Visual timer och Pratklocka är bra appar för att på ett visuellt tydligt sätt ge dem tidsuppfattning under lektionen. Till exempel av hur lång tid det är kvar till nästa moment, till rasten eller tills det är dags att turas om med klasskamraten med att sitta och jobba med datorn eller lärplattan, sa Maria.

Tänk…

…Vilken guldgruva av stöd det finns där ute på nätet för att möta olika elevers behov!

//Sarah Magnusson

Kunskapsspäckat på ForskarFredag

ForskarFredag

Känner du till ForskarFredag eller Researchers Night som evenemanget kallas internationellt? Det går av stapeln den sista fredagen i september varje år på olika platser i Sverige och i Europa. Evenemanget som utlysts av EU-kommissionen är till för att visa allmänheten hur spännande och roligt forskning är – framförallt vill man nå ut till de unga. På Debaser Medis där evenemanget hölls i Stockholm i fredags var det fullt med gymnasister och högstadieelever som tog del av föreläsningar och aktiviteter.

Stort behov av gympa i rymden

Fugelsang GympaChrister Fugelsang, forskare i partikelfysik och den ende svensken som än så länge varit ute i rymden var bland annat där för att berätta om den internationella rymdstationen ISS. På väg in i den smockfulla salen hör jag en av eleverna exalterat säga till sin kompis: ”Jag har tagit en selfie ihop med Fugelsang”.

Föreläsningen drog igång och Fugelsang berättade att rymdstationen varit permanent bemannad de senaste 14 åren. Men aldrig av samma personer mer än ett halvår i taget.

–       Det är väldigt fysiskt påfrestande att vara i rymden och att leva i tyngdlöshet. Bland annat försvagas ens muskler och skelett. Därför tränar man två gånger om dagen där uppe för att inte vara som ett vrak när man kommer hem, berättad han och tillade att man utnyttjar det för medicinsk forskning om bland annat benskörhet.

–       Under min andra rymdresa hade jag till exempel sex möss med mig för att kunna studera just det. Vi kan lära oss väldigt mycket i rymden i och med att det är nya omständigheter som råder där. Rymdstationen är på så vis ett fantastiskt och unikt laboratorium där man utnyttjar tyngdlösheten för experiment inom många olika områden, fortsatte han.

Fugelsang årets bild

Han berättade också att det är en väldigt härlig känsla att befinna sig i tyngdlöshet och visade en bild från en av sina rymdresor som utsetts till ”Årets resebild 2006” av en blogg.

–       Tyckte det var lite skojigt när jag fick se utnämningen på bloggen och så en av kommentarerna i kommentarfältet som sa att bilden var uppenbart photoshopad – nej jag var faktiskt där, sa Fugelsang glatt.

 Borrning i huvudet mot huvudvärk

Michelangelo

En annan föreläsare var Stefan Plantman. Han forskar om olika typer av hjärnskador men är även intresserad av arkeologi och historia. Han berättade om äldre tiders hjärnforskning och tillade att även många konstnärer genom historien intresserat sig för anatomi.

–       Bland annat Michelangelo. Ser ni likheten mellan hjärnan här och hans målning som finns i sixtinska kapellet? Man tror att det var ett sätt för honom att smyga in en hjärna bland målningarna fast i formen av gud och änglar. Den kristna kyrkan var nämligen emot att man dissekerade döda människor, berättade Plantman.

Kranie

Han visade även en bild på ett gammalt människokranium med ett hål i sig och berättade att det var en metod som förr användes för att motverka huvudvärk.

–       Dog man inte då? frågade en av eleverna ur publiken förskräckt.

–       Nej bara man inte borrade för långt in så överlevde man, svarade Plantman.

Phineas Gage

På en annan bild fick vi se en man vid namn Phineas Gage som klarade sig efter att ha fått ett järnrör genom huvudet under 1800-talet. Men hans personlighet blev helt förändrad.

–       Det var ett av de första fallen som gjorde oss uppmärksamma på att hjärnan hänger ihop med vår personlighet, sa Plantman.

Han berättade också att det är ett problem när det gäller hjärnskador att man inte kan veta hur patienten egentligen var innan en skada när man endast har träffat personen efter.

–       Eftersom jag och mina kolleger försöker förstå vad det är som gör att vissa återhämtar sig snabbare efter en hjärnskada än andra så behöver vi ha kunskap om hur patienten var innan. Därför har vi undersökt en amerikansk veterangrupp som råkat ut för hjärnskador. Den här gruppen har det gjorts gott om undersökningar om redan innan skadorna inträffade och det underlaget använder vi i vår forskning, berättade han.

 Tolkien varvade krigande med poesiskrivande

Tommy Kuusela, forskare i religionshistoria var ytterligare en föreläsare.

–       Jag har främst forskat om jättar. Men är även intresserad av J.R.R Tolkiens författarskap och det är om honom jag tänkte berätta för er, sa han inledningsvis.

Han berättade att språk var J.R.R Tolkiens stora passion i livet och att han redan som liten hittade på så kallade nonsensspråk. I tonåren skapade han ett hemligt sällskap vid namn TCBS – Tea Club Barrovian Society. Han och sällskapets tre andra pojkar brukade ses för att diskutera litteratur och dricka te. Alla drömde de också om att bli poeter och skrev mycket poesi – inte minst om älvor, vilket var något som låg i tiden.

–       När Tolkien gav sig ut i första världskriget så var det såklart fruktansvärt och moraliskt förfall och så fort han fick tid över så skrev han poesi. Men att försörja sig på poesin efter kriget var svårt, sa Kuusela.

Han berättade att Tolkien istället började arbeta på Oxford English Dictionary för att sedan göra en akademisk karriär och blev så småningom professor i engelska. Under den här tiden blev han även god vän med Narniaförfattaren C.S Lewis som också var den som lämnade in manuset av Tolkiens The Hobbit till ett förlag.

–       Tolkien själv var perfektionist och vägrade lämna ifrån sig något innan han ansåg att det var klart. Många av hans böcker har också publicerats först efter hans död genom sonen Christopher, sa Kuusela.

Tolkiens källor

Innan han tackade för sig tog Kuusela även upp olika källor som inspirerat Tolkien till ”Sagan om ringen”-trilogin. Han berättade också att Peter Jacksons populära filmatisering av böckerna gjorde dem kända för en större publik – och Tolkien till en av de mest sålda författarna i världen.

Tack för mig

Ni är framtidens forskare

En annan föreläsare var kemiforskaren Henric Mickos. Under rubriken ”Forskning – nördigt eller coolt?” ville han i sitt föredrag sticka hål på nidbilden som ges i media av forskare som lite världsfrånvända och dåliga på att kommunicera.

Mickos

Han betonade också att man inte behöver vara duktig på ett ämne för att längre fram forska om det. Men man måste ha ett intresse av att vilja lära sig mer om ämnet och våga fråga när man inte förstår.

–       Ibland får jag frågan av unga: ”Måste vi verkligen forska? Vet vi inte allt redan?” Nej vi vet så oerhört lite. På 80-talet var det AIDS man inte förstod sig på. Man märkte att många dog, men förstod inte varför. Hade man då inte forskat om virus i många år så hade man inte förstått att sjukdomen spreds med hjälp av det så kallade HIV-viruset och lyckats ta fram den första bronsmedicinen inom ett år, sa Mickos.

–       På det medicinska området finns det fortfarande oerhört mycket att göra inom forskningen. Vi har nästan inga mediciner som botar idag. Bara de som bromsar upp, fortsatte han.

–       Och samma sak är det med flera andra områden. Bland annat inom miljöområdet. Vi har långt kvar innan vi lever på ett hållbart sätt. Det blir ni som får föra forskningen framåt inom de här och andra områden. Jag och mina kolleger är snart för gamla, uppmanade han.

 Robotsamtal och vanliga forskaregenskaper

Utöver att lyssna på föreläsningar så kunde eleverna bland annat gå en poängpromenad. Den innehöll 10 frågor som eleverna var tänkta att besvara med hjälp av forskare och andra som stod i evenemangets olika montrar.

En fråga löd: ”Hur kan vi ge robotar sociala färdigheter? (Tips: Spana in robothuvudet Furhat vid en av KTH:s forskningsstationer!)”

Furhat

Gabriel Skantze som ingår i projektgruppen som skapat Furhat berättade att de programmerat honom så att han lärt sig olika fraser och hur han ska bete sig när han samtalar med människor.

–       Vilken är din favoritfilm? frågade en av eleverna Furhat.

–       Jag är en robot, jag går inte på bio, svarade han.

–       Varför har du en mössa på huvudet? frågade en annan elev.

–       Det är senaste modet, svarade Furhat för att lite senare ge ett annat svar på samma fråga: ”Den har varit min mormors och jag tycker att den ser snygg ut”.

Skantze berättade att de programmerat Furhat så att han ska kunna ge lite olika svar på samma fråga och att han är programmerad för att hålla konversationen uppe även om han inte förstår frågan. Ställer man en fråga som han inte kan svaret på så svarar han exempelvis inte ”Förlåt vad sa du?” utan pratar bara på, precis som många människor gör när de samtalar. Furhats läppar följde dessutom hans tal och han kunde också röra på huvudet och hålla ögonkontakt med den som han samtalade med.

En annan fråga löd: ”Vad är det för skillnad på isen i Arktis och Antarktis? (Tips: Sök upp polarforskarna inne på Debaser!)

Polarforskarna

I sin monter hade polarforskarna bland annat olika vykort som gav information om isarna. På baksidan av vykortet ovan stod till exempel följande svar att läsa från polarforskaren Michael Tjernström:

”Isen vid de två polerna är väldigt olika. Havsisen i Arktis ligger redan i havet. Därför är det främst inlandsisen på Grönland som kan orsaka att havsytan höjs. Om hela Grönlands is smälter höjs havsytan med omkring sju meter. I Antarktis ligger nästan all is på land och om den skulle smälta höjs haven med ungefär 65 meter. För att Antarktis inlandsis ska smälta krävs en mycket stor klimatförändring. Det är osannolikt att det kommer att inträffa under de närmaste tusen åren. Grönlandsisen däremot kommer antagligen att smälta inom några hundra år om vi inte får bukt med klimatförändringen.”

En tredje fråga löd: ”Hur är det att forska som gymnasieelevev?” (Tips: Hör med studenter som har gått Rays sommarforskarskola!)

Rays

Forskarskolan som är inriktad mot de naturvetenskapliga ämnena, finansieras av företag och stiftelser och är helt kostnadsfri för deltagarna. Tomas Liiv är en av ungdomarna som gått den. I montern fanns en presentation av hans sommarprojekt ”Acceleration av partiklar i tidsberoende ABC-magnetfält”.

– I skolan finns alltid svaren som man söker i läroboken. Men på forskarskolan är det en riktig forskningsfråga utan facit som man ska undersöka – och det är väldigt lärorikt. Dessutom får man göra det i en miljö med andra i ens ålder som också intresserar sig för forskning, vilket är väldigt roligt, berättade han.

En fjärde fråga löd: ”Vilka egenskaper är bra att ha som forskare?” (Tips: Nobelmuseet har bra idéer!)”

Samarbete

I en liten folder presenterades följande egenskaper som vanliga hos många av dem som fått nobelpriset: att vara nyfiken, modig, tävlingsinriktad, uthållig och att kunna samarbeta. För varje egenskap fick eleverna även testa på olika saker för att se om de har egenskapen ifråga. Under folderrubriken ”Kan du samarbeta?” stod det exempelvis: ”Gå tillsammans med en kompis till skylten där det står SAMARBETE. Ta varsin bit snöre. Sätt på er varsin ögonbindel. Utan att titta, kan ni lägga ihop era snören så att de bildar en perfekt kvadrat?”

Den som hade gjort alla övningar fick sedan ett Nobelpris – en guldpeng med Alfred Nobel på, fast istället för äkta guld var myntet fyllt av choklad!

Packmanspel – med hjälp av frukter

Det fanns också fullt med montrar där eleverna kunde testa på olika saker.

ParfymTill exempel att blanda sin egen parfym.

Spel

Utmana en forskare i olika spel.

Packman

Och spela Packman med hjälp av frukter.

 Barnövervikt, Kärlek och Svävande föremål

Vad vill du forska om

I ett av rummen kunde eleverna också sätta upp gula ”post-it”-lappar där de skrivit vad de skulle vilja forska om. På lapparna stod det bland annat att läsa:

ALS, Kärlek, Hur maten kan ätas men ändå inte försvinna, Cancer, Ost, Uppkomsten av hjärtsjukdomar samt hitta en lösning för att få stopp på det, Kändisskap, AIDS, Historia, Vad är 1+1, Livets mening, Medicin/droger, Djurorgan som kan placeras i människor, Rymden, Svävande föremål, Rasbiologi, Supraledare i rumstemperatur, Barnövervikt, Hur hjärnans neutroner fungerar och hur olika tankar och personligheter bildas, We can’t go any further if we can feel ordinary love, Knark, Mig själv, Djurbeteende, Världen, Astrofysik eller mörk materia med inslag av kvantmekanik och strängteori, Cuba, Adam Comeau, Något som man kan testa på istället för test på djur, Samspelet mellan jordens liv och rymden, Sex, Counter strike, Genetisk modifiering så att man kan ta bort de ärftliga sjukdomarna, Vulkaner, Fetma, Virus, Musikterapi (musikens påverkan på hjärnan) och Skadlig programkod.

 Tänker…

Tänker

Känns väldigt roligt med evenemang som ForskarFredag där forskningen når ut till en bredare publik och kanske även får några av de unga besökarna att tänka att forskare kunde vara något för dem. För tänk vad tråkigt det vore utan alla dessa kunskapstörstiga människor som är så fascinerade av något att de grottat ner sig i allt från klimathot till biografier och olika sjukdomstillstånd – och gör oss andra lite kunnigare om världen och människorna förr och idag. Men också om vad som väntar i framtiden.

//Sarah Magnusson

 

Vi provar nya Twitterfunktioner

Vi vill förbättra kopplingen mellan bloggen och Twitter. Därför experimenterar jag just nu med lite olika inställningar. Så om till synes intetsägande postningar dyker upp och försvinner, vet du vad det rör sig om. Vi återkommer till alla bloggare när vi fått det att fungera. Tanken är att bloggarens Twitteralias ska följa med i det automatgenererade tweetet och förhoppningsvis bidra till mer interaktion och delaktighet.

Pelle

Ny på redaktionen

JagJag heter Calle Hedrén och är det nyaste tillskottet här på redaktionen på Pedagog Stockholm. Jag kommer att arbeta som redaktör tillsammans med Pelle och Helena, med ett särskilt fokus på att utveckla vår filmkommunikation. Tidigare har jag arbetat som informatör, journalist samt som lärare på högstadiet och gymnasiet. Jag har undervisat i samhällskunskap, svenska och kommunikationsämnen, kommunalt och på friskola, och på studieförberedande och praktiska program.

Det ska bli otroligt intressant att få sätta sig in i skolans alla områden från förskola till vuxenutbildning eftersom utbildning och lärande är mina hjärteområden. Jag är särskilt intresserad av värdegrundsarbete, språkundervisning och normkritisk pedagogik, men har en förhoppning att jag via mitt arbete och er läsare ska få helt nya spännande infallsvinklar!

Jag är stolt över att få vara med och utveckla en skola i världsklass. Det finns så otroligt mycket kompetens och goda idéer ute hos er på skolorna och jag brinner för att dessa ska spridas så att fler får tillgång till dem! Bland de första projekt jag kommer att sätta igång med är en film om flippat klassrum eftersom många av er har hört av sig med frågor om metoden. Det ska bli extra roligt att få arbeta tillsammans med flera av våra duktiga bloggare som skriver om att flippa.

Böcker, sommartips och språkutveckling

Innan semestern drar igång tänkte jag blicka bakåt och framåt och ge ett sommartips på temat läsfrämjande.

 Skolade i kommunikation

De senaste veckorna har jag fördjupat mig i språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt inom olika pedagogiska verksamheter som fritidshem, förskola, grundskola och gymnasium. Framförallt har det gällt användningen av genrepedagogik.

Jag kände inte till pedagogiken tidigare men hoppas verkligen att den sprider sig och är här för att stanna. Den skapar inte minst förutsättningar för att barnen ska utvecklas till goda kommunikatörer i både tal och skrift – och det är ju något som man har nytta av i alla sammanhang.

Du hittar de fyra reportagen där jag berättar mer om det språk- och kunskapsutvecklande arbetssättet inom de olika verksamheterna här.

Flerspråkighet i förskolan nästa

Innan sommarledigheten ska jag ta reda på mer om hur förskolor med flerspråkiga barn arbetar för att barnen ska utveckla både det svenska språket och sitt modersmål. Jag är själv uppväxt i ett tvåspråkigt hem och hade hemspråksundervisning i franska på ”dagis”. Tycker det ska bli intressant att lära mig mer om ämnet och om hur arbetssättet ser ut idag ute på olika förskolor.

Inte utan min packning

Därefter är det dags för mig att ha semester i några veckor och frilufsa, cykla, bada och läsa – både nya läsupplevelser och berättelser som jag gärna läser om. Jag har faktiskt redan samlat ihop en hög hemma med sådant som jag bara inte får glömma att packa ner. För vad blir väl en sommarsemester utan bad och böcker?

Läs för livet

För dig som ännu inte lyssnat på podcasten Läs för livet så vill jag ge den som ett sommartips. Den bygger på samtal om litteratur och läsning mellan Kulturrådets läsambassadör Johanna Lindbäck och en inbjuden gäst och sänds en gång i månaden.

Johanna är lärare, ungdomsboksförfattare, översättare och en av grundarna till litteraturbloggen Bokhora. I slutet av sommaren kommer en intervju publiceras med henne här på Pedagog Stockholm. Där kommer hon berätta mer om sitt uppdrag för att främja läslust och sprida en medvetenhet om vikten av böcker för barn och unga.

Podden Läs för livet hittar du här.

Glad sommar

Vi hörs i augusti :)

//Sarah Magnusson