
Efter två fullspäckade och givande dagar på SETT-mässan i Kista tänkte jag dela med mig lite av det som jag fick med mig därifrån.
Förändrade tider – förändrade arbetssätt

Dagens informationssamhälle och digitala teknik kräver ny kunskap och förändrade arbetsmetoder av skolans pedagoger. Oscar Semb som arbetar med nyanlända elever på skolan Kronan i Trollhättan menade att det gäller att utnyttja möjligheterna som den digitala tekniken ger. Skolstil är till exempel en app som han själv sett fungerar som ett bra stöd för att lära sina elever att skriva på svenska.
Han tog även upp att det är svårt att kontrollera om eleverna gör den uppgift som de fått eller något helt annat när de sitter vid sina datorer. Därför måste dagens pedagoger ännu mer än tidigare jobba med elevernas inre motivation och med att eleverna ska förstå uppgiften som de fått.
Vad? Hur? Varför?

Det är viktigt att alltid ha med sig frågorna ovan i det pedagogiska arbetet med den nya digitala tekniken och att koppla dem till läroplanen, påpekade Tobias Gyllensvärd som är utvecklingsledare på en förskola i Nacka. Det blir lätt annars så att man använder tekniken för att man ska använda den enligt nya läroplanen utan att det faktiskt tillför elevernas lärande någonting. Han delgav också ett tänkvärt citat av Benjamin Franklin:
”Berätta för mig och jag glömmer. Lär mig och jag kommer ihåg. Involvera mig och jag lär mig.”
Filmprojektet fick eleverna att lära och växa

En lärare som jobbat med att skapa just den typen av engagerande lärandeprocess hos eleverna är Maria Åsfeldt som är svensklärare på Årstaskolan. Hon har låtit sina elever läsa Cilla Neumans novellsamling Kulor i hjärtat och skriva egna berättelser på olika teman från samlingen. Därefter fick eleverna välja ut en av sina temaberättelser och filmatisera den.
Tre mycket imponerande filmer visades på föreläsningen och eleverna som skapat dem var själva på plats för att delge sina tankar kring vad arbetet med filmproduktionen tillfört dem.
Emil insåg att hans skrivna berättelse krävde vissa förändringar för att iscensättas på film och konstaterade att han med hjälp av att koppla samman sin text med ljud och rörlig bild kunde skapa något som han upplevde som mycket starkare.
Hilda berättade att hon har stora idéer men att hennes dyslexi brukar hindra henne från att få ner dem i text. När hon nu fick arbeta med både text och bild så blev det lättare eftersom man kan förmedla mycket med hjälp av bilder som inte kräver ord. Hon tyckte även att det var värdefullt att de jobbade med kamratbedömning. Både att få ta del av klasskamraternas synpunkter och att få känna att hon kunde hjälpa andra i deras kreativa processer.
Maja som liksom Hilda och Emil gestaltat ett känsloladdat barndomsminne och egna ”kulor i hjärtat”, sa att hon kände sig stärkt efter att ha vågat berätta om det svåra minnet och också väldigt tacksam över att ha fått möjligheten att göra det.
Fritt inom ramen och utbyte med andra länder

Våga prova, var kreativa och gör tydliga ramar men låt eleverna arbeta fritt inom ramarna. Det är språklärarna Frida Lindéns och Therese Silverbåges framgångsrecept i deras arbete med den nya tekniken på Vallhamra skola i Partille.
De berättade bland annat om två lyckade projekt. I det ena fick eleverna göra research om en nyhetshändelse som de sedan skrev manus till och rapporterade om som radiopratare i Pod Bean. Till sin hjälp för att iscensätta händelsen och spela in rätt ljudeffekter hade de sina klasskamrater och verktygen Audacity och Soundbible.
I det andra projektet användes Mystery Skype för att komma i kontakt med lärare i andra länder. Sedan skypade den svenska klassen med den i utlandet och så ställde de frågor till varandra i syfte att lista ut var i världen den andra klassen befann sig. Vissa av klasserna har de även fortsatt att mejla med. På så vis har eleverna fått träna sig på att både skriva och prata på engelska.
Utbyt goda exempel med varandra

Innan Lindéns och Silverbåges föreläsning var slut uppmanade de oss att vända oss till stolsgrannen, heja och berätta om ett lyckat projekt som gjort oss stolta. Jag satt bredvid SO- och SV-läraren Fredric Mehlin från Vårfruskolan i Lund som berättade om ett spännande bokprojekt som han jobbat med ihop med sina elever.
Eleverna har fått skriva berättelser som de sedan illustrerat. Därefter har de fotat sina teckningar, lagt upp text och bild och spelat in ljudet från när de själva högläser sin berättelse med hjälp av Book Creator. Ett projekt som både Mehlin och eleverna tyckte att det varit väldigt roligt att arbeta med.
Kombon skolbibliotekarie/lärare

Andra som skapat ett projekt tillsammans på temat böcker är skolbibliotekarien Lise-lotte Drejstam och SO- och SV-läraren Emma Lehman på Hjulsbroskolan i Linköping. Projektet gick ut på att barnen skulle lära sig mer om litterära klassiker i modern tid.
Barnen fick lära sig att analysera skönlitteratur och vad som utmärker en klassiker samt göra egna collage i Glogster med bilder och fakta om en författare till någon av våra klassiker. På så vis fick de bland annat lära sig om informationssökning i olika medier, vad ett källkritiskt förhållningssätt innebär och vilka bilder man får använda sig av på nätet enligt upphovsrätten.
Kombon lärare och bibliotekarier är en perfect match menade de som fler skolor borde se vinsten av. Inte minst när det gäller att utbilda eleverna till informationskompetenta samhällsmedborgare. Något som är en ovärderlig kunskap i dagens informationssamhälle.
Läs mer om Hjulsbroskolans samarbeten mellan biblioteket och lärarna på www.bokhjulet.blogspot.se
Lärorik lek på fritids och med och utan it

På Fridaskolans fritids i Tollhättan sjuder det av kreativitet och lärorik lek som noga planerats med läroplanen i åtanke. Här arbetar Grete Helgesson och Magnus Karlsson, fritidspedagog respektive förskollärare. De berättar att många barn som är vana att mest leka med sina datorer inte vet vad de ska göra när det är fri lek. För dem blir de två lekerbjudandena som pedagogerna ger barnen varje dag särskilt viktiga.
Det kan till exempel vara naturvetenskapliga experiment, matlagning, frågesporter, snickeri, målning och rollekar där barnen får leka sådant som sjukhus, domstol och Fångarna på fortet tillsammans med fritidsledarna. Och givetvis används digitala verktyg även här. Bland annat för att skapa reklamfilmer och musikvideos.
Skolväskan och skolappen guidar

Saknar du tips på användbara digitala verktyg och källor? Joachim Thornström är lärare i grunden men numera IT-samordnare på Ystads kommun och driver sajterna Skolappar och Skolväskan som innehåller tips på användbara nätresurser för skolan. Skolappar är också ett bra verktyg för att orientera sig just i appdjungeln. Här recenserar lärare nya appar och väljer ut dem som på ett bra sätt skulle kunna kopplas till läroplanen och användas i undervisningen.
Tänker…
Vad tekniken har förändrats sedan jag själv hade mediekunskap i sjuan i mitten av 90-talet. Då filmade vi i skolan för att sedan bege oss till ett företag som hjälpte oss att redigera och ljudlägga. Nu finns allt material man behöver på nätet några klick bort – det gäller bara att ha en dator, smartphone eller läsplatta och veta var man ska leta.
//Sarah Magnusson
P.S
Utöver alla dessa givande föreläsningar så fanns det även många intressanta aktörer inom utbildningsbranschen på plats i sina montrar. Till exempel Utbildningsradion i vars monter man bland annat kunde ta del av material från deras läs- och skrivsatsning. Känner du inte redan till vad de gör inom ämnet så är ett hett tips att gå in på deras hemsida och ta reda på mer om det 

