Visar alla blogginlägg med kategorin:
Sociala medier och bloggar

En miljoooooon sidvisningar!

I morse när jag slog på datorn och gick in och tittade på statistiken över våra bloggar hade det hänt. Den händelse som vi haft på känn snart skulle invänta.

När jag tittade på på siffran över antalet lästa blogginlägg sedan starten av Pedagog Stockholm 2010 hade siffran klättrat över den magiska gränsen. En miljon visningar. Närmare bestämt 1 003 125. Det går så fort nu att jag missade passagen med över 3000 visningar! Och nu pratar vi alltså över en miljon sidvisningar av inspirerande blogginlägg om skolan. En härlig motvikt till den bild övriga media stått för den senaste tiden!

Skärmavbild 2014-10-02 kl. 10.09.01

På redaktionen måste vi så klart fira detta och på måndag när vi alla träffas igen får vi skåla i förvaltningens bubbelvatten eller något. Helst vill vi så klart fira tillsammans med er bloggare. För det är ju ni som åstadkommit detta. Inte vi. Jag lovar att återkomma i ärendet så hittar vi på något.

Analyserar man statistiken och den senaste händelseutvecklingen kan jag med säkerhet säga att det inte kommer att dröja fyra år innan vi når två miljoner visningar. Utvecklingen har varit exponential den senaste tiden. Vi har aldrig registrerat så många nya bloggar på så kort tid och våra befintliga bloggare har aldrig varit så skickliga på att nå ut med sina budskap. Det är kul att se hur ni lär av varandra och blir bättre och bättre.

Nu kör vi vidare mot nästa miljon!

/Pelle

Guldäpplechans för en grishund

Grishund

Det har väl undgått få att Stockholmsläraren Karin Nygårds a.k.a Grishund har fått en plats i finalen till Guldäpplet, ett pris som hyllar lärare som utvecklar skolan med IT. Karin är tidigare mest känd för sitt arbete med att alla elever ska få lära sig att koda, för att de ska förstå hur den digitala världen är uppbyggd av ettor och nollor.

Jag kommer i samarbete med Karin göra hennes presentationsfilm till finalen på Skolforum 27 oktober. För att planera träffades vi på hennes arbetsplats, Sjöstadsskolan i Luma, och jag passade på att ställa några frågor till en nörd som förenar kärleken till det digitala med kärlek till skolan, för en utbildning för framtiden.

Grattis till finalplatsen! Hur känns det?
– Det är stort att få vara med i ett sådant fint sällskap. Det är människor som jag beundrar och ser upp till. Jag hade inte kunnat drömma om det här, det har gått overkligt fort.

Varför ska just du vinna?
– Jag kämpar hårt för hela Sveriges skola. Jag gör inte det här för min egen karriär eller egen vinning utan för att alla barn ska få en bra utbildning som passar för framtidens behov. Att vinna guldäpplet skulle ge mina ord ytterligare tyngd när jag pratar utanför skolans värld med politiker och företag och arbetar för en skola i världsklass!

Vad menar du med att hacka läroplanen?
– Att digitalkunskap ska in i alla ämnen i skolan.

Varför behövs mer digitalkunskap i skolan?
– Därför att det digitala finns överallt runt omkring oss, det genomsyrar livet. Den som förstår hur det fungerar kan vara med och påverka, men de som inte förstår systemen står utanför och kan inte delta i samhällsutveckling på lika villkor. Det är en demokratifråga.

Varför heter du grishund på twitter?
– Jag heter Grishund för när jag gick på konstskola målade jag en rosa stol, klippte isär den och gjorde en schablon som såg ut som en rosa hund. De andra eleverna frågade om det var en hund eller en gris och jag svarade att det var en grishund. Jag gör dem fortfarande.

När jag började twittra hade jag redan en My space sida under aliaset grishund. Det fanns en tradition att man skulle vara anonym, av att använda alias. Så Grishund blev mitt. Nu är det min logga, min signatur.

Birobot

En bi-robot som barn får lära sig programmera i förskoleklass.

Redaktionen önskar Karin lycka till i sin mission av alla elever ska få koda och kunna delta i den digitala samhällsutvecklingen!

/ Calle

Ny film på g – Så flippar jag

Den första filmen jag arbetar med är en ”hur gör jag-film” om att flippa klassrummet med konkreta råd av både erfarna flippare och lärare som ligger i startgroparna.

Urflippat

I fredags var jag och filmade Helena Dalivin och Jannike Kohinoor på Mälarhöjdens skola som flippar klassrummet och bloggar om det på Urflippat. Arbetsglädjen och lusten att utvecklas och dela med sig var påtaglig och besöket var en riktig energidusch som gjorde mig sugen på att återvända till klassrummet. Jannike och Helena berättade hur deras flippande får dem att bli bättre lärare genom att de tänker ett varv till och arbetar mycket mer med att vara tydliga och effektiva i sina faktagenomgångar, tack vare att de får se sina egna presentationer inspelade. Tidsvinsten använder de till att hjälpa och arbeta med eleverna i klassrummet.

Andreas Hernvald

Tidigare har jag pratat med Andreas Hernvald på Johan Skytteskolan i Älvsjö som är i startgroparna av sitt flippande av matteundervisningen.
– Väldigt mycket nybörjare men det är spännande, uttrycker han det själv.
Andreas läste om flippande på twitter och såg en film innan han testade för första gången. Han bestämde sig för att testa och fick blodad tand tack vare gott gensvar från eleverna som gillar att de kan titta på genomgångarna var och när de vill, att de kan se saker flera gånger och att genomgångarna blir mer korta och koncisa. Du kan läsa om hans försök på bloggen Flippar och floppar i matteundervisningen.

JiPPiegänget

Andreas inspirerades bland annat av Daniel Barker som tidigare har intervjuats här. Daniel ingår i dag i JiPPi projektet på Norra Real tillsammans med Lars Adiels och Patrik Sandström där de gör mätningar av elevresultat efter deras lektionsflippande. De har märkt att deras elever blir mer och mer vana vid det flippade klassrummet och att de uppskattar fokusen på att bearbeta och förstå innehållet på lektionen efter att de sett faktagenomgången i förväg. Dessutom visar mätningar att elevernas resultat höjs, speciellt när flippandet kombineras med kontrollfrågor där läraren får veta vad eleverna kan innan denne går in i klassrummet.

Gemensamt för alla de intervjuade är att de vill utmana sig själva och testa nya vägar att nå fram till eleverna, samt att de gärna delar med sig av sina erfarenheter till kollegor. Så flippar jag kommer att bli en praktisk ”så gör jag-film” för dig som vill komma igång att flippa klassrummet. Redan idag bjuder vi på fyra tips från de intervjuade flipparna:
•    Våga testa, det gör inget om det inte blir perfekt.
•    Bli inte avskräckt om det tar lång tid första gången du gör en film, du får snabbt in rutinen och det går mycket snabbare.
•    Blev inte första flipptillfället som du hade tänkt dig? Hade eleverna inte sett din film du lagt ner lång tid på att göra? Ge inte upp! Låt eleverna få tid att vänja sig vid en ny lärostil.
•    Att filma sig själv kan vara läskigt, men du synliggör din egen praktik och kan i processen bli en bättre lärare.

I filmen Så flippar jag, som vi siktar på har premiär i början av nästa vecka kommer du att se fem inspirerande lärarkollegor som hjälper dig att komma igång och flippa. Känner du andra som gör ett inspirerande jobb och har idéer som borde nå ut till fler? Hör av dig i så fall!

/ Calle

Läs våra mest uppskattade blogginlägg i sommar

Nu är det sommarlov och vi på redaktionen vill gärna skicka var sin sommarhälsning till dig som besöker vår sajt. Under veckan kommer vi att dela med oss av tips på saker att läsa, lyssna på och göra i sommar. Först ut är Pelle.

Pelle sommarJag vill rekommendera ett urval av alla de blogginlägg som dagligen produceras på Pedagog Stockholm. Jag har plockat ut några personliga favoriter. Inlägg som har gillats av många läsare, som har fått många kommentarer, bidragit till mycket diskussion eller bara förmedlat en stark känsla av läraryrket. Som har engagerat och berört folk helt enkelt.

Det är inlägg som jag tror är viktiga för att sätta Stockholm på kartan som skolkommun. Jag tror nämligen att våra lärare är det bästa vi har för att locka hit andra lärare. Vilket just nu är en av våra största utmaningar.

Jag har samlat inläggen under taggen stockholmslarare och jag är säker på att jag kommer att få lägga till fler inlägg vart det lider.

http://pedagogblogg.stockholm.se/blog/tag/stockholmslarare/

Glad sommar önskar Pelle

Hur man når framgång genom att låta andra göra jobbet

Jag har precis berättat om Pedagog Stockholm på konferenes IT på utbildningsförvaltningen med IT-strateger från Sveriges kommuner. Jan Hylén, som var moderator för tillställningen, sammanfattade min föreläsning med:

”Hur man når framgång genom att låta andra göra jobbet.”

Det är alltid spännande och utvecklande när någon annan omformulerar ens egna tankar. Och det är inte alls någon dum analys. Det han åsyftade är naturligtvis det jag berättade om hur vi har lyckats engagera så många duktiga, kunniga, roliga, spännande bloggare som hjälper oss att göra vårt jobb. Nämligen att sprida goda exempel från Stockholms skolor.

Enligt prognosen bör vi nå sammanlagt över en miljon sidvisningar på bloggen i år. Det tycker jag är fantastiskt med tanke på att det är en miljon sidvisningar av inlägg som beskriver en positiv och inspirerande bild av Stockholms skolor författade av Stockholms lärare.

Vi är helt överens om att detta är det spår vi ska fortsätta jobba efter. Det här är också en stor del i förklaringen på den vanligaste frågan vi får. Hur många är ni i redaktionen? Va? Är ni bara tre? Vi hade aldrig klarat av att administrera de tusentals webbartiklar och blogginlägg vi har om vi inte fått hjälp av våra bloggare. Tillsammans kan vi skapa någonting riktigt stort.

Läs gärna Världens mest framgångsrika blogginlägg för att se lite av statistiken.

Världens mest framgångsrika blogginlägg

Vilket är det? Hur skriver man egentligen ett framgångsrikt blogginlägg? Vilket är Pedagog Stockholms mest framgångsrika blogginlägg? Hur definieras man över huvud taget framgångsrikt? Är det ett inlägg med många läsare? Många gillare? Rätt läsare? Eller något helt annat? Det är frågor vi ställer inför dagens bloggträff.

Tanken är att låta våra bloggare dela med sig av sina egna framgångsrecept. Vi kommer också dyka ner en del och analysera den statistik vi har och se vad vi kan lära oss.

Jag jobbar med agendan just nu och välkomnar gärna andras idéer. Jag hoppas också få lite hjälp att utveckla den till en dokumentation. Gå gärna in i dokumentet nedan och hjälp till.

Agenda/Dokumentation till PS bloggträff 

Härliga siffror

Ta en titt på diagrammet nedan. Det visar den utveckling bloggen har haft på Pedagog Stockholm sedan starten 2010 i antal besök och sidvisningar. I år är vi hittills uppe i 89 695 besök och 148 943 sidvisningar. Med andra ord är vi redan över 2011 års nivå och vi är bara i maj. Det hade vi aldrig klarat utan alla er fantastiska bloggare. Är ni med och hjälper oss att sätta ett nytt rekord i år?

image

Enligt prognosen bör vi nå sammanlagt över en miljon sidvisningar i år. Då ska man ha i åtanke att detta är en miljon visningar av inlägg som beskriver en positiv och inspirerande bild av Stockholms skolor. Fantastiskt tycker jag!

Gamla tips blir som nya

Vi har under tidigare bloggträffar gått igenom andra tips som vi inte kommer att fokusera på denna gång. De hittar ni under redaktionens Bloggskola.

recite-15537--6817348-1j3zfm5

Välkomna!

/Pelle

Vad behöver vi egentligen kunna?

sett fotoUnder den lockande rubriken föreläste Hans Albin Larsson, professor i historia och utbildningvetenskap vid Högskolan i Jönköping, på SETT 2014. Ja, vad behöver vi egentligen kunna? Har vi inte fått nog nu när vi har hela världens samlade kunskap på internet?

Svaret vi fick var inte oväntat: lite av varje. När vi förvärvar nya kunskaper måste vi ha ett kritiskt förhållningssätt och dra egna slutsatser. Det gör man inte utan en bred allmänbildning. Sedan beror det på vad man sysslar med och vilka djupkunskaper man behöver. En ämneslärare som saknar djupkunskaper i sitt ämne och inte kan gå från helheter, sammanhang till detaljer får nog svårt att entusiasmera sina elever, tror Hans Albin Larsson.

Lärare möter ofta elevernas frågor som ”måste vi kunna det här?” eller ”kommer det här på provet?” Med en smart telefon i fickan har kunskapsinhämtning fått ett nytt perspektiv. Det eleverna inte känner till  kan de snabbt googla upp och få svar på, och lite till. ”Varför ska man lära sig saker som man inte behöver, om de inte kommer på provet” resonerar de. Skolarbeten har blivit till att kopiera och förpacka andras redan färdiga kunskaper, menar Larsson.

Och i det snabba informationsflödet väljer vi att gå direkt till experterna. Det här leder till att vi ”blir som plankton i en ström som någon annan bestämt” och Hans Albin Larsson kopplar det till en demokratifråga. Vi måste kunna tolka och reflektera och dra självständiga slutsatser och till det krävs det kunskaper. Kunskap är inget värt om man inte kan värdera den, menar Hans Albin Larsson.

Om nu internet är en sådan stor källa till elevernas kunskapsinhämtning, vem styr då över internet? Frågan ställdes av Kristina Alexandersson chef för Internet i skolan på .se, Stiftelsen för internetinfrastruktur.  Hon vill att alla elever och lärare ska skaffa sig en digital kompetens och använda nätet i skolan på ett säkert och kritiskt sätt. ”Det är viktigt att det blir på riktigt” det skapar motivation, intresse och engagemang hos eleverna, menar Katarina Alexandersson som själv arbetat som lärare i många år. Hon tipsade om  stödmaterial för skolan som finns upplagt på .se och om skoltävlingen Webbstjärnan , som för övrigt haft prisutdelning idag. Här är vinnarna.

Jag lyssnade även på PRIO Stockholms föreläsning och deras framgångsrika arbete på Stockholms stads grundskolor. Ann Goliath Pillola berättade att eftersom flera skolor vill komma igång så fort som möjligt har tolv nya förrändringsledare anställts till projektet. Läs hennes gästbloggsinlägg om en vanlig dag i en förändringsledares vardag. Läs mer om PRIO och min artikel om hur det blev efter PRIO på Mälarhöjdens skola.

Helena Karlson

Bloggen gör nyanlända digitalt delaktiga

Hur kan nyanlända elever använda digitala verktyg för att utveckla sitt språk och vara digitalt delaktiga?  Om det talade Hülya Basaran, förstelärare och lärare i svenska som andraspråk på Kronan i Trollhättan.

– Det är en utmaning att arbeta med nyanlända elever. Förutom att arbeta med sitt skol- och ämnesspråk ska de utveckla ett funktionella språk i vardagen och det måste ske parallellt, sa hon och visade hur en blogg bidrog till språkutveckling i hennes förberedelsegrupp.

Med hjälp av olika skrivprogram och talsyntes har hennes elever kunnat kommunicera med omvärlden via klassens blogg. Ofta byggs texterna upp gemensamt genom samtal i klassrummet. När de sedan publiceras på bloggen når de verkliga mottagare. Det kan vara föräldrar som själva vill öva på svenska och visa släktingar i hemlandet vad barnen gör, eller lärare i andra klasser eller elever på andra skolor. Kommentarer och återkoppling från dem bidrar i sin tur till ytterligare möjligheter i undervisningen. Eleverna tar reda på vad ord de inte förstår betyder och motiveras att skapa mer i bild, text och ljud.

Hülya Basaran berättade hur hon trevande kom igång med bloggen, medan eleverna från början villa testa nya saker och hade idéer på vad de ville göra. Det ledde bland annat till att eleverna skrev egna berättelser som blev till e-böcker, gjorde ljudböcker på flera språk och skapade filmer för att förklara begrepp för varandra. Klassbloggen byggdes ut mer och mer, till exempel med länkar till olika självrättande övningar på nätet.

Eleverna stärktes också i att våga formulerade sig i skrift med verkliga avsändare. Hülya Basaran berättade att en pojke villa ha hörlurar till klassen och uppmanades att skriva till rektorn. Pojken pratade med sina klasskompisar och skrev sedan ett mejl till rektorn där han bad henne köpa hörlurar. När hörlurarna sedan kom vände han sig till sina klasskamrater och frågade: ”Behöver ni något mer?”

Hülya Basaran betonade den demokratiska aspekten av att låta eleverna synas och ta del i kommunikation med sin omvärld även om deras språkliga resurser är begränsade.

– Vi kan inte vänta på att eleverna ska lära sig språket först. Även om de inte talar perfekt svenska måste de få vara digitalt delaktiga från dag ett!

/Annelie

Klassens blogg: kronanfbk.wordpress.com

Hülya Basarans blogg: frokenhulya.wordpress.com

Dagar som denna tänds nya stjärnor

Redan när mässan öppnar väller det in folk och snart är det fullpackat i salar, montrar och gångar. Ansikten flimrar förbi. Hej! Är du här? Vi ses sedan! Så mycket att se och berätta om. Somliga tar fram papper och penna och antecknar. Andra knappar frenetiskt på telefonern för att få ut så många tweets som möjligt under föreläsningen. Några av oss bloggar så gott vi kan från mässan.

Nätverket verkar tidvis lika överbelastat som lokalerna och det tar lika långt tid att twittra som att hitta en ledig toalett. Och så tar batteriet slut på mobilen. Blicken irrar efter ett eluttag. Man sjunker ner på golvet en stund för att tanka energi åt sig själv och sin lilla digitala livlina.

Så blir man hungrig. Köerna till maten är lika långa som Kista Science Tower är högt. Man överväger om det är värt att missa föreläsningen för en svindyr köttbullemacka. Så kommer man på att det finns ställen utanför själva mässan. Gott så, där går det i alla fall att då något att äta och en kopp gott kaffe till. Kön är kortare också.sett1

Så fortsätter man tillbaka till mässan. Hej, hej! Vilka föreläsningar har du varit på? Jaha, var det bra? Nu måste jag skynda mig. Vi ses!

Och på väg hem kan man fundera vad man tar med sig från en halvgalen dag som denna. Medan jag trasslar ut oredan bland sladdarna till alla möjliga laddanordningar i väskan reder även tankarna ut sig. Att se alla dessa lärare som generöst delar med sig av sina erfarenheter av att arbeta med digitala verktyg, som berättar vad som har funkat och vad som inte har gått så bra. Alla lärare som lyssnar och hejar på varandra, som disktuerar undervisning med glödande blick medan de tuggar i sig den där köttbullemackan för 95 kronor och utbyter kontaktuppgifter i toakön. Alla lärare som som rest från hela landet för att mötas och äntligen träffas IRL efter att ha hängt med varandra i det utvidgare kollegiet på nätet.

Dagar som denna när lärare får ta plats, synas och höras inger hopp om framtiden. SETT-mässan behövs inte bara för att sprida kunskap om digital teknik i skolan, utan också för att den erbjuder scener för alla nuvarande och blivande stjärnpedagoger som finns i skolor runt om i landet. I ryggsäcken på väg härifrån ligger kanske fröet till nya stordåd och helt säkert tänds nya stjärnor under dagar som denna.  Kanske är det du?

/Annelie

Kollegialt lärande på Husbygårdsskolan

SETT-mässan är igång och det är fullpackat i mässhallen och seminariesalarna. I Stockholms stads monter kan man lyssna på kortare föreläsningar båda dagarna. Reine Magnusson och Elisabeth Berg från Husbygårdsskolan talade om kollegialt erfarenhetsutbyte och lärande om och med IT i undervisningen.

Husbygårdsskolan är en F–9-skola och har arbetat med surfplattor sedan 2011. Reine berättade att det första halvåret med surfplattorna handlade mycket om appar och tekniksnack. Han beskriver sig själv som ett barn i en godisaffär när han testade allt nytt:

– Man äter och provar och får till sist en sockerchock. Då frågar man sig vad man har tekniken till?

Svaret är högre måluppfyllelse. Verktygen måste kopplas till lärandet. Reine började efterhand samla sitt material på en hemsida och spelade in instruktionsfilmer.

– Till min fasa märkte jag att eleverna lyssnade mer när jag hade spelat in mig själv än när jag pratade i klassrummet, sa han med ett skratt.

Nästa steg blev att arbeta mer kring bedömning med hjälp av de digitala verktygen, till exempel genom att lägga ut exempel på uppgifter, bedömningar och feedback på hemsidan. Samtidigt började han inse hur mycket bra som gjordes av kollegorna på skolan och började fundera på hur man kan lära av varandra.

Ett av svaren blev att skapa Forum Pedagogik där lärarna kan mötas över arbetslagsgränser kring olika områden och projekt. Elisabeth Berg menade också att kollegialt lärande handlar om att lära tillsammans med lärare i arbetslaget, i skolan, i närområdet och i världen. I Kista är det på gång att arbetslagstid för flera skolor läggs gemensamt för att kunna arbeta med samma material – till exempel en film om ett givet ämne. På Facebook finns många grupper som diskuterar pedagogiska frågor och Elisabeth nämner särskilt gruppen En läsande klass.

– IT-boomen är det mest utvecklande som har hänt för vårt arbete! Det är arbetsbesparande, jag behöver inte göra det en kollega redan har gjort.

Hon listade också några punkter för vad man kan göra får att få till ett givande kollegialt lärande:

  • Pedagogiska kvartar där man delger varandra goda exempel.
  • Skapa mötesplatser även IRL.
  • IT-stöd i den dagliga verksamheten, någon i varje arbetslag som är ansvarig för IT-frågor.
  • Samla digitalt material lättillgängligt.
  • Skapa digitala handledningar för kollegor,till exempel har Elisabeth gjort en handledning för att komma igång med Acticeinspire.
  • Workshops.

– Det får inte hänga på några få entusiaster. Hos oss finns en IT-ansvarig i varje arbetslag, säger Elisabeth.

Reine och Elisabeth menar att Husbygårdsskolan har kommit en bit men att finns mycket kvar att göra. Idéer om att samarbete mer skolor i närområdet för att underlätta för elever som byter skola. Dessutom kan ett sådant utbyte vara givande för lärare till exempel i fråga om sambedömning.

– Dessutom handlar det om en mer likvärdig skola! sa Elisabeth Berg.

Tack för en riktigt intressant föreläsning! Här kan du kika på hela presentationen.

/Annelie