Visar alla blogginlägg med kategorin:
Språkutveckling

Så söker du på Pedagog Stockholm

Förstoringsglas

Fotomontage: Martin Trockenheim

”Hur söker jag på Pedagog Stockholm?” Den frågan har redaktionen fått ett antal gånger sedan vi plockade bort sökfunktionen på sajtens startsida i våras.
Innan jag besvarar frågan ska jag kort förklara anledningen till varför vi plockade bort sökfunktionen på Pedagog Stockholm.

Den fungerade helt enkelt dåligt. Inte ens då man sökte på artikelns rubrikord kunde det hända att artikeln inte ens dök upp som förslag i träfflistan. Frustrationen både hos oss själva och våra besökare avgjorde beslutet. Dessutom hade vi stöd i statistiken som visade att endast 2 procent av våra besökare använde verktyget, resten använde sig av Google för att hitta till och på sajten Pedagog Stockholm.

Ny sökfunktion är på gång

Nu några månader senare inser vi på redaktionen att vi trots allt behöver en sökfunktion – en sökfunktion som är bättre och tillförlitlig. När den kan installeras vet vi ännu inte, men förhoppningsvis ganska snart.
Tillbaka till frågan: Hur söker jag på Pedagog Stockholm?
Gör så här: öppna Google och skriv in ditt sökord, till exempel ”genrepedagogik” följt av pedagog stockholm. Tryck på enter.

Sök på bloggarna fungerar

Sökfunktionen på våra bloggar fungerar precis som vanligt. På sidan med alla våra bloggar http://pedagogblogg.stockholm.se/vara-bloggar/ kan du enkelt skriva in sökord.

Helena Karlson

Satsning på nyanlända elever

Har du märkt att vi har skrivit väldigt mycket om nyanlända elever på Pedagog Stockholm i veckan? Du har väl inte missat Annelie Drewsens reportage om Dammhagskolan i Landskrona som har gjort resan från utanförskola till en kunskapsskola? Eller intervjun med Cilla Dalén, skolbibliotekarie på Hjulsta grundskola som ser skolbiblioteket som en viktig resurs för nyanlända elever?

Dessa artiklar och många fler ingår i en satsning på nyanlända i Stockholm stad. Fler artiklar samt en filmad intervju med Monica Axelsson, professor i tvåspråkighet, kommer i nästa vecka. Det kommer att bjudas matnyttigheter både gör dig som undervisar i Svenska som andraspråk och för dig som på andra sätt undervisar nyanlända elever. Elever på Språkintroduktion på Ross Tensta ger tips till lärare som har elever som inte har varit så länge i sitt klassrum, läraren Eva Axelsson på Akalla skolor kommer att berätta om sitt arbete med nyanlända och utbildningsförvaltningen släpper en ny kunskapsöversikt om nyanlända.

Alla artiklar hittar du på vår sida för nyanlända elever.

Sen har även Språkforskningsinstitutet en blogg där det titt som tätt dyker upp tips, chanser till nätverkande och reflektioner kring språkutvecklande arbete.

/ Calle

Framtidens moderna språk val: C++ eller arabiska?

Min vecka på redaktionen har präglats av funderingar kring språk. Språkforskarna har satt myror i huvudet på mig med tankar på förhållandet mellan modersmålsundervisning och moderna språk som skolämne. Jag har hängt med Karin Nygårds (grishund) och vi har pratat om att kunna programmeringsspråk för att bli en aktiv digitalmedborgare. Och på min spanska kurs, fick vi (med staplande formuleringar) diskuterar varför vi valt att läsa just spanska.

I moderna språk erbjuds de flesta elever att läsa franska, tyska och spanska samt kanske kinesiska. Kinesiska för att Kina är en framtidsmarknad, franska och tyska har vi ju alltid undervisat i, och spanska är ju så populärt. Men det finns så många andra språk. Exempelvis är arabiska Sveriges tredje största språk, men det är en resurs som inte utnyttjas i skolan. Hur kan vi ta tillvara på dessa språkkunskaper och utnyttjar de enorma språkresurser som finns inom svenska skolan?

Ett vanligt argument för språkundervisning är att man måste kunna tala ett språk för att verkligen förstå en kultur. Och tillviss del tror jag det är så. Genom att förstå ett språk och hur det är uppbyggt är det lättare att förstå tankarna som formuleras på språket. Exempelvis hoppar jag som feminist högt varje gång jag blir påmind om hur manscentrearat spanskan är. Men jag kan också förstå varför mina feministiska spanska vänner tycker det är viktigt att ha ett specifikt ord för en kvinnlig lärare eller skådespelare, medan utvecklingen i Sverige snarare går åt andra hållet. Men om vi tittar på internet där många av oss har alltmer av sitt liv – banken, försäkringskassan, tvättstugebokningen, underhållning, sociala kontakter, lokalsinnet – hur många av oss förstår hur det är uppbyggt eller vad det är som styr vilket resultat vi får när vi googlar den där livsviktiga informationen?

Här behöver vi språk som C++, Java, PHP mm. Om skolan ska förbereda elever för att fungera i samhället och ge dem bästa möjliga förutsättningar för ett långt och lyckligt liv, borde vi inte lära alla elever grunderna i att koda och förstå vad den digitala världen är uppbyggd av? Inget på internet är uppkommet av evolutionen, det är skapat av människor och om barn lär sig programmeringsspråk i skolan, både att koda och att förstå, kan de vara med och utveckla framtidens samhälle – där det digitala och det fysiska allt mer närmar sig varandra.

Varför valde jag spanska när jag kunde valt Java? Jag läser det för att jag tycker om spansk film och mat, jag gillar att uttalet bara blir bättre när man pratar högt och snabbt, och dessutom är det passionerat och sexigt! Det är ett utrycksfullt språk, men det kan kod också vara. I somras kodade min man ett interaktivt hjärta till mig i javascript. Jag kan inte mycket om att koda och pratar inte så mycket spanska (än), men att jag har en viss förståelse gör att jag är friare att kommunicera, skapa och uttrycka mig. Att delta som medborgare i det globaliserade, digitala samhället.

Kan C++ och arabiska bli två språk som elever självklart kan välja i framtidensskola? Det borde i alla fall bli det om Sverige, och Stockholm, ska ha en skola i världsklass. Globaliseringen och digitaliseringen av vårt samhälle kräver det.

/ Calle

Att läsa är att resa

Fröken Europa_En läsande klass

I förmiddags var Sarah Magnusson och jag på Sätraskolan för att göra ett reportage om Malin Hugander och hennes arbete med En läsande klass i 5b. Klassen har precis påbörjat arbetet med lästrategierna som utvecklats i projektet En läsande klass. Målet med projektet är att lära elever fem olika strategier med fantasieggande namn som cowboyen, spågumman, detektiven, konstnären och reportern som ska hjälpa dem att bli skickligare läsare. Genom strategierna så ökar de sin läsförståelse, går in på djupet i texter och får verktyg att utvecklas till lustläsare.

I 5b arbetar de med boken Fröken Europa, en fantasieggande berättelse som kretsar kring en fröken som har ett hemligt materialrum som barnen får besöka en och en. Går man in där gör man en resa till ett land i Europa och när de kommer tillbaka få de berätta för de andra barnen vad de har varit med om. I 5b läser de den på svenskan men den passar bra in även på SO där eleverna läser om Europas olika länder. Malin som även är SO lärare berättar att barnen tycker det är roligare att lära sig om Danmark om en person i boken har varit där eftersom faktan då kopplas till en spännande berättelse.

Samtidigt som de läser boken tillsammans arbetar de med de olika strategierna. Just idag använder de detektiven för att ta reda på vad olika svåra ord som dyker upp i texten betyder. För att klura ut vad ordet kan betyda funderar de på i vilket sammanhang ordet förekommer, om det är ett verb eller ett adjektiv och ifall ordet är sammansatt av två olika ord. Genom att arbeta med detektiven och att ta reda på vad de svåra orden betyder innan de läser dagens kapitel flyter läsningen bättre när de läser högt tillsammans. Hela klassen läser nämligen Fröken Europa ihop, där en elev slutar tar en annan vid, ingen får läsa för länge för alla som vill ska få chansen. Malin säger att gemensamt läsande och att efteråt diskutera det lästa är jätteviktigt för elevernas läsutveckling. Genom att dela läsupplevelse blir den starkare och barnen kan prata om sitt läsande tillsammans. De uppmuntras också till att läsa hemma tillsammans med sina föräldrar och Malin berättar att även föräldrarna fått veta hur man kan använda strategierna för att kunna använda dem hemma tillsammans med barnen. Även det egna, tysta läsandet uppmuntras och eleverna har parallellt en bok i skolan och en bok hemma. Man måste läsa på flera olika sätt för att bli en lustläsare!

Reportaget från en läsande klass på Sätra skolan kommer att komma upp på Pedagog Stockholm i nästa vecka tillsammans med en intervju med initiativtagaren till En läsande klass-projektet, författaren och läraren Martin Widmark.

/ Calle

Platser kvar på förskolefortbildning om flerspråkighet

monster

Arbetar du på en kommunal förskola i Stockholm stad och är intresserad av kompetensutveckling inom flerspråkighet? Platserna är fulltecknade för de fristående förskolorna på tvådagarsfortbildningen ”Flerspråkighet i förskolan”. Men det finns fortfarande några platser kvar för de kommunalt anställda.

Kursanmälan

Kurstillfälle 1: 9/10 och 20/11 (heldagar)

Anmäl dig här

Kurstillfälle 2: 16/10 och 6/11 (heldagar)

Anmäl dig här 

Kurstillfälle 3: 30/10 och 28/11 (heldagar)

Anmäl dig här

Om kursen

Fortbildningen riktar sig till dig som behöver baskunskaper i förskolans språk och kunskapsutvecklande arbete med inriktning på flerspråkighet. Kursen som är kostnadsfri innehåller bland annat:

  •  Vad säger forskningen och läroplanen
  •  Modersmålets betydelse
  •  Minoritetsspråk
  • Interkulturellt förhållningssätt
  • Föräldrasamarbete
  • Språkutvecklande arbetssätt
  • Uppföljning

Kontakt

Karin Wallin 
08-50820130

karin.e.wallin@stockholm.se

Inspirerande infobombning på SETT

SETTMÄSSAN

Efter två fullspäckade och givande dagar på SETT-mässan i Kista tänkte jag dela med mig lite av det som jag fick med mig därifrån.

Förändrade tider – förändrade arbetssätt

Oscar Semb

Dagens informationssamhälle och digitala teknik kräver ny kunskap och förändrade arbetsmetoder av skolans pedagoger. Oscar Semb som arbetar med nyanlända elever på skolan Kronan i Trollhättan menade att det gäller att utnyttja möjligheterna som den digitala tekniken ger. Skolstil är till exempel en app som han själv sett fungerar som ett bra stöd för att lära sina elever att skriva på svenska.

Han tog även upp att det är svårt att kontrollera om eleverna gör den uppgift som de fått eller något helt annat när de sitter vid sina datorer. Därför måste dagens pedagoger ännu mer än tidigare jobba med elevernas inre motivation och med att eleverna ska förstå uppgiften som de fått.

Vad? Hur? Varför?

Tobias Gyllensvärd

Det är viktigt att alltid ha med sig frågorna ovan i det pedagogiska arbetet med den nya digitala tekniken och att koppla dem till läroplanen, påpekade Tobias Gyllensvärd som är utvecklingsledare på en förskola i Nacka. Det blir lätt annars så att man använder tekniken för att man ska använda den enligt nya läroplanen utan att det faktiskt tillför elevernas lärande någonting. Han delgav också ett tänkvärt citat av Benjamin Franklin:

”Berätta för mig och jag glömmer. Lär mig och jag kommer ihåg. Involvera mig och jag lär mig.”

Filmprojektet fick eleverna att lära och växa

Maria Åfeldt Maja Hilda Emil

En lärare som jobbat med att skapa just den typen av engagerande lärandeprocess hos eleverna är Maria Åsfeldt som är svensklärare på Årstaskolan. Hon har låtit sina elever läsa Cilla Neumans novellsamling Kulor i hjärtat och skriva egna berättelser på olika teman från samlingen. Därefter fick eleverna välja ut en av sina temaberättelser och filmatisera den.

Tre mycket imponerande filmer visades på föreläsningen och eleverna som skapat dem var själva på plats för att delge sina tankar kring vad arbetet med filmproduktionen tillfört dem.

Emil insåg att hans skrivna berättelse krävde vissa förändringar för att iscensättas på film och konstaterade att han med hjälp av att koppla samman sin text med ljud och rörlig bild kunde skapa något som han upplevde som mycket starkare.

Hilda berättade att hon har stora idéer men att hennes dyslexi brukar hindra henne från att få ner dem i text. När hon nu fick arbeta med både text och bild så blev det lättare eftersom man kan förmedla mycket med hjälp av bilder som inte kräver ord. Hon tyckte även att det var värdefullt att de jobbade med kamratbedömning. Både att få ta del av klasskamraternas synpunkter och att få känna att hon kunde hjälpa andra i deras kreativa processer.

Maja som liksom Hilda och Emil gestaltat ett känsloladdat barndomsminne och egna ”kulor i hjärtat”, sa att hon kände sig stärkt efter att ha vågat berätta om det svåra minnet och också väldigt tacksam över att ha fått möjligheten att göra det.

Fritt inom ramen och utbyte med andra länder

Frida Lindén Therese Silverbåge

Våga prova, var kreativa och gör tydliga ramar men låt eleverna arbeta fritt inom ramarna. Det är språklärarna Frida Lindéns och Therese Silverbåges framgångsrecept i deras arbete med den nya tekniken på Vallhamra skola i Partille.

De berättade bland annat om två lyckade projekt. I det ena fick eleverna göra research om en nyhetshändelse som de sedan skrev manus till och rapporterade om som radiopratare i Pod Bean. Till sin hjälp för att iscensätta händelsen och spela in rätt ljudeffekter hade de sina klasskamrater och verktygen Audacity och Soundbible.

I det andra projektet användes Mystery Skype för att komma i kontakt med lärare i andra länder. Sedan skypade den svenska klassen med den i utlandet och så ställde de frågor till varandra i syfte att lista ut var i världen den andra klassen befann sig. Vissa av klasserna har de även fortsatt att mejla med. På så vis har eleverna fått träna sig på att både skriva och prata på engelska.

Utbyt goda exempel med varandra

BOKPROJEKT

Innan Lindéns och Silverbåges föreläsning var slut uppmanade de oss att vända oss till stolsgrannen, heja och berätta om ett lyckat projekt som gjort oss stolta. Jag satt bredvid SO- och SV-läraren Fredric Mehlin från Vårfruskolan i Lund som berättade om ett spännande bokprojekt som han jobbat med ihop med sina elever.

Eleverna har fått skriva berättelser som de sedan illustrerat. Därefter har de fotat sina teckningar, lagt upp text och bild och spelat in ljudet från när de själva högläser sin berättelse med hjälp av Book Creator. Ett projekt som både Mehlin och eleverna tyckte att det varit väldigt roligt att arbeta med.

Kombon skolbibliotekarie/lärare

Lise-Lotte Drejstam och Emma Lehman

Andra som skapat ett projekt tillsammans på temat böcker är skolbibliotekarien Lise-lotte Drejstam och SO- och SV-läraren Emma Lehman på Hjulsbroskolan i Linköping. Projektet gick ut på att barnen skulle lära sig mer om litterära klassiker i modern tid.

Barnen fick lära sig att analysera skönlitteratur och vad som utmärker en klassiker samt göra egna collage i Glogster med bilder och fakta om en författare till någon av våra klassiker. På så vis fick de bland annat lära sig om informationssökning i olika medier, vad ett källkritiskt förhållningssätt innebär och vilka bilder man får använda sig av på nätet enligt upphovsrätten.

Kombon lärare och bibliotekarier är en perfect match menade de som fler skolor borde se vinsten av. Inte minst när det gäller att utbilda eleverna till informationskompetenta samhällsmedborgare. Något som är en ovärderlig kunskap i dagens informationssamhälle.

Läs mer om Hjulsbroskolans samarbeten mellan biblioteket och lärarna på www.bokhjulet.blogspot.se

Lärorik lek på fritids och med och utan it

Grete Helgesson o Magnus Karlsson

På Fridaskolans fritids i Tollhättan sjuder det av kreativitet och lärorik lek som noga planerats med läroplanen i åtanke. Här arbetar Grete Helgesson och Magnus Karlsson, fritidspedagog respektive förskollärare. De berättar att många barn som är vana att mest leka med sina datorer inte vet vad de ska göra när det är fri lek. För dem blir de två lekerbjudandena som pedagogerna ger barnen varje dag särskilt viktiga.

Det kan till exempel vara naturvetenskapliga experiment, matlagning, frågesporter, snickeri, målning och rollekar där barnen får leka sådant som sjukhus, domstol och Fångarna på fortet tillsammans med fritidsledarna. Och givetvis används digitala verktyg även här. Bland annat för att skapa reklamfilmer och musikvideos.

Skolväskan och skolappen guidar

Joachim Thornström

Saknar du tips på användbara digitala verktyg och källor? Joachim Thornström är lärare i grunden men numera IT-samordnare på Ystads kommun och driver sajterna Skolappar och Skolväskan som innehåller tips på användbara nätresurser för skolan. Skolappar är också ett bra verktyg för att orientera sig just i appdjungeln. Här recenserar lärare nya appar och väljer ut dem som på ett bra sätt skulle kunna kopplas till läroplanen och användas i undervisningen.

Tänker…

Vad tekniken har förändrats sedan jag själv hade mediekunskap i sjuan i mitten av 90-talet. Då filmade vi i skolan för att sedan bege oss till ett företag som hjälpte oss att redigera och ljudlägga. Nu finns allt material man behöver på nätet några klick bort – det gäller bara att ha en dator, smartphone eller läsplatta och veta var man ska leta.

//Sarah Magnusson

 

P.S

Utöver alla dessa givande föreläsningar så fanns det även många intressanta aktörer inom utbildningsbranschen på plats i sina montrar. Till exempel Utbildningsradion i vars monter man bland annat kunde ta del av material från deras läs- och skrivsatsning. Känner du inte redan till vad de gör inom ämnet så är ett hett tips att gå in på deras hemsida och ta reda på mer om det :)

 Monter

 

Padda

 

 

Bloggen gör nyanlända digitalt delaktiga

Hur kan nyanlända elever använda digitala verktyg för att utveckla sitt språk och vara digitalt delaktiga?  Om det talade Hülya Basaran, förstelärare och lärare i svenska som andraspråk på Kronan i Trollhättan.

– Det är en utmaning att arbeta med nyanlända elever. Förutom att arbeta med sitt skol- och ämnesspråk ska de utveckla ett funktionella språk i vardagen och det måste ske parallellt, sa hon och visade hur en blogg bidrog till språkutveckling i hennes förberedelsegrupp.

Med hjälp av olika skrivprogram och talsyntes har hennes elever kunnat kommunicera med omvärlden via klassens blogg. Ofta byggs texterna upp gemensamt genom samtal i klassrummet. När de sedan publiceras på bloggen når de verkliga mottagare. Det kan vara föräldrar som själva vill öva på svenska och visa släktingar i hemlandet vad barnen gör, eller lärare i andra klasser eller elever på andra skolor. Kommentarer och återkoppling från dem bidrar i sin tur till ytterligare möjligheter i undervisningen. Eleverna tar reda på vad ord de inte förstår betyder och motiveras att skapa mer i bild, text och ljud.

Hülya Basaran berättade hur hon trevande kom igång med bloggen, medan eleverna från början villa testa nya saker och hade idéer på vad de ville göra. Det ledde bland annat till att eleverna skrev egna berättelser som blev till e-böcker, gjorde ljudböcker på flera språk och skapade filmer för att förklara begrepp för varandra. Klassbloggen byggdes ut mer och mer, till exempel med länkar till olika självrättande övningar på nätet.

Eleverna stärktes också i att våga formulerade sig i skrift med verkliga avsändare. Hülya Basaran berättade att en pojke villa ha hörlurar till klassen och uppmanades att skriva till rektorn. Pojken pratade med sina klasskompisar och skrev sedan ett mejl till rektorn där han bad henne köpa hörlurar. När hörlurarna sedan kom vände han sig till sina klasskamrater och frågade: ”Behöver ni något mer?”

Hülya Basaran betonade den demokratiska aspekten av att låta eleverna synas och ta del i kommunikation med sin omvärld även om deras språkliga resurser är begränsade.

– Vi kan inte vänta på att eleverna ska lära sig språket först. Även om de inte talar perfekt svenska måste de få vara digitalt delaktiga från dag ett!

/Annelie

Klassens blogg: kronanfbk.wordpress.com

Hülya Basarans blogg: frokenhulya.wordpress.com

Ny praktikant med språkfokus

Hej alla PS-läsare

Tänkte jag skulle presentera mig själv lite kort.

Jag är kulturvetare och har hållit på med marknadsföring och kommunikation i olika
former de senaste åren. Bland annat har det varit uppdrag inom läsfrämjande av
olika slag. Tidigare har jag också arbetat mycket på fritidshem – inte minst
med barn i behov av särskilt stöd.

Jag är intresserad av barn- och ungdomskultur, av pedagogik, formellt och
informellt lärande och av språket som kulturbärare och kommunikationsmedel.

Under maj och juni kommer jag att bistå PS-redaktionen och Språkforskningsinstitutet
med diverse och bredda mina kunskaper om språkutvecklande arbete inom olika
pedagogiska verksamheter.

Vi hörs :)

//Sarah Magnusson

Syrien gör information om nyanlända efterfrågad

I dag skriver DN en artikel om hur Ronna-skolan i Södertälje arbetar med nyanlända. Sverige är just nu det land i Europa som tar emot flest asylsökande och många skolor kan räkna med nya elever från bland annat Syrien.

Eftersom trycket på information, inspiration och kunskap ökar från lärarna har vi gjort en ny sida där vi samlar all information om Nyanlända. Direktadressen dit är pedagogstockholm.se/nyanlanda.

Vi bygger på sidan efter hand så tipsa gärna om du känner till fler bra resurser eller lärare som vi borde göra reportage om.

Pelle